Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-21 13:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/naringslivet-maste-driva-gymnasiets-yrkesprogram/

DN Debatt

DN Debatt. ”Näringslivet måste driva gymnasiets yrkesprogram”

De gymnasiala yrkesutbildningarna måste bli riktigt attraktiva för att locka en större andel ur varje årskull. Detta för att studiefördelningen bättre ska motsvara arbetsmarknadens behov, skriver artikelförfattarna. Foto: Berit Roald/TT

DN DEBATT 1/2. Näringslivet måste bli mer direkt involverat i de gymnasiala yrkesprogrammen och i högre utsträckning än i dag vara med och både ut­forma och driva dessa program. Det är ett av våra förslag för en reformerad gymnasie­skola där vi haft företagens kompetensförsörjning och Sveriges välståndsutveckling som utgångspunkt, skriver Gymnasiekommissionen.

Rätta artikel

Få perioder är så formativa i våra liv som gymnasietiden. Vi kliver in genom denna kunskapsport utan att ännu helt ha släppt taget om vår barndomsvärld och vandrar några år senare ut som unga vuxna bärandes på de möjligheter och den oro som detta steg innebär. Rätt utformat kan gymnasiet hjälpa våra tonåringar att bygga en stabil grund för det fortsatta livet. Fel förutsättningar kan å andra sidan i onödan skapa en dålig start, tvinga oss att börja i uppförsbacke.

Och det som gäller för individen gäller för Sverige som nation. Vårt framtida välstånd är beroende av var och en av dessa gymnasieelever, deras framtidsdrömmar, deras hopp, deras tro på en ljus tillvaro – ett gott liv. Som gymnasiet mår – så kommer Sverige att må i framtiden.

Det är därför vi finner frågan om en reformering av gymnasieskolan så central, och det är därför vi valt att engagera oss i Gymnasiekommissionen.

Vi presenterar i dag våra slutsatser i skriften ”Gymnasiekommissionen – så utformar vi framtidens gymnasieskola”. Perspektivet är decennielångt – hur bör gymnasieskolan se ut år 2030? Men det är klart – ska vi se en tydlig förändring då så måste arbetet påbörjas nu.

Vårt ingångsvärde har varit att fastslå vad som krävs av gymnasieskolan för att Sverige ska kunna upprätthålla och stärka sin konkurrenskraft och därmed säkra landets framtida välfärd.

Två myndigheter, Skolverket och Skol­inspektionen ska ha hela ansvaret för att under regering och riksdag se till att lagstiftarens intentioner implementeras och för att granska att kvalitetskraven hålls.

Tre huvudmål måste uppnås för att detta ska möjliggöras:

Vi måste bättre rusta våra elever kunskapsmässigt. Riktvärdet bör vara att Sverige ska ligga topp tre i OECD:s kunskapsmätningar för gymnasiet.

Kunskapsförmedlingen måste hålla samma höga nivå i hela landet.

De gymnasiala yrkesutbildningarna måste bli riktigt attraktiva för att locka en större andel ur varje årskull. Detta för att studiefördelningen bättre ska motsvara arbetsmarknadens behov.

Dessa mål kräver en hel del åtgärder. Vi anser att de är baserade på sunt förnuft men inser att de ändå kan komma att kräva en del politiskt mod. Låt oss nämna några huvudspår:

1 Renodla skolstrukturen. Detaljstyrningen av lärare och rektorer måste minska. Bara om vi ger dessa nyckelaktörer förtroende kan en miljö för kunskapsinhämtning i trygghet skapas i våra gymnasieskolor. Därför måste vi rensa i myndighetsfloran. Två myndigheter, Skolverket och Skolinspektionen, ska ha hela ansvaret för att under regering och riksdag se till att lagstiftarens intentioner implementeras och för att granska att kvalitetskraven hålls. Alla andra skolmyndigheter tas bort.

Mandatet att genomföra detta kvalitetsarbete ges direkt till respektive rektor vars roll mer kommer att omvandlas till en näringslivsliknande chefstjänst. Vi får då en mer rak och tydlig beslutsgång där alla kommunala befattningar; områdeschefer, verksamhetschefer, enhetschefer, och allt vad de heter som styr över och krånglar till rektorns roll, försvinner.

Samtidigt ska kraven på rektorerna öka och fler systematiska kvalitetskontroller genomföras av Skolinspektionen som får mandat att stänga ned även kommunala skolor som inte håller kvalitetsmåtten.

2 Ändra lärarrollen. Diskussionen om lärarna tenderar att alltid handla om den kvantitativa bristen. Färre talar om vad som går att göra åt den. Ge rektorn mandat att anställa de lärare som har den sakkompetens som behövs.

Snabbspår till lärarlegitimationer för specifika områden ska införas. Dessutom måste modellen med digital undervisning bejakas, inte minst för att kunna skapa likvärdighet i undervisningen över landet.

Regelbundna obligatoriska kurser i kompetensutveckling inom respektive huvudämne bör samtidigt bli ett krav för att få förnyad lärarlegitimation. Så skapas ökad flexibilitet i lärartillsättningarna parat med ökade kvalitetskrav.

3 Se eleverna som individer. Alla elever ska få individuella läroplaner i ett digitalt verktyg som förmedlar information samt utvärderar elevens kunskaper löpande. Det skapar stimulans för högpresterande elever som får möjlighet att gå snabbare fram i just de ämnen där de har avancerade kunskaper. På så sätt elimineras det tyngsta skälet mot en individualiserad studietakt då eleverna slipper byta studiemiljö och därmed riskera att hamna i en omgivning med äldre elever i en annan utvecklingsfas.

Detta instrument hjälper även de studiesvaga. En annan åtgärd för att minska risken för att elever ger upp sina studier är att skrota kursbetygen och återinföra ämnesbetyg. Som det är nu följer ett sämre provresultat i ett ämne under första terminen med genom hela gymnasiet. Det är orimligt och något vi aldrig utsätter yrkesarbetande för.

Att se eleverna som individer innebär även individuella skyldigheter. Vi föreslår att varje elev ska teckna ett gymnasiekontrakt med sitt lärosäte som innefattar både skyldigheter och rättigheter. Skyldigheterna kan handla om att man åtar sig att inte störa andra elever under lektionerna, att man inte fuskar på proven, att man kommer i tid och inte har ogiltig frånvaro. På så sätt markeras att detta inte bara är en förlängning av grundskolan utan något nytt som är frivilligt men förenat med större krav. Hur incitamenten ska utformas och avvikelser mer exakt hanteras bör bestämmas av Skolverket.

4 Låt näringslivet driva yrkesgymnasier. Yrkesgymnasiernas status måste höjas rejält. Det kan bland annat ske om dessa gymnasier görs mer attraktiva med tillgång till senaste teknik och därmed undervisning i mer direkt efterfrågade färdigheter. Det finns redan i dag flera, framgångsrika, exempel på yrkesgymnasier som drivs av företag. Det är erfarenheter vi måste ta tillvara när gymnasieskolan byggs om enligt vårt förslag.

Näringslivet måste bli mer direkt involverat i de gymnasiala yrkesprogrammen och i högre utsträckning än i dag vara med och både utforma och driva dessa program. Det betyder bland annat ett större inflytande över utbildningens inriktning och en närmare koppling till företagens verksamhet. Då kan de kunskaper och färdigheter som näringslivet efterfrågar förmedlas till eleverna, vilket medför att kraven i yrkesutbildningarnas praktiska del kan höjas och anpassas till de nya behov som framtidens robotiserade arbetsmarknad kommer att rymma.

Vårt förslag hämtar inspiration från den tyska, österrikiska och schweiziska lärlingsmodellen. Företagen får stå för en del av kostnaderna men får samtidigt rekryteringsmässiga fördelar. Systemet måste också innehålla vissa skattemässiga incitament för att vara tillräckligt attraktivt.

Dessa förändringar menar vi krävs för att rusta gymnasieskolan för den verklighet dess elever kommer att möta och för den konkurrenssituation Sverige kommer att ställas inför. Om Sverige även i framtiden ska ha ett företagsklimat och ett välstånd i världsklass måste vi också ha ett gymnasium i världsklass. Där är vi inte i dag.

Ämnen i den här artikeln:

Skolan
Skolverket
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Håkan Buskhe, koncernchef Saab (ordförande) Pontus Braunerhjelm, professor KTH, BTH och Entreprenörskapsforum Christer Fuglesang, professor i rymdfart, KTH Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer 2017–2018 Magnus Larsson, företagare och entreprenör Helena Stjernholm, vd Industrivärden Anna Wikland, Sverigechef Google

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt