Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-26 16:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/nationella-klimatmal-och-handlingsplaner-nodvandiga-i-effektiv-klimatpolitik/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Nationella klimatmål och handlingsplaner nödvändiga i effektiv klimatpolitik”

REPLIK DN DEBATT 2/9.

Björn Kjellström: Det är naturligtvis bekvämast att följa rådet från Boije och Hassler och låta EU hantera problemet inom ramen för ett utvidgat utsläppshandelssystem. Men knappast ansvarsfullt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Naturligtvis väger ett klimatneutralt EU tyngre som föregångsexempel på global nivå än ett klimatneutralt Sverige. Sverige kan dock inte nu avstå från skärpningar av klimatmålen och utveckling av nationella omställningsplaner i förhoppningen att ett breddat EU-ETS skall lösa problemen .

Det finns minst sju goda skäl till detta:

1 Globala nollutsläpp förutsätter att alla, individer, företag och nationer minskar de utsläpp de har rådighet över till nära noll. Sveriges åtaganden kan inte minskas genom att behandlas som en del av EU.

2 En svensk koldioxidbudget för energisektorn, som uppfyller Parisavtalet om generösare utsläppsbudgetar för utvecklingsländer, kommer att vara förbrukad omkring 2026 med nuvarande utsläppsnivå. Motsvarande tidpunkt för EU som helhet, ligger inte längre bort. Därmed finns ingen tid att vinna för svensk del genom att behandlas som en del av EU.

3 EU:s senaste förslag till skärpta mål ligger inte inom ramen för en koldioxidbudget som motsvarar Parisavtalet. Därför behövs föregångsländer även inom EU. Finland, som ska vara klimatneutralt före 2035, kan vara ett sådant men fler länder som visar att en snabb omställning är möjlig, lägger större press på trögare nationer.

4 Regleringar, som till exempel reduktionsplikten, är effektivare än ekonomiska styrmedel om man vill hålla en tidplan för omställningen. Hur snabbt olika aktörer kommer att göra de investeringar som höjda priser på utsläppsrätter motiverar är svårt att bedöma, liksom tiden som krävs för att sjösätta breddning av EU:s handelssystem ETS.

Boije och Hassler menar visserligen att omställningen inte behöver innebära radikala förändringar av våra liv. Det kan vara sant på längre sikt, men gäller knappast under omställningsperioden.

5 Elementär ekonomisk teori är inte relevant om förändringar måste ske så snabbt som möjligt. Pris på utsläppsrätter eller koldioxidskatt som är oberoende av källan och var utsläppen sker, bör bli billigast, men trögheten mot omställningen skiljer sig mellan olika sektorer och olika länder. Ekonomiska styrmedel bör därför anpassas nationellt för lokala förutsättningar.

6 EU klarar knappast att utforma styrmedel för att undvika negativa sociala konsekvenser. Vissa jobb försvinner. Nya tillkommer, men med andra kompetenskrav. Inskränkningar av konsumtion och resande med personbil och flyg är oundvikliga. Boije och Hassler menar visserligen att omställningen inte behöver innebära radikala förändringar av våra liv. Det kan vara sant på längre sikt, men gäller knappast under omställningsperioden.

7 Nationella särlösningar, som utnyttjar goda förutsättningar lokalt, underlättar genomförandet av det globala åtagandet. Onyanserade regelverk på EU-nivå riskerar försvåra omställningen. Exempelvis hindrar EU:s föreslagna regelverk för biobränslen Sverige att utnyttja 100-tusentals hektar nedlagd jordbruks mark för energigrödor som skulle kunna minska behovet av avverkningsrester från skogen för att klara omställningen av transportsektorn.

Den korta tid som återstår för omställningen av energiförsörjningen inom ramen för koldioxidbudgeten innebär att nationella omställningsplaner måste fram i närtid. En lämplig arbetsmetod är att ta fram en realistisk beskrivning av den fossilfria energiförsörjning som skall vara i drift allra senast omkring 2040 och därefter omställningsplaner för olika användarsektorer som kan leda till att de ytterligare utsläppen håller sig inom koldioxidbudgeten, allt baserat på lokala förutsättningar.

För Sverige borde en sådan insats kunna genomföras på mindre än 12 månader, med en insats motsvarande den som gällde för Energikommissionen 1977-78. Det mesta underlagsmaterial som behövs finns redan tillgängligt, inte minst i färdplanerna från Fossilfritt Sverige, som dock olyckligtvis baserats på en för optimistisk uppskattning av tillgänglig tid för omställningen.

Det är naturligtvis bekvämare att följa rådet från Boije och Hassler och låta EU hantera problemet inom ramen för ett utvidgat utsläppshandelssystem. Men knappast ansvarsfullt.

Ämnen i artikeln

Klimatet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt