”Nationella prov är inte vägen till bildning” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Nationella prov är inte vägen till bildning”

Om resultaten på de nationella proven tydligare ska styra slutbetygen kan det få oönskade effekter för elevernas lärande, skriver Maria Larsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.
Om resultaten på de nationella proven tydligare ska styra slutbetygen kan det få oönskade effekter för elevernas lärande, skriver Maria Larsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Foto: Johan Nilsson/TT

DN DEBATT 1/8. Det är dags att börja problematisera de nationella proven i svenska skolan. Det finns i dag ingen forskning som visar att elevers lärande förbättras av standardiserade prov. Om resultaten på de nationella proven tydligare ska styra slutbetygen kan det leda till urholkning av skolans bildningsuppdrag och elevers lärande, skriver Maria Larsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.

Skoldebatten handlar nu till stor del om skolans marknadisering har skapat växande ojämlikhet. Svaret på politisk ångest över tappad kontroll av en avreglerad skola har blivit fler nationella prov under de senaste tio åren.

Det finns många föreställningar om de nationella proven som bärare av en likvärdig skola och i debatten om att återreglera arbetet i skolan framstår dessa som garant för rättvisa och statligt ansvarstagande för gemensam kunskapsnivå. Det visar inte minst utspelet om reformpaket för skolan från alliansen (DN 180613) där nationella prov i årskurs 3 ska garantera alla barns kunskapsutveckling och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekströms argumentation mot de negativa effekterna av marknadiseringen av svensk skola (SvD 180601). Ekström vill frigöra skolan från nyliberal logik och återupprätta skolans bildningsuppdrag. Anna Ekström har rätt i att skolan bör kopplas loss från marknadens krafter, men resonemanget om att återupprätta skolan som institution för bildning och klassresa genom att som första steg knyta elevers slutbetyg hårdare till resultaten på de nationella proven är problematiskt.

Forskning om hur standardiserade nationella prov påverkar undervis­ningen ger tyvärr inga underlag till hopp om sådana som väg till återupprättelse av skolans bildningsuppdrag.

Blotta närvaron av nationellt prov i kursen har alltså medfört att olika bildningsaspekter i kursen fått stryka på foten.

Starkare koppling mellan resultat på de nationella proven och elevers slutbetyg är inte en lösning på en avreglerad svensk skolas problem. Tvärtom är en kontroll av lärarprofessionen genom nationella prov del av den ny­liberala logik som Anna Ekström vänder sig emot. Den internationellt kände auktoriteten på området Stephen Ball visar i sin forskning hur lärare och elever påverkas negativt av att verka i den ansvarsutkrävande kultur som skapats av new public management, där ökade resultat ställs i fokus för undervisningen och lärare ska stå till svars för skolors och elevers resultat.

När lärare ställer om sin undervisning och börjar göra saker i klassrummet som de inte skulle ha gjort om ett externt standardiserat prov inte funnits talar man i internationell forskning om washbackeffekter, ett begrepp som definierats av forskarna Alderson och Wall redan 1993. Flera studier från länder där externa standardiserade prov har stor betydelse för elevers betyg visar en negativ washback i form av att undervisningen fokuseras så mycket på de aspekter som anses hjälpa eleverna att lyckas på provet att andra dimensioner som inte testas i provet och som fokuserar ett fördjupat lärande tenderar att få lite eller inget utrymme alls. Ju större betydelse ett prov har för elevernas framtid, desto mer tenderar lärare att lägga undervisningens fokus vid att eleverna ska klara provet till nackdel för djupare bildningsvärden som inte enkelt låter sig mätas i ett prov. Ökat fokus på mätbara kunskaper i nationella prov riskerar därmed bidra till sänkning av kvaliteten i undervisningen, menar flera internationella skolforskare.

I studien ”Resultatet av ett prov – Svensklärare om washbackeffekter av nationellt läsförståelseprov på gymnasiet” introducerar jag ovanstående forskning på svenskt material genom att undersöka hur det nationella provet i kursen Svenska 1 på gymnasiet som infördes 2011 påverkat under­visningen.

Lärarna i studien anpassar tydligt undervisningen till delproven i muntlig och skriftlig framställning genom att konstruera uppgifter som är direkta kopior av de nationella delproven. Resultatet från delprovet som testar läsförståelse tycker lärarna däremot inte säger så mycket om elevers läskompetens och de menar att de inte har någon användning av provet när de ska sätta slutbetyg, dels för att provet är löst förankrat i ämnesplanen, dels för att resultatet anges i kvantitativa poäng trots att alla kunskapskrav är uttryckta med kvalitativa skrivningar. I studien framkommer även att lärarna uppger att de på grund av tidsbrist nu arbetar mindre med läsning i årskurs 1 än tidigare, trots att ett av delproven alltså är ett prov i läsförståelse. Blotta närvaron av nationellt prov i kursen har alltså medfört att olika bildningsaspekter i kursen fått stryka på foten.

Det är dags att i den offentliga debatten börja problematisera de nationella proven i svensk skola.

Det finns i dag ingen forskning som visar att elevers lärande förbättras av standardiserade prov. Däremot finns forskning som visar att politiker och skolors huvudmän anser att proven är ett effektivt sätt att styra lärares undervisning utan att behöva skjuta till resurser i form av reviderade ämnesplaner, förändringar i lärarutbildningarna eller kompetensutveckling för lärare.

Resultaten i min och internationell forskning väcker frågor om nationella prov som medel att styra lärares undervisning och om kopplingen mellan resultat på proven och slut­betyg. Om resultaten på de nationella proven tydligare ska styra slutbetygen kan vi komma att få oönskade washbackeffekter i form av ytterligare urholkning av skolans bildningsuppdrag och elevers lärande. Risken med att knyta enskilda provresultat hårdare till slutbetygen utan att först se över överensstämmelsen mellan olika instanser i utbildningssystemet, som till exempel mellan lärarutbildning, ämnesplaner och provkonstruktion, är att vi även i Sverige utvecklar en ännu starkare kultur av det som i den internationella forskningen kallas för ”teaching to the test”, att lärare riktar in sin undervisning mot att eleverna ska nå goda mätbara resultat på de nationella proven.

För en tid sedan besökte jag min dotter i årskurs 2 i grundskolan under en dag. Läraren inledde svensklektionen med att tala om att i årskurs 3 ska eleverna göra nationellt prov i svenska. Lektionen ägnades sedan åt att öva på en uppgift som var en exakt kopia av provet klassen ska göra om ett år.

Detta exempel från en helt vanlig skolvardag väcker eftertanke. Vart är vi på väg när lärare känner sig tvungna att redan i årskurs 2 börja rikta in undervisningen mot de nationella proven? Som förälder, lärare, doktorand och samhällsmedborgare är jag oroad över en utveckling som går mot att ge de nationella proven ännu större betydelse. Vad är det för lärande vi får om vi fortsätter på den inslagna vägen där undervisningen så tidigt som i lågstadiet går ut på att klara nationella prov? Och vem vill bli lärare i lärarbristens Sverige när undervisningen inte längre handlar om elevers lärande utan om mätbara resultat?

Ska vi återupprätta skolan som en institution för alla elevers möjlighet till kreativitet, bildning och lärande är en ökad betydelse av de nationella proven inte vägen framåt. Det finns bättre vägar att gå.

DN Debatt.1 augusti 2018

Debattartikel

Maria Larsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna:

”Nationella prov är inte vägen till bildning”

Repliker

Christer Nylander (L), utbildningspolitisk talesperson:

"De nationella proven leder till en mer likvärdig utbildning"

Slutreplik från Maria Larsson:
”Nylander ser forskningsresultat som åsikter”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.