Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Nätläkarbolagen dränerar en underfinansierad primärvård”

Behandling med antibiotika förutsätter en fysisk undersökning av patienten. Det räcker inte med en bild på svalget från en mobilkamera som stöd för en diagnos, skriver artikelförfattarna.
Behandling med antibiotika förutsätter en fysisk undersökning av patienten. Det räcker inte med en bild på svalget från en mobilkamera som stöd för en diagnos, skriver artikelförfattarna. Foto: Berit Roald/TT

Kommersiella bolag som erbjuder ”läkarbesök” via mobil och dator växer snabbt. Vi ser en aningslös förtjusning inför ny teknik som gör att felsteg kommer att begås. Politiker och myndigheter måste syna fenomenet innan mångmiljonrullningen tar fart på allvar, skriver företrädare för allmänläkare och distriktsläkare.

De digitala bolagen ”Kry” och ”Min doktor” har det sista året etablerat sig inom vårdbranschen, och de växer fort. Deras läkare har redan haft 100 000 patientkontakter via internet. Svårigheterna att få kontakt med en läkare ihop med att Sveriges befolkning i unikt hög utsträckning har tillgång till internet med smarta mobiler, surfplattor och datorer gör att marknaden för nätläkarbolagen är mycket stor. ”Min doktor” uppger på sin hemsida att de kan hantera 70 procent av de 15 miljoner besök som årligen görs hos allmänläkare.

Dagens regelverk ger bolagen rätt till frikostig ersättning för vård via nätet från den skattefinansierade sjukvården. Flera riskkapitalister har insett potentialen och investerade 2016 en halv miljard på digitala vårdbolag.

Rapporter från OECD visar att Sverige är ett av de länder som har flest läkare per invånare i hela världen och att vi har den lägsta andelen allmänläkare, sett till den totala läkarkåren. Det innebär att Sverige är världens sjukhusläkartätaste land samtidigt som vi har längre sjukhusköer än andra jämförbara länder.

Orsaken till dessa paradoxer är att allmänläkarbristen är krisartad och att sjukvårdens bas, primärvården, är underfinansierad.

Allmänläkarbristen är extrem på många håll i landet. Det har lett till att primärvården utvecklat arbetssätt med så kallad triagering som i princip syftar till att hindra människor från att träffa en läkare. Följden blir att befolkningen söker sig till sjukhusens akutmottagningar. Läkarna och sjuksköterskorna på sjukhusen måste vårda patienter som enklare och bättre skulle kunna tas om hand i primärvården. De tvingas också att ta ansvar för uppföljning av alltför många patienter eftersom de inte har någon fast läkare i primärvården att samarbeta med.

Vi ifrågasätter kvaliteten i vården som nätläkarbolagen står för. För oss är det uppenbart att patienter med halsfluss, öroninflammation, bihåleinflammation och nedre luftvägsinfektion får behandling som inte följer Läkemedelsverkets och Strama:s aktuella riktlinjer.

Kort sagt är sjukvården ineffektiv och onödigt dyr på grund av snedfördelningen av resurser och personal. De patienter som har svårt att tala för sig och som har de största behoven av en fast läkarkontakt har det sämst. För de som har en egen läkare i primärvården och den som väl får plats på ett sjukhus är vården både tillitsskapande och högkvalitativ.

Sjukvårdspolitiker har sett möjligheter att genom ny digital teknik kunna avlasta primärvården och frisätta resurser till de patienter med flera och kroniska sjukdomar och som är i störst behov av fysiska läkarmöten. De tillåter därför frikostiga ersättningar per besök och frikort gäller generellt även för denna typ av vård.

Förmodligen kommer videosamtal, och andra digitala hjälpmedel för kommunikation med sjukvårdspersonal att bli ett naturligt inslag i vården framöver, men vi ser nu hur en aningslös förtjusning inför ny teknik gör att felsteg kommer att begås innan det hela landar på en rimlig nivå vad gäller kvalitet, patientsäkerhet och kostnadseffektivitet.

De digitala vårdbolagen tar bara enklare fall. Flera av läkarna saknar allmänmedicinsk kompetens, andra är unga läkare som under sin specialistutbildning behandlar patienter utan handledning via sin hemdator.

Läkare på ”Kry” och ”Min doktor” har kontakt med många patienter som annars brukar få vård av sjuksköterskor med stöd av en allmänläkare och eller som kan få hjälp av en läkare per telefon. Nätläkarbolagen kommer inte märkbart kunna avlasta de hårt belastade allmänläkarna.

Patienten hos nätdoktorn loggar in med Bank-id, fyller i formulär och får sedan hjälp via mail, sms eller videolänk. Hos ”Min doktor” sköts 90 procent av ”besöken” utan video. Patienten behöver bara fylla i en enkel blankett för att få behandling med receptbelagda läkemedel. Patientavgiften är densamma för alla kontakter, 250 kronor, och landstinget debiteras 1 000–1 800 kronor per ”besök”. Det kommer att kosta upp mot 1 miljard kronor att betala för 500 000 i många fall onödiga ”läkarbesök”. Det är pengar som tas från den redan alltför snålt tilltagna primärvårdsbudgeten

Oklar diagnos karakteriserar många konsultationer. Denna osäkerhet måste bemötas på ett professionellt sätt genom att använda tiden, avvakta och följa upp sjukdomsförloppet. Kontinuitet är här en viktig faktor. Nätläkarbolagen har uppenbara svagheter i detta avseende och de brister i ansvar när det gäller komplikationer, biverkningar och utebliven effekt av behandling. Strategin är att hänvisa allt som krånglar till övrig vård.

Vi ifrågasätter kvaliteten i vården som nätläkarbolagen står för. För oss är det uppenbart att patienter med halsfluss, öroninflammation, bihåleinflammation och nedre luftvägsinfektion får behandling som inte följer Läkemedelsverkets och Strama:s (Samverkan mot antibiotikaresistens) aktuella riktlinjer. Behandling med antibiotika förutsätter en fysisk undersökning av patienten. Det räcker inte med en bild på svalget från en mobilkamera som stöd för en diagnos.

De digitala vårdbolagens självpåtagna rätt att utfärda sjukintyg är en av flera ”varor” i deras affärsidé.

Valet att låta skattemedel gå till denna verksamhet innebär en satsning på efterfrågestyrd sjukvård och är samtidigt ett val att inte ge vård till dem som bäst behöver den. Denna prioritering strider mot kostnadseffektivitetsprincipen, men framför allt med de etiska principerna om behovsstyrning.

Nytänkande och effektivisering med hjälp av digital teknik kan komma till nytta. Integrerat i en verksamhet med personliga besök och kontinuitet finns fördelar särskilt vid uppföljning och för dem som har det svårt att ta sig till en vårdcentral. Virtuella möten kan underlätta vården i glesbygd. Vi kan tänka oss att en funktion som lättillgänglig ”second opinion” skulle kunna vara värdefull. I kombination med hemtester och olika mätningar på distans kan det i en framtid finnas fördelar att vinna för läkare och patienter som redan har etablerat en tillitsfull relation.

Att tillåta nätvårdbolagens lukrativa etablering inom den nya marknadsnischen digital vård tar resurser från och låser möjligheterna till en mer rationell utveckling av vården utan att lösa tillgänglighetsproblemen inom den ordinarie primärvården

Det finns starka skäl för vårdens politiska makthavare och bevakande myndigheter att syna och närmare analysera fenomenet med rent kommersiella nätläkarbolag innan mångmiljonrullningen, med pengar som dränerar en redan underfinansierad primärvård, tar fart på allvar.

DN Debatt. 3 mars 2017

Debattartikel

Företrädare för allmänläkare och distriktsläkare:
”Nätläkarbolagen dränerar en underfinansierad primärvård”

Repliker

Anders W Jonsson (C), gruppledare och ledamot i socialutskottet och Christer Jonsson (C), oppositionslandstingsråd i Kalmar län och ledamot i SKL:s sjukvårdsdelegation:
”Låt primärvården erbjuda läkarkontakt via nätet”

Henrik Kangro, chefsläkare Min doktor och Daniel Persson, affärsutvecklingschef Min doktor:
”Digitaliseringen kan spara miljarder”

Företrädare för Kry:
”Videobesök spelar viktig roll i framtidens vård” 

Företrädare för Svenska läkaresällskapet:
”Vårdcentralerna bromsas medan nätläkare prioritera 

Björn Ekman, docent i hälsoekonomi, Lunds universitet:
”Nätläkarna inget finansiellt hot mot landstingen”

Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd, Stockholms läns landsting och Simon Röstin (M), vice ordförande Beredningen för e-hälsa, Region Skåne:
”Digitala läkarbesök kan spara 180 miljarder” 

Slutreplik: 
Företrädare för allmänläkare och distriktsläkare:
”Nätläkarbolagens expansion får inte ske på bekostnad av primärvården” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.