Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Nato enda ’försäkringen’ som räcker”

Den svenska försvarsmakten i dag är modern, men också så liten att den bara kan ge ett stabilt och trovärdigt intryck om den kombineras med ett Natomedlemskap, skriver statsvetaren Stefan Olsson.

Hans Blix, Rolf Ekéus och Sven Hirdman skriver i DN 25/1 att Sverige inte bör ansluta sig till Nato eftersom det skulle uppfattas som en provokation av Ryssland. Sverige har bara en hypotetisk motståndare i sitt geografiska närområde och risken finns att en kapprustning startas.

Blix, Ekéus och Hirdman är alla diplomater som var verksamma under kalla krigets dagar. Då anpassade Sverige sitt agerande efter vad Moskva tänktes göra och inte göra. Men frågan om Sverige ska gå med i Nato måste bedömas utifrån vad som är bäst för Sverige och inte vad som är bäst för Moskva. 

Allt fler säkerhetspolitiska bedömare har då kommit fram till att ett Natomedlemskap är ett naturligt steg för Sverige att ta. Det beror i första hand på två förhållanden som inte existerade på kalla krigets tid.

Det ena är att Sveriges försvar är mycket litet och kommer att vara så under all överskådlig tid. Just nu pågår en försvarsreform som ska modernisera försvarsmakten. Men även med en fullt genomförd reform, vilket kommer att inträffa ungefär 2023 om pengarna räcker, kommer Sverige att ha ett försvar som klarar sig en vecka, i en del av landet. Och som framkommit nu på nyåret tänker sig försvarsmakten att det är Stockholm som ska prioriteras. 

Denna politik har inte kommit till av en slump utan är ett medvetet val av riksdagen. Sverige ska inte ha ett större försvar än så.

Den andra förändring som har inträtt sedan kalla kriget är att Östersjöområdet blivit ”mindre” på grund av att den militära teknologin har utvecklats. Räckvidden för modernt stridsflyg är mycket omfattande. Ett amerikanskt hangarfartyg utanför Norges kust räcker för att agera i hela Norden och Baltikum. Samma sak gäller också för moderna luftvärnsrobotar. Ryskt luftvärn placerat i Kaliningrad täcker hela södra Östersjön. 

Flera kvalificerade säkerhetspoltitiska bedömare (exempelvis FOI och Krigsvetenskapsakademien) har därför konstaterat samma sak: vid en militär kris i Sveriges närområde dras vi in oavsett om vi vill det eller inte. Svenskt luftrum är en avgörande pusselbit i det strategiska spelet. 

Sammantaget leder detta till att vad Sverige gör spelar en stor roll för hur andra länder ser på sin säkerhetspolitiska situation. Ett öppet krig i vårt närområde är mycket osannolikt, men inte diplomatiska konflikter där militärmakt används som påtryckningsmedel. På så vis är Sverige med sin mycket lilla försvarsmakt och sin vägran att bidra till det kollektiva försvaret ett problem, eftersom andra länder inte vet om de kan lita på oss eller inte.

Så var det inte på kalla krigets tid då vi backade upp vår alliansfrihet med ett för ett litet land tämligen starkt försvar. Det försvaret har vi inte kvar. Det är nedlagt. I stället har riksdagen beslutat om att Sverige ska ha ett liten men modern försvarsmakt, som dock är så liten att den bara kan ge ett stabilt och trovärdigt intryck om den kombineras med en ”försäkring” i form av en allians. Den enda allians som är villig att göra detta är Nato.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.