Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-15 20:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/nato-medlemskap-oppnar-for-operationsplanering-med-usa/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Natomedlemskap öppnar för operationsplanering med USA”

Flygflottiljen F 7 i Såtenäs 5 juli i år: Fr v Skvadronchefen Ben Spoor, brittiska ambassadören Judith Gough, överste Adam Nelson, försvarsminister Peter Hultqvist och piloten Patrik Langevid vid en Jas 39 Gripen under flygövning där svenska och brittiska flygvapnet övade inom ramen för försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF).
Flygflottiljen F 7 i Såtenäs 5 juli i år: Fr v Skvadronchefen Ben Spoor, brittiska ambassadören Judith Gough, överste Adam Nelson, försvarsminister Peter Hultqvist och piloten Patrik Langevid vid en Jas 39 Gripen under flygövning där svenska och brittiska flygvapnet övade inom ramen för försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF). Foto: Lotta Härdelin

DN DEBATT 27/7.

Försvarsminister Peter Hultqvist: Rysslands krigföring i Ukraina påverkar den svenska planeringen. Försvaret av Gotland behöver förstärkas ytterligare, liksom ubåtsvapnet.

Fristående förband behöver kunna samordnas i en divisionsförmåga. Medlemskap i Nato öppnar också möjligheter till en operationsplanering direkt med USA.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Rysslands oacceptabla agerande visar på vikten av västs sammanhållning, en stark transatlantisk länk och vikten av att starka multilaterala organisationer som EU och Nato arbetar i samklang. Under lång tid kommer vi att få leva i ett spänningsförhållande till ett totalitärt Ryssland och som kommer att påverka flera generationer framöver.

Rysslands invasionskrig mot Ukraina driver fram investeringar i militär förmåga och förändringar i länders försvarsstrategier och säkerhetspolitiska förhållningssätt.

Regeringen genomför sedan ett antal år en kraftig förstärkning av Sveriges totalförsvar. Förstärkningarna innebär att försvarsanslagen kommer att ha mer än fördubblats från 2015 till 2025. Detta arbete fortsätter med oförminskad styrka. Vi ska nå två procent av BNP så snart det praktiskt är möjligt. Försvarsmakten och regeringen bedömer att det senast är år 2028.

Denna satsning ska ske på ett genomförbart och effektivt sätt. Maximal militär förmåga ska levereras för avsatta resurser i syfte att möjliggöra Försvarsmaktens huvuduppgift att försvara Sverige mot väpnat angrepp.

Regeringen markerar i sina direktiv till Försvarsmakten att krigsorganisationens samlade förmåga och uthållighet är viktiga utgångspunkter. Inte minst visar kriget i Ukraina på behovet av att uthålligt och långsiktigt kunna försvara sig. Förmågan till spridning, balansen mellan verkans- och stödförband och att snabbt kunna mobilisera hela krigsorganisationen är andra viktiga delar för att skapa en starkare försvarsmakt.

För den som vill skapa eller motverka ett direkt hot mot svenskt och finskt fastland samt mot de baltiska länderna, är kontrollen över Gotland avgörande.

Gotland är ett militärstrategiskt viktigt område i Östersjön. För den som vill skapa eller motverka ett direkt hot mot svenskt och finskt fastland samt mot de baltiska länderna, är kontrollen över Gotland avgörande. Därför är det nödvändigt att fortsätta förstärka den militära närvaron på Gotland. Dagens nivå räcker inte.

I övre Norrland är det av stor vikt att se över hur försvaret av nordkalotten ska kunna förstärkas samt hur den militära förmågan och närvaron skulle kunna stärkas, till exempel i form av särskilda gränsjägarförband. Här finns ett samarbete med Norge och Finland som är under utveckling. Ambitionen är att i ökad utsträckning ta gemensamt ansvar för säkerheten i den nordliga regionen.

Samma sak gäller för området som sträcker sig från Oslo, svensk västkust ned till de danska sunden och inloppet till Östersjön. Här är det av vikt att såväl sjö- som luftstridskrafter finns närvarande och att ett gemensamt ansvarstagande finns planerat från Norge, Danmark och Sverige.

Andra strategiska områden som Försvarsmakten har att beakta är:

Behovet av att stärka armén genom en förstärkt brigadförmåga. Att uthålligt kunna föra strid på land är en nödvändig kompetens. Sverige är ett stort land där krigsorganisationens omfattning måste öka och försvarsstrukturerna förstärkas på ett sådant sätt att de uthålligt både kan försvara vårt land och kunna slå tillbaka ett fientligt angrepp. Brigader där kombinerade vapen kan verka i ett sammanhållet system är en viktig komponent i detta. Det handlar också om att förstärka fristående förband som jägar-, infanteri- och funktionsförband.

Brigaderna och de fristående fältförbanden måste kunna ledas och samordnas i en större ram. Därför behöver divisionsförmågan förstärkas. Funktionsförband och inte minst förmågan till indirekt eld behöver öka. En utökning av divisionsartilleriet är en viktig del av detta. En förstärkt divisionsförmåga blir också ett viktigt nav för att samverka med våra allierade, inte minst våra nordiska grannar.

Förstärkt undervattenförmåga. Enligt nuvarande beslut så går vi från fyra till fem ubåtar. Vårt land har ett väl fungerande och kvalificerat ubåtsvapen. Nu handlar det om hur detta kan förstärkas ytterligare.

Förstärkt amfibieförmåga. Amfibieförbanden som verkar mellan hav och land är en mycket viktig resurs. Operationer i den kustnära miljön är en del i skyddet av våra kustområden. Detta är en förmåga som bör förstärkas.

Stridsflygets långsiktiga behov bortom 2030 när det gäller den operativa förmågan och materielförsörjningen är avgörande för att utveckla luftstridskrafternas förmåga att fullgöra sina uppgifter.

Även om Sverige tillsammans med Finland ansökt om Nato-medlemskap måste vi fortsätta stärka det nationella försvaret. Det är tydliggjort i Nato-stadgans artikel 3 att varje medlemsstat ska kunna både motstå ett väpnat angrepp och kunna försvara det egna territoriet.

Vid sidan av egna planer på ökad militär förmåga innebär Sveriges beslut att ansöka om medlemskap i Nato också stora möjligheter till samarbete med de nordiska länderna. I nuläget har Sverige status som så kallad invitee och vi ser fram emot att bli fullvärdig medlem. Som medlemmar i Nato kommer Sverige och Finland tillsammans bidra till säkerheten i Norden, i hela Östersjöområdet och Europa.

Det finns också anledning att understryka USA:s mycket viktiga roll för att garantera Europas säkerhet. När medlemskapet i Nato är ett faktum för svensk och finsk del finns det utomordentliga möjligheter att fördjupa samarbetet med USA. Redan i dag är det samarbetet långtgående och faktum är att riksdagen pekat ut USA som ett av de länder som en bilateral koordinerad operationsplanering bör utvecklas tillsammans med.

Den brittiskledda insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) är ett försvarssamarbete som Sverige deltar i och som vid en kris eller konflikt kan agera snabbt i vårt närområde. Nu, under den tid som Sverige och Finland omfattas av säkerhetsförsäkringar från olika Natoländer, har JEF genom flyg- och marina övningar markerat närvaro i bland annat Såtenäs och Östersjön. Denna styrka är ett komplement till Nato, och JEF:s militära förmåga är mycket värdefull.

Sammanfattningsvis måste Sverige dels fortsatta att bygga nationell militär förmåga, dels använda ett Nato-medlemskap för att aktivt och ambitiöst fördjupa det militära samarbetet med våra allierade, partners och vänner. Vi har god hjälp att vinna trovärdighet i detta arbete genom de omfattande samarbeten vi redan skapat. Vi levererar och ska fortsätta vara den trovärdiga partner vi redan är. Det är så vi stärker Sverige.

Ämnen i artikeln

Nato

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt