Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 12:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/natomedlemskap-kravs-for-att-avskracka-ryssland/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Natomedlemskap krävs för att avskräcka Ryssland”

Övning mellan svensk militär och Nato på Utö 2016.
Övning mellan svensk militär och Nato på Utö 2016. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 10/1.

Kristdemokraternas Ebba Busch och Mikael Oscarsson: Vi kan inte på egen hand trygga vår säkerhet.

Ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato krävs för att avskräcka Ryssland från ett militärt angrepp. Det är också nödvändigt att öka antalet värnpliktiga som årligen utbildas med 50 procent till 12 000.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Den säkerhets­politiska utvecklingen i vårt närområde ter sig alltmer osäker. Under hösten genomförde Ryssland sin största militärövning på 40 år och övningar har även skett på belarusiskt territorium och på Nordkalotten.

Därtill ser vi en stor rysk uppladdning vid ukrainska gränsen. De senaste kraven från Ryssland på en ny säkerhetsordning för Europa med bland annat krav på att suveräna stater inte själva ska få fatta beslut om eventuellt medlemskap i Nato är mycket allvarligt. Rysslands krav på att USA och Nato skulle stoppa det svenska försvarets militära övningar och samarbeten med omvärlden är ett direkt hot mot grunden i den svenska säkerhetspolitiken. Det är en oroande utveckling och risken för krig i vår närhet där Sverige kan dras med har definitivt ökat.

Den ryska upprustningen sker samtidigt som Europa har gjort sig alltmer beroende av rysk gas för sin energi­försörjning. Elsystemet och många ­andra vitala samhällsfunktioner är också särskilt känsliga för cyber­attacker. Flera gånger i veckan sker så pass allvarliga it-incidenter att de bedöms hota verksamheten hos svenska myndigheter eller företag. Många av dessa kan spåras till Ryssland eller Kina.

Sverige behöver ta de säkerhetspoli­tiska riskerna och den ökade osäker­heten i vår omvärld på stort allvar. Vi befinner oss i ett allvarligare försvars- och säkerhetspolitiskt läge nu än när försvarsberedningen tog fram under­laget till försvarsbeslutet 2020. Försvaret lider alltjämt av brist på pengar, soldater, befäl och vapensystem. Det finns starka skäl att snabba på såväl förstärkningen av det militära försvaret som återskapandet av ett fungerande civilt försvar.

Inför rikskonferensen Folk och försvar har vi tagit fram skriften ”Försvarspolitisk inriktning”, där vi redovisar vår syn på hur totalförsvaret bör utvecklas de närmaste dryga tio åren. Detta sker dels med utgångspunkt i våra förslag som inte vann gehör hos andra partier i försvarsberedningen samt de nya behov som uppstått de senaste åren. Förslagen bygger på att försvarsanslaget fortsätter att öka med 5 miljarder kronor per år efter 2025 och når 2 procent av bruttonationalprodukten senast 2030.

Kristdemokraterna vill se:

1. Medlemskap i Nato. Vi kan inte på egen hand trygga vår säkerhet i en situation där våra gränser och intressen hotas av militärt angrepp. Säkerhet byggs tillsammans med andra. Nato är den främsta garanten för fred, säkerhet och militär förmåga i vår del av världen. Ett svenskt medlemskap medför att vi fullt ut kan planera, synkronisera och öva tillsammans med våra grannar. Bara så kan vi skapa den förmåga som krävs för att avskräcka från ett militärt angrepp.

2. Armén. Tre brigader räcker inte. Sverige behöver ytterligare två kompletta brigader, en i Dalarna/Meller­sta Norrland och en i Öster­götland, med målet att dessa ska vara operativa omkring 2035. Vidare bör hemvärnet återföras till armén för att förenkla materielanskaffning, säkerställa en adekvat bemanning och skapa tydliga ledningsförhållanden vid kris och krig.

3. Marinen. Till 2030 bör åtgärder vidtas för att kunna ha dubbla besättningar till huvuddelen av flottans fartyg. Vi vill se en ny sjöstridsflottilj på Västkusten och ytterligare en amfibiebataljon i Östersjöområdet till 2035, samt att anskaffning av ytterligare en ubåt sker.

4. Flygvapnet. Dagens sex stridsflygdivisioner bör utökas till åtta och på sikt vara fullt utrustade med Jas 39E. De två nya divisionerna behövs för att försvara Stockholm och Mälardalen och bör återetableras på Ärna flygplats senast till 2030. Antalet flygplan för radarspaning och stridsledning bör utökas från två till fyra för att skapa tillräcklig uthållighet i systemet.

5. Personalförsörjning. Ett växande försvar kräver ett robust personal­försörjningssystem. Vi föreslår särskilda åtgärder för att öka rekrytering och utbildning av såväl aktiva som reservofficerare samt att avgångarna av redan anställd personal minskar. ­Antalet värnpliktiga som utbildas år­ligen behöver öka från i dag planerade 8 000 till cirka 12 000.

6. Samverkan med andra myndigheter. Försvarsmakten förfogar över materielresurser, däribland helikoptrar, flygplan och bepansrade transportfordon, som i högre grad bör kunna användas i fredstid. Samverkan bör fördjupas inom fyra områden: sjö- och flygräddning, sjukvård, kommunal krisberedskap och polisiärt arbete. Arbetet med att öka självförsörjningsgraden av livsmedel och förnödenheter behöver också ges ökad prioritet.

7. Cybersäkerhet. Dagens cybersäker­hetscenter, där fem myndigheter samverkar, behöver omformas till en renodlad myndighet med ett starkt mandat att möta olika typer av cyberhot och angrepp. Det nuvarande ­centrets arbete präglas av oklara ansvarsförhållanden och otydliga befogenheter. Något som är helt ­oacceptabelt med tanke på de hot som ska hanteras.

För oss kristdemokrater är försvaret inget särintresse. Ett starkt försvar är en grundförutsättning för vår frihet och demokrati och därmed möjligheten att själva bestämma hur vi vill bygga vårt samhälle.

Vi vill ge Försvarsmakten bästa möjliga förutsättningar att bygga upp en förmåga som står sig över tid och möter det allt osäkrare omvärldsläget. Grunden för det arbetet måste läggas nu.

Ämnen i artikeln

Ryssland
Nato

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt