Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 09:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/nedlaggningen-av-vara-bibliotek-maste-stoppas/

DN Debatt

DN Debatt. ”Nedläggningen av våra bibliotek måste stoppas”

Sedan mitten av 90-talet har mer än en fjärdedel av Sveriges folkbibliotek och filialer försvunnit, skriver artikelförfattarna. Foto: Daniel Kalker

DN DEBATT 9/2. För ett öppet samhälle har biblioteken en stor betydelse. Men utvecklingen går åt fel håll. Regeringen och politiker måste ta sitt ansvar så att biblioteksdöden upphör, folkbiblioteken rustas upp och skolbiblioteken får tydligare regelverk, skriver företrädare för Sveriges författarförbund och nio författare.

Rätta artikel

Att biblioteken tillhör det demokratiska samhällets infrastruktur är Bibliotekslagens utgångspunkt. De senaste årens samhällsutveckling understryker detta. Migration, digitalisering och komplicerade globalpolitiska sammanhang är stora utmaningar. Demokratifientliga opinioner, polarisering och förfalskad information är växande hot. Biblioteken har en nyckelroll i försvaret av det öppna samhället.

Utgångsläget är bra. Alla älskar biblioteken. De är en nationell tillgång och ligger i topp när man mäter förtroende för olika samhällsinstitutioner. Den pågående utredningen för en Nationell biblioteksstrategi konstaterar att ”Folkbiblioteken är den största, mest besökta och mest spridda kulturinstitutionen” i landet.

Men situationen är trots detta allvarlig. Gapet mellan Bibliotekslagens intentioner och verkligheten växer. På punkt efter punkt går utvecklingen i fel riktning. Att biblioteken utvecklas, och inte avvecklas, är en demokratifråga.

För bara några år sedan kunde man höra rektorer fnysa att böcker tillhör det förgångna. Sådan var tidsandan. Men nu vet man från undersökningar att bemannade skol­bibliotek förbättrar elevernas resultat.

Folkbiblioteket. Sedan 1995 har mer än en fjärdedel av landets folkbibliotek och filialer försvunnit, och nedläggningarna fortsätter i oförminskad takt. Biblioteksdödens omfattning är okänd för de flesta. Men när ett enskilt bibliotek stängs utlöser det ofta lokala protester. Ramsberg i Västmanland är ett uppmärksammat exempel. Där gömde ortsbor helt enkelt undan de hotade böckerna tills nedläggningsbeslutet ändrades.

Nästan alla nyckeltal i biblioteksstatistiken pekar nedåt. Besökssiffrorna och utlåningen av både e-böcker och pappersböcker sjunker. Det fysiska utlåningsbara beståndet rasar, mellan 2016 och 2017 med ytterligare tre miljoner objekt.

En slentrianmässig förklaring är att utvecklingen avspeglar bokens minskande betydelse. Men det stämmer inte. Undersökningar visar att läsandet legat på stabila nivåer sedan millennieskiftet. Den överlägset största åldersgruppen bland låntagarna är dessutom barn och unga under 25 år.

Både forskarna och bibliotekarierna vet att de nedåtgående spiralerna bäst bryts genom ökat utbud, generösare öppettider och kunnig personal. Men på de flesta platser går utvecklingen inte i den riktningen. Resurserna för bibliotekariernas kompetensutveckling ligger till exempel långt under de nivåer som rekommenderas internationellt.

I spåren av nedlagda fritidsgårdar har stökiga ungdomar blivit ett problem på en del bibliotek. Samtidigt flyttar olika samhällsfunktioner in i biblioteken och stör verksamheten på annat sätt: bankärenden, turistupplysning och kommuninformation. När tvingas det första folkbiblioteket ge plats för postutlämning?

Skolbiblioteket. Enligt Skollagen ska alla elever ha tillgång till ett skolbibliotek. Men bara hälften av eleverna har bibliotek med minst en halvtidstjänst. 77 kommuner har inga vettiga skolbibliotek alls. Där hänvisar de ansvariga till en skräpig hylla i en korridor eller ett låst förråd i källaren. I praktiken bryter de mot skollagen, och kommer undan med det. Andra skolor har hittat kryphål i lagen och hänvisar eleverna till olika folkbibliotek.

För bara några år sedan kunde man höra rektorer fnysa att böcker tillhör det förgångna. Sådan var tidsandan. Men nu vet man från undersökningar att bemannade skolbibliotek förbättrar elevernas resultat.

Under den förra mandatperioden ökade antalet skolbibliotek genom riktade statsbidrag. I Läroplanen skrevs det in att skolbiblioteken ska vara integrerade i undervisningen. Men det räcker inte. Situationen är fortfarande en skamfläck för den svenska skolan.

Det digitala biblioteket. Sverige har fortfarande ingen samlad politik för digitalisering av kulturarvet. Varför finns det inget digitalt nationalbibliotek där man kan låna eller streama avgiftsfritt till sin egen dator eller läsplatta? Vi har hamnat långt efter andra länder. I Norge finns snart alla böcker som getts ut på norska digitaliserade och fritt tillgängliga för allmänheten.

Få svenskar läser e-böcker. Men om tillväxten tar fart kommer folkbiblioteken inte hänga med. Av obegripliga orsaker är nämligen e-böcker dyrare än pappersböcker att köpa in. E-böckerna är också låsta till det bibliotek som köpt in dem och går alltså inte att fjärrlåna. Det ser ut som om kulturindustrin aktivt försöker hindra idén om det digitala biblioteket, medan kulturpolitiken bara tittar på.

Om biblioteken inte får ta språnget in i den digitala epoken kommer de att förlora sin betydelse och långsamt tyna bort.

Det jämlika biblioteket. I Biblioteksrapporten 2017 uppmärksammade KB att medborgarna inte längre har likvärdig tillgång till bibliotek. Skillnaderna har blivit alldeles för stora. Problemet är inte bara glesbygdsrelaterat utan orsakas också av att kommuner värderar biblioteken olika mycket. När det gäller beståndet i folkbiblioteken ligger till exempel Stockholms län på klar bottenplats.

Öppettiderna skapar också ojäm­lika förhållanden. 32 kommuner har inte längre ett enda bibliotek som är öppet efter arbetstid. Dessutom är huvud­biblioteken obemannade under i genomsnitt tjugo procent av sina öppettider.

Det privatiserade biblioteket. Nacka har haft folkbibliotek med privata utförare i sex år. När kommunen utvärderade försöket kunde de inte peka på en enda fördel. Trots det har de nu lagt ut även resten av sina bibliotek på entreprenad. Enligt en undersökning i Biblioteksbladet är flera kommuner intresserade av liknande privati­seringar under mandatperioden.

Med privata utförare förstärks utvecklingen mot marknadstänkande där efterfrågan slår ut kvalitetskraven, de läsfrämjande insatserna försvagas och det demokratistärkande uppdraget skadas samtidigt som allmänhetens insyn och personalens meddelarfrihet inskränks. En uppsplittring på olika företag försvårar också flexibla, användarvänliga och snabba sam­arbetssystem.

Att privatisera biblioteken innebär en förskingring och avmodernisering i konflikt med Bibliotekslagens anda.

Vi uppmanar den nya regeringen att göra bibliotekens framtid till en kulturpolitisk huvudfråga. Biblioteksdöden måste upphöra, folkbiblioteken rustas upp, det digitala nationalbiblioteket förverkligas och skolbiblioteken ges ett tydligt regelverk så att kommunerna inte kan smita från sitt ansvar.

Vi uppmanar landets kommun­politiker att uppgradera bibliotekens betydelse för den lokala demokratin, läs- och litteraturfrämjandet, integrationen och kunskapsutvecklingen så att de kan delta som levande knutpunkter i det lokala, nationella och globala.

Vi uppmanar alla landets invånare att tillsammans med Sveriges Författar­förbund slå vakt om biblioteken i en tid när angreppen mot det öppna samhället växer. För varje nedlagt bibliotek måste det öppnas minst ett nytt. Håll demokratin levande – utveckla biblioteken!

Ämnen i den här artikeln:

Bibliotek
Ola Larsmo
Jan Guillou
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Grethe Rottböll, ordförande för Sveriges författarförbund
Per Wirtén, styrelsemedlem, Sveriges författarförbund
Madeleine Hjort, ordförande i Författarförbundets biblioteksråd
Erik Andersson, författare och översättare
Majgull Axelsson, författare
Henrik Berggren, författare
Sara Bergmark Elfgren, författare
Sigrid Combüchen, författare
Jan Guillou, författare
Ola Larsmo, författare
Jila Mossaed, författare
Klas Östergren, författare och översättare

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt