Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 08:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/nej-det-ar-det-har-dokumentet-som-grundlagger-coronastrategin/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Nej, det är det här dokumentet som grundlägger coronastrategin”

REPLIK DN DEBATT 9/6.

Per Kågeson: Hänsynsreglerna i smittskyddslagen är inte unika - motsvarigheter finns också i miljöbalken och i trafikförordningen.

Den som vill förstå den svenska coronastrategin bör i stället studera det dokument Folkhälsomyndigheten publicerade strax innan Kina tvingades medge existensen av ett nytt Coronavirus. 

Olof Pettersson hävdar att Sveriges strategi för bekämpningen av coronaviruset bestämdes redan 2004 genom tillkomsten av ny smittskyddslag. Han belägger inte påståendet annat än genom att fästa stor vikt vid de allmänna hänsynsregler som finns i lagens andra kapitel (särskilt § 1 och 2). Men motsvarande hänsynsregler finns i annan lagstiftning av betydelse för människors hälsa, till exempel 2 kapitlet Miljöbalken och andra kapitlet i Trafikförordningen (1998:1276).

Smittskyddslagen ger Folkhälsomyndigheten (FHM) möjlighet att föreskriva isolering och karantän av misstänkta smittspridare och den ger regeringen möjlighet att på kort varsel besluta om mycket långtgående föreskrifter som alla måste följa. Ytterst är det alltså regeringen som bestämmer strategin.

Den som vill förstå varför Sverige befinner sig i ett läge som påtagligt skiljer oss från omvärlden bör i stället studera ”Pandemiberedskap – Hur vi förbereder oss”, publicerad av Folkhälsomyndigheten några veckor innan Kina tvingades medge existensen av ett nytt Coronavirus. I den finns grunden för Sveriges strategi.

Handledningen lägger stor vikt vid inköp av antivirala läkemedel, antibiotika och vacciner. Smittspårning ges däremot ingen framträdande roll utom beträffande de första fallen innan man övergår till ”epidemiologisk övervakning”. Primärt var det således inte resursbrist som fick myndigheten att i mitten av mars nästan helt överge aktiv smittspårning.

Handledningen lägger stor vikt vid inköp av antivirala läkemedel, antibiotika och vacciner. Smittspårning ges däremot ingen framträdande roll utom beträffande de första fallen innan man övergår till ”epidemiologisk övervakning”.

Handledningen uppmanar till provtagning på patienter med influensaliknande sjukdom, särskilt de svårt sjuka. Men någon bred provtagning, som WHO tidigt förordade, är det inte fråga om. Prov av personal på vårdavdelningar och äldreboenden (som i flera grannländer) nämns inte. Behovet av skyddsmaterial tonas ner och hemtjänstens många besök hos särskilt utsatta nämns inte alls. Man får en bild av att svårigheterna att skydda de ”äldre-äldre” underskattats.

FHM betonar betydelsen av övningar. Men bland exemplen på övningsområden saknas till exempel åtgärder för minskad risk för smittspridning inom äldreomsorgen, skyddet av sjukvårds- och omsorgspersonalen, arrangemang för provtagning av misstänkta smittbärare och transporter av sjuka.

FHM bestämde sig tidigt för att bara bromsa så mycket att vården hinner med, och statsepidemiologen sa i slutet av mars att han räknade med att Sverige i början av sommaren skulle ha hunnit en bra bit på väg mot flockimmunitet. Han uttalade också sin misstro mot uthålligheten hos länder som stänger ner och menade att dödstalen till slut skulle hamna på ungefär samma nivå. Men det ligger knappast i FHM:s kompetens att uttala sig om andra länders uthållighet eller om ekonomiska avvägningar, men Folkhälsomyndighetens linje har blivit Sveriges, eftersom regeringen vägrat ta ett helhetsansvar.

Vid jämförelse med andra länder har Sverige fäst liten vikt vid aktiv smittspårning och provtagning och därför har allmänspridningen blivit större hos oss, helt i linje med FHM:s handledning och statsepidemiologens förhoppningar om att snabbt nå flockimmunitet. Sannolikt förklarar dessa brister mer av den väldiga differensen i antal döda vid jämförelse med Norge, Danmark, Tyskland och Österrike än skillnaden i nedstängning av samhällena. Om så är fallet kommer inte skillnaden i total dödsrisk att minska särskilt mycket ens om länderna drabbas av en andra våg.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt