Svante Axelsson: ”Nio branscher visar hur fossilfri teknik stärker konkurrenskraften” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Nio branscher visar hur fossilfri teknik stärker konkurrenskraften”

Bygg- och anläggningssektorn kan enligt sin färdplan redan med befintlig teknik halvera sina utsläpp till år 2030 och med hjälp av infångning och lagring av koldioxid (CCS) i cementframställningen ser betongbranschen en möjlighet till klimatneutral betong, skriver Svante Axelsson.
Bygg- och anläggningssektorn kan enligt sin färdplan redan med befintlig teknik halvera sina utsläpp till år 2030 och med hjälp av infångning och lagring av koldioxid (CCS) i cementframställningen ser betongbranschen en möjlighet till klimatneutral betong, skriver Svante Axelsson. Foto: Leif R Jansson/TT

DN DEBATT 25/4. Nio branscher lämnar i dag sina färdplaner för fossilfri konkurrenskraft till regeringen. Det är historiskt. Mest hoppingivande är att branscherna inte ser fossilfrihet som ett tungt ok utan som ett sätt att stärka sin egen konkurrenskraft. För att gå vidare behövs nu fem viktiga politiska åtgärder, skriver nationella samordnaren Svante Axelsson.

I dag onsdag lämnar nio branscher över sina färdplaner för fossilfri konkurrenskraft till statsminister Stefan Löfven och klimatminister- och vice statsminister Isabella Lövin.

Det är en historisk händelse. Det finns sannolikt inget land i världen som har så ambitiösa klimatmål som Sverige och det finns med säkerhet inget land där näringslivets branscher har producerat så ambitiösa färdplaner för hur de ska bidra till omställningen. Än mer uppseendeväckande i en internationell kontext är att branscherna i näringslivet inte primärt ser fossilfrihet som ett tungt ok utan en utvecklingsväg för att stärka sin egen konkurrenskraft. Det är det som är så hoppingivande i en värld där de globala utsläppen av växthusgaser inte minskar i den takt de borde.

Färdplanerna är viktiga ur flera aspekter. Då människor ibland tycks vara mer rädda för samhällsförändringar än klimatförändringar – mer rädda för medicinen än för sjukdomen – är det viktigt med trovärdiga berättelser om hur en omställning kan gå till, men färdplanerna är också en beställning på politiska beslut och reformer. Rollerna har härmed förändrats; branscherna tar ledarskap och är beredda att ställa om men kräver nu en tydlig spelplan av politiken.

I och med de blockövergripande klimatmålen handlar diskussionen i dag i stället om hur Sverige kan bli en permanent världsutställningen för ny fossilfri teknik.

Färdplanerna, som tagits fram inom initiativet Fossilfritt Sverige, siktar på nettonollutsläpp 2045, och vägen dit går via flera ambitiösa delmål och innovativa industriprocesser. Bygg- och anläggningssektorn kan enligt sin färdplan redan med befintlig teknik halvera sina utsläpp till år 2030 och med hjälp av infångning och lagring av koldioxid (CCS) i cementframställningen ser betongbranschen en möjlighet till klimatneutral betong.

Stålindustrins satsning och framsteg i försöken att framställa fossilfritt stål har redan väckt internationellt intresse liksom elektrifieringen och automatiseringen av gruvorna där målet är att ha världens första fossilfria gruva före år 2035. Dagligvaruhandeln satsar på att alla deras plastförpackningar kan vara baserad på återvunnen eller förnybar råvara år 2030 och samma år siktar flygbranschen på fossilfritt inrikesflyg.

Tillsammans bildar färdplanerna ett ”Sverigepussel” som konkret visar hur utsläppen av växthusgaser kan minska samtidigt som konkurrenskraften stärks. Nio stora bitar läggs i dag och ytterligare färdplaner kommer i höst och fyller upp en del luckor.

Pusslet visar också gemensamma utmaningar men också målkonflikter mellan branscherna. Mängden biodrivmedel som går att producera från svensk skog är en förutsättning för många andra färdplaner där fossila bränslen ska bytas ut mot förnybara. Utmaningen är att beställningen av biomassa sannolikt är större än vad som kan erbjudas. Det finns också en oro över elprisets utveckling när stora mängder fossil energi ska ersättas med el i trafiken, gruvor och stålproduktion. En annan knäckfråga är finansieringen. Även om omställningen stärker konkurrenskraften på lång sikt måste företagen överleva också på kort sikt och klarar inte att göra alla nödvändiga investeringar själva.

Långsiktiga spelregler är ett välkänt krav från industrin men inte helt lätta att skapa. Under senare tid har dock ett antal blocköverskridande uppgörelser genomförts vilket är ett bra betyg till riksdagens partier där särskilt klimat- och energiuppgörelserna har varit viktiga. Men det behövs mer av den varan för att minska risken för investerare.

Utifrån färdplanerna är vi enligt min bedömning i behov av fem viktiga politiska åtgärder:

1

Anta en bioekonomisk strategi. En långsiktig överenskommelse om hur skogen och jordbruket kan användas samtidigt som andra miljömål uppnås skulle minska den politiska risken och påskynda investeringar i till exempel bioraffinaderier.

2

Anta en strategi för geologisk lagring av koldioxid, CCS. Detta sker sannolikt bäst genom ett samarbetsavtal med Norge som redan kan tekniken och har utrymme under havsbottnen för att lagra koldioxid.

3

Gör tillståndsprocesserna effektivare och snabbare. Den nya gröna industrialismen handlar om uppbyggnad av till exempel förnybar elproduktion, bioraffinaderier och elektrifierade gruvor. Där det nu förekommer juridisk prövning utifrån flera olika lagar skulle det i många fall räcka med bara tillstånd enligt miljöbalken utan att miljöhänsynen skulle försämras. Det handlar också om ökade personalanslag så att tillståndsansökningar kan handläggas snabbare.

4

Offentlig verksamhet bör i praktiken bara köpa klimatneutrala varor och tjänster senast 2030. Den offentliga upphandlingen utgör en köpkraft på cirka 700 miljarder som måste väga in ett större samhällsekonomiskt perspektiv om flera färdplaner ska nå sina mål. Det gäller såväl klimatneutralt byggande som fossilfria godstransporter och flygresor. För att denna marknad ska utvecklas måste också jämförbara redovisnings- och mätmetoder gälla inom olika branscher så att köparna kan välja de bästa produkterna.

5

Utveckla industriklivet och utnyttja fler typer av finansiering. En paradox är att vi i vårt samhälle har överskott av pengar men underskott av klimatinvesteringar. Flera industriomställningar är lönsamma redan i dag men ofta behövs det någon som är beredd att dela risken för att de ska genomföras. Det är statens roll och satsningen på Industriklivet har tagits emot positivt av stora delar av näringslivet och är godkänt i EU. Konstruktionen är långsiktig och med än mer resurser kan det vara den pusselbit som saknas när en investering ska genomföras.

Sverige bör också införa en grön statlig obligation som garanterar en viss säker avkastning på pengarna. I Frankrike har Emmanuel Macron avsatt cirka 95 miljarder i gröna statliga obligationer för att bland annat få pensionsfonderna att våga investera i klimatsmarta lösningar.

Klimatpolitiken har ändrat karaktär. För inte så länge sedan handlade debatten om hur man på kort sikt kan minska utsläppen så mycket som möjligt för varje krona. I och med de blockövergripande klimatmålen handlar diskussionen i dag i stället om hur Sverige kan bli en permanent världsutställningen för ny fossilfri teknik. Klimatpolitiken präglas allt mer av närings- och exportpolitik.

Fossilfritt stål är inte den billigaste klimatåtgärden, men sannolikt mycket strategisk och klok när hela världen kommer att efterfråga klimatsmarta produkter. För omställningen sker inte bara här utan i hela världen. Med färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft visar det svenska näringslivet hur tillväxt och minskade utsläpp inte är en motsättning utan en förutsättning för ett modernt välfärdsland.

Bakgrund.Nio branscher

I dag onsdag lämnar nio branscher över sina färdplaner för fossilfri konkurrenskraft till regeringen: Betongbranschen, Bygg- och anläggningssektorn, Cementbranschen, Dagligvaruhandeln, Flygbranschen, Gruv- och mineralbranschen, Skogsindustrin, Stålindustrin och Åkerinäringen.

DN Debatt.25 april 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.