Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 10:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/notan-kommer-skickas-till-framtidens-svenska-skattebetalare/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Notan kommer skickas till framtidens svenska skattebetalare”

REPLIK DN DEBATT 16/6.

Fredrik Olovsson (S): EU-kommissionen återhämtningspaket riskerar att försvaga sammanhållningen och försena starten för återhämtningen. 

Coronapandemin är i första hand en humanitär kris men den har också drabbat ekonomin hårt. I debattartikeln uppmanar representanter för fack och företag därför Sverige att ställa sig bakom EU-kommissionens förslag till återhämtningspaket. 

Vi delar uppfattningen om att Sverige är beroende av ett starkt EU. Det ekonomiska paket som EU-kommissionen lagt fram riskerar emellertid att försvaga sammanhållningen och försena starten för återhämtningen. Resurserna föreslås exempelvis fördelas enligt gamla principer, baseras på föråldrad statistik. En helt annan balans måste åstadkommas i en kompromiss om vi ska ställa oss bakom den.

Sverige har redan ställt upp på kraftfulla gemensamma åtgärder för att frigöra resurser för att rädda jobb och företag. Så sent som i förra veckan enades vi i riksdagen om svenska statliga garantier till EU för lån till medlemsstater i vad som kallas Sure. Detta möjliggör bland annat för EU-länder med ekonomiska svårigheter att låna till bättre villkor. Därtill beslutar vi om garantier till Europeiska investeringsbanken. Det är beslut som gynnar såväl den europeiska marknaden som svensk ekonomi och svenska företag.

För att skydda vår gemensamma ekonomi krävs krafttag för att hitta en ansvarsfull väg till europeisk återhämtning. Det innebär också att vi måste kunna diskutera hur vägen till återhämtning ska se ut. Inte minst behöver vi samarbeta för att få fart på den inre marknaden igen och möjliggöra hållbar tillväxt i hela unionen.

EU-kommissionen föreslår upplåning av stora belopp som ska delas ut som bidrag. Men det finns inga gratisluncher. Notan för sådan politik kommer att skickas till framtidens svenska skattebetalare. Inom de närmaste 7 åren ska förväntas ingen återbetalning kunna ske. Med den därpå föreslagna avbetalningsplanen på 30 år är risken överhängande att unionen möter nya kriser som kräver ytterligare skuldsättning, innan de gamla har amorterats. Det är ett mönster som känns väl igen från flera högt skuldsätta stater.

Att fatta beslut baserat på statistik från perioden före krisen, med gamla fördelningsnycklar, är varken träffsäkert eller klokt. Då hamnar resurser inte nödvändigtvis i stater som drabbats mest av krisen och där de behövs som bäst.

En bättre väg framåt vore att vi gemensamt möjliggör lån till de länder som drabbats hårt. På så vis kan vi främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen samtidigt som lånen betalas tillbaka när ekonomierna återhämtar sig och investeringarna ger utdelning. Sverige hade innan krisen ett gott ekonomiskt utgångläge – med en låg statsskuld som har möjliggjort att vi nu kan agera kraftfullt för att stötta upp ekonomin och stärka välfärden. 

Vi vill bidra till att hela EU kan bygga upp en gemensam ekonomisk styrka och motståndskraft inför nästa kris. Dessutom vill vi att pengar ska gå till de mest behövande länderna. Att fatta beslut baserat på statistik från perioden före krisen, med gamla fördelningsnycklar, är varken träffsäkert eller klokt. Då hamnar resurser inte nödvändigtvis i stater som drabbats mest av krisen och där de behövs som bäst.

Våra nationella budgetar är dessutom satta under stor press. Pengar till stöd ska användas noggrant och endast där vi vet att de kommer att göra en verklig skillnad. Därför behöver vi en kompromiss som gör Europa grönare, starkare och mer motståndskraftigt, samtidigt som vi stärker medlemsländernas ekonomier. Så gör vi både EU, och Sverige, redo för framtiden.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt