DN Debatt. ”Nu förbjuder Sverige deltagande i terrororganisationer”

I dag, torsdag, har regeringen beslutat om en proposition som ska göra det förbjudet att delta i en terroristorganisation på ett sätt som främjar, stärker eller stöder en sådan organisation. Detta blir ett viktigt verktyg för att bekämpa terrorism och försvara vårt öppna och fria samhälle. Därmed kan Sverige gå i mål med en lagstiftningsprocess som pågått i snart sex års tid.

Vi lever i en allt farligare verklighet. Utöver hot från statliga aktörer är våldsbejakande extremism ett allvarligt hot mot vår demokrati och vårt fria och öppna samhälle. Sedan 2010 lever Sverige under ett förhöjt terrorhot. Nyligen slog också Säkerhetspolisen fast att Sverige har blivit ett mer prioriterat mål för terrorism, inte minst kopplat till koranbränningar och desinformationskampanjer mot svensk socialtjänst.

Under senare år har Sverige fått på plats flera nya straffbestämmelser gällande terrorism. Detta har skett i brett politiskt samförstånd. Men vi sticker ut på en viktig punkt: Till skillnad från våra grannländer saknar vi ett förbud mot att delta i en terroristorganisation. Det betyder att personer som inte själva utför handlingar kopplade till ett konkret terrordåd men som på andra sätt aktivt stöder en terroristverksamhet, exempelvis genom logistik eller administration, riskerar att komma undan straff och gå fria.

Det lagförslag som läggs är grundligt utrett och har varit föremål för noggranna överväganden under flera år.

Det är den luckan som regeringen nu täpper till. Konkreta exempel på vad som blir straffbart är till exempel att ta hand om utrustning, sätta upp läger, ordna möteslokaler, administrera bostäder, passa barn, anordna aktiviteter, laga mat eller ansvara för transporter. Även finansiering av sådant deltagande blir straffbart.

Och straffen kommer att vara kännbara. Straffskalan ska vara fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt ska straffskalan vara fängelse i två till åtta år. Har gärningsmannen lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse i två år till livstid.

Det lagförslag som läggs är grundligt utrett och har varit föremål för noggranna överväganden under flera år. Arbetet inleddes redan 2017 av den dåvarande S-regeringen. Sedan dess har två utredare kommit fram till att behovet av den här straffbestämmelsen är stort.

Vidare har en parlamentarisk grundlagsutredning (2021) lämnat förslag om hur grundlagen bör ändras för att möjliggöra det här viktiga steget i kampen mot terrorismen. Därefter har riksdagen fattat två likalydande beslut om att genomföra den föreslagna grundlagsändringen, ett före och ett efter förra årets riksdagsval. Nu tar den sittande regeringen processen i mål.

2019 gick den dåvarande regeringen fram med en lagrådsremiss om ett förbud mot deltagande i terroristorganisation. Lagrådet bedömde då att grundlagens skydd för föreningsfriheten behövde ändras innan ett förbud mot deltagande kunde införas. I det läget lade regeringen lagförslaget på is, och i samförstånd med riksdagen inleddes ett fyraårigt förfarande för att ändra grundlagen i syfte att möjliggöra en kriminalisering av varje form av deltagande i sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism.

Nu, med grundlagsändringen på plats, läggs i princip samma lagförslag fram igen. Regeringen har dock i propositionen tydliggjort vad det betyder att en gärning inte ska vara brottslig om den är ”försvarlig”. Det handlar till exempel om att freda journalistiska metoder som att ”wallraffa”. Regeringen har även gjort det ännu tydligare att motståndsrörelser som under en totalitär regim kämpar för att införa ett demokratiskt samhällsskick inte ska anses vara terroristorganisationer.

Behovet av bättre regelverk för terroristbekämpning har också betydelse i våra internationella samarbeten inom EU och Nato.

Det finns ett tydligt behov av det nya förbudet mot deltagande i terroristorganisationer, och behovet är väl belagt i bland annat i två statliga utredares slutsatser och i våra statliga myndigheters bedömningar av terrorhotet mot Sverige. Senast i onsdags presenterade Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) sin senaste helårsrapport, där det bedöms att terrorhotet mot Sverige alltjämt är förhöjt.

Det har rests frågor om hur begreppet ”terroristorganisation” ska tolkas. Men dessa frågor har redan avgjorts. 2020 ställde sig en nästintill enig riksdag bakom ett förbud mot bland annat samröre med terroristorganisationer.

Med terroristorganisation avses i den i dag gällande lagstiftningen en ”sammanslutning av personer som begår eller på annat sätt medverkar till terroristbrott eller gör sig skyldiga till försök, förberedelse eller stämpling till terroristbrott”. Samma definition gäller i det nu aktuella förslaget. I slutändan kommer det, precis som nu, att vara upp till rättstillämpningen att avgöra vad som i det konkreta fallet är en terroristorganisation.

Behovet av bättre regelverk för terroristbekämpning har också betydelse i våra internationella samarbeten inom EU och Nato. Bekämpandet av terrorism är en central del i den trepartsöverenskommelse som Sverige, Finland och Turkiet undertecknade i Madrid i juni förra året. Med den nya lagstiftning som regeringen nu lägger fram kommer Sverige att få ett nytt mycket kraftfullt verktyg för att lagföra personer som stöder terrorism, och vår lagstiftning kommer att vara i paritet med våra grannländers.

Terrorismen är ett allvarligt hot mot våra öppna och fria samhällen. Den måste bekämpas med alla de medel som är förenliga med den demokratiska rättsstatens principer. Regeringen ser fram emot ett brett stöd i Sveriges riksdag för denna inriktning, och för det konkreta förslaget att förbjuda deltagande i terroristorganisationer som vi i dag lägger på riksdagens bord.