Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-08 02:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ny-myndighet-behovs-for-att-klara-cirkular-ekonomi/

DN Debatt

DN Debatt. ”Ny myndighet behövs för att klara cirkulär ekonomi”

I dag står materialanvändningen för nära hälften av de globala koldioxidutsläppen, skriver artikelförfattarna.
I dag står materialanvändningen för nära hälften av de globala koldioxidutsläppen, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DN DEBATT 18/7. 

Företagsledare och experter inom hållbarhet och sophantering: Utan omprövning av gamla sanningar riskerar den ekonomiska åter­hämtningen att stjälpa mer än hjälpa. Omstarten efter coronakrisen är en möjlighet att skapa ett mer hållbart samhälle. Regeringen bör inrätta en ny myndighet med ansvar för resurseffektivitet och cirkularitet, skriver företagsledare och experter inom hållbarhet och sophantering.

Varje stor kris innebär nya möjligheter. Coronapandemin är inget undantag. När den akuta smittspridningsfasen passerat börjar det mödosamma arbetet med att resa samhället efter den största ekonomiska chock sedan den stora depressionen på 1930-talet. Aldrig tidigare har talesättet ”slarva aldrig bort en rejäl kris” varit så passande som just nu. Dessvärre är historien full av exempel där statliga stödåtgärder snarare stjälpt än hjälpt. Ofta på grund av att allt fokus har legat på att återställa det som varit i stället för att se krisen som en möjlighet till utveckling och förbättring. För att travestera managementgurun Peter F. Drucker: ”Den största faran i turbulenta tider är inte turbulensen själv”, utan att möta nya utmaningar med föråldrade metoder och verktyg. Detta blir extra viktigt i en tid då behovet av progressiva klimat- och miljöåtgärder är större än någonsin.

Coronapandemin har förändrat våra liv i grunden. Både när det gäller hur vi arbetar, kommunicerar och umgås med andra människor. Samtidigt har många företag tvingats anpassa sina produktions- och affärsmodeller som en följd av nedstängningar i världsekonomin. När globala värdekedjor kapas eller begränsas har behovet av att hushålla med befintliga resurser blivit allt viktigare.

De senaste månadernas undantagstillstånd i världsekonomin har sått frön till nya tankesätt, inte minst när det gäller att utnyttja energi och material mer effektivt och samtidigt minska beroendet av slösaktiga konsumtionsmönster och linjära materialflöden. Krisen har helt enkelt tvingat oss att bli mer resursfokuserade och effektiva. Dessa nya lärdomar bör vi ta fasta på och utnyttja även när ekonomin vänder uppåt.

EU-kommissionen presenterade nyligen en handlingsplan för en cirkulär ekonomi. Planen syftar till att bryta de linjära materialflöden som dominerar i dag och resultera i en smartare användning av både produkter och material. Bland förslagen märks skärpta krav kring hur produkter designas, hur vi återvinner ingående material och återanvänder komponenter och vad som händer när produkter tjänat ut. Om produktionen och konsumtionen ställs om i riktning mot cirkularitet finns stora vinster att hämta. Pengar sparas, trycket på naturen minskar och utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, reduceras kraftigt. I dag står materialanvändningen för nära hälften av de globala koldioxidutsläppen. Det råder därför inget tvivel om att ekonomin måste bli mer materialeffektiv och cirkulär för att vi ens ska ha en chans att uppnå målen i Parisavtalet.  

Ekonomisk tillväxt och klimat- och miljö­hänsyn framställs ofta som oförenliga. Men faktum är att den omställning av ekonomin som nu förestår – mot fossilfrihet – öppnar stora möjligheter för affärslivet att utveckla smarta lösningar som bygger på resurseffektivitet och cirkularitet.

Samstämmiga studier visar att cirkulär politik och lagstiftning skulle ha positiva samhällsekonomiska effekter, både när det gäller att skapa nya jobb, spara pengar och reducera klimat- och miljöpåverkan. I dagsläget saknar emellertid Sverige en sammanhållen resurseffektivitetspolitik. I stället görs många små punktinsatser, men som regel utan samordning. Detta innebär att det är omöjligt att övergripande kvantifiera och kartlägga den svenska resursanvändningen och ännu svårare att komma tillrätta mer onödigt resursslöseri.  

När globala värdekedjor kapas eller begränsas har behovet av att hushålla med befintliga resurser blivit allt viktigare.

En av samhällets största ödesfrågor – hur vi utnyttjar både energi och material – måste hanteras på ett mer effektivt och ansvarsfullt sätt. Dagens linjära produktionsmodeller håller inte i en värld med snart åtta miljarder människor och där materialanvändningen har stor och ökande negativ påverkan på både klimatet och den biologiska mångfalden. 

För att klara den planetära gränsen för hållbar resursanvändning måste det svenska utnyttjandet av jungfruliga råvaror minska med 75 procent till år 2050. Sverige är dock sent på bollen och trots ett gott utgångsläge har vi hamnat på efterkälken jämfört med många andra EU-länder, däribland Finland och Nederländerna som ligger långt före.

I flera europeiska länder har nationella myndigheter reformerats och lagstiftning skärpts för att öka tempot i den cirkulära omställningen.

Vi välkomnar och uppmuntrar rege­ringens arbete med en nationell strategi för cirkulär ekonomi och anser att inrättandet av ett tvärpolitiskt klimatkollegium är ett steg i rätt riktning. Det är dock långt ifrån tillräckligt. Historiska erfarenheter visar att lagstiftning och styrmedel är det mest effektiva sättet att främja teknisk innovation och klimatsmarta beteendeförändringar. För att Sverige ska kunna komma ikapp omvärlden uppmanar vi regeringen att inrätta en ny expertmyndighet för cirkularitet och resurseffektivitet.

En central uppgift för den nya myndigheten bör vara att utveckla nya regelverk, riktlinjer och styrmedel för att främja smartare resursanvändning – inom såväl privat som offentlig sektor.

I uppdraget skulle också ingå att utveckla metoder och tillvägagångssätt för att ställa om offentliga varu- och tjänsteinköp i en mer cirkulär och resurssmart riktning.

Omställningen till en mer cirkulär ekonomi omfattar ett stort antal politikområden och sfärer – därför behövs det också en central samordningsmyndighet som genom sammanvägning och analys alltid sätter resurseffektivitet i främsta rummet.

Ökad resurseffektivitet leder inte bara till ett klimatsmartare samhälle. Det gör oss också mer motståndskraftiga och uthålliga i händelse av framtida kris och konflikter. Låt oss därför ta tillfället i akt i samband med återstarten av den svenska ekonomin att låta den cirkulära ekonomins principer vara vägledande. Det sparar pengar, det skapar jobb, det ökar tryggheten i materialförsörjningen och det minskar drastiskt trycket på både miljö och klimat.

Genom en dedikerad expertmyndighet skulle Sverige ges ett kraftfullt verktyg som på sikt skulle kunna göra oss till en global ledarnation inom cirkularitet och resurseffektivitet.

 

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt