Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Nya djurskyddslagen ett svek mot Astrid och djuren”

Sveriges djurskyddslag infördes 1988 och den överlämnades under högtidliga former av statsminister Ingvar Carlsson som gåva till Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag, skriver artikelförfattarna.
Sveriges djurskyddslag infördes 1988 och den överlämnades under högtidliga former av statsminister Ingvar Carlsson som gåva till Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag, skriver artikelförfattarna. Foto: Bengt Dahlstedt/TT

DN DEBATT 12/5. Regeringens proposition om en ny djurskyddslag är helt otillräcklig. Framstegen är få och de ”flexiblare och förenklade” reglerna är inte ­sällan en förskönande omskrivning av de sänkta krav som branschernas lobbyorganisationer fått igenom. Det skriver Kristina Forslund, Magnus Irestig och Karin Nyman.

”Den här lilla boken vill vi tillägna Sveriges bönder, alla dem som kärleksfullt och trofast har hängt kvar vid jorden, trots allt slit, trots dålig lönsamhet och trots alla tvära kast i landets jordbrukspolitik som bönderna måst rätta sej efter, även när påbuden varit dåraktiga.” Så börjar Astrid Lindgrens och Kristina Forslunds bok ”Min ko vill ha roligt”. Det är en sammanställning av en serie debattartiklar som Astrid skrev och som kanaliserade en stark folkopinion för att Sverige skulle vara världsledande i att måna om djuren.

Kampen gav resultat. Det är nu 30 år sedan Sveriges djurskyddslag infördes. Den överlämnades under högtidliga former av statsminister Ingvar Carlsson som gåva till Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag. Lagen stadgar att ”Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt”. Hönor som levde instängda i trånga burar, skulle släppas ut. Burarna skulle förbjudas.

Lagen som infördes 1988 är en ramlag där detaljföreskrifterna delegeras till den myndighet som ansvarar för jordbruksfrågor och skrivs i samförstånd med näringen. Den socialdemokratiska regeringen hade emellertid en uppriktig vilja att förbättra djurens välfärd. Därför lade man till i djurskyddsförordningen, i paragraferna 10, 14 och 16, kornas rätt till bete, grisars rätt till strö i boxen och att suggor skulle hållas lösgående.

Många i Sverige lever kvar i tron att vi är ett föregångsland gällande djurvälfärd, men internationella jämförelser visar att Sverige på flera områden har halkat efter.

Utvecklingen därefter har tyvärr formats till ett långdraget svek mot lagens intentioner, mot den djurvänliga opinionen och mot Sveriges djur. Åtta mandatperioder senare sitter miljoner hönor fortfarande kvar i burar och flera reformer har i praktiken upphört att gälla.

En sådan är kravet på strö eller halm i grisars boxar. ”Strö” blev i praktiken en näve halm i boxen, uppäten innan skötaren hann vända ryggen till. Trots flera väl dokumenterade fall där strö saknas och där grisar tvingas sova och gödsla på samma plats vilket är grymt och onaturligt för ett så renligt djur som gris, har åtal aldrig väckts enligt paragraf 16 i djurskyddsförordningen mot djurägare som har grisar utan strö i boxen.

Inte heller syftena med krav på sommarbete uppfylls som det var tänkt i paragraf 10 i djurskyddsförordningen. Kraven på utevistelsen är låga och omfattande möjligheter för dispens från beteskravet gör dessutom att djuren i praktiken kan tillbringa hela sina liv inomhus. Den bråkdel av korna som ses beta i sommarhagen är oftast sinkor eller kvigor, men alla de som mjölkas den gröna årstiden kommer sällan ut. Tjurar och kalvar upp till sex månaders ålder omfattas inte av beteslagen.

Billigt och effektivt men som alltid är det djuren som får betala det verkliga priset för den billiga maten. Medan andra länder har förbättrat för djuren har det i Sverige varit på stället marsch. För mjölkkorna till och med en tillbakagång. Många i Sverige lever kvar i tron att vi är ett föregångsland gällande djurvälfärd, men internationella jämförelser visar att Sverige på flera områden har halkat efter. Exempelvis är uppfödning av pälsdjur i dag förbjuden i länder som Österrike, Storbritannien, Slovenien och Kroatien. Minkar som i naturen rör sig över kilometerstora revir sitter i Sverige fortfarande instängda i små burar som inte alls tillgodoser deras naturliga behov, men trots det godkänner lagen att minkar hålls inburade.

Regeringen lade den 8 mars en proposition om en ny djurskyddslag som föreslås ersätta den nu gällande. Tyvärr är den föreslagna lagen helt otillräcklig. Framstegen är få och de ”flexiblare och förenklade” reglerna är inte sällan en förskönande omskrivning av de sänkta krav som branschernas lobbyorganisationer fått igenom.

Griskultingar ska inte garanteras lika lång diperiod, grisande suggor får fixeras och hönor och minkar ska även framöver tvingas sitta kvar i de burar som utomlands betraktas som plågsamma och därför är förbjudna. Ett så kallat ”gott djurskydd” innebär endast att djurägarna följer de föreskrifter som Jordbruksverket (som också ska verka för ett lönsamt jordbruk) utfärdat i samförstånd med branschen.

Många upprörs med rätta av missförhållanden i svensk djurindustri. Så sent som i mars publicerades smygtagna bilder och filmer från Sveriges största hönskläckeri, där döda eller sjuka och döende kycklingar och hönor får betala priset för en skoningslös vinstjakt.

Den sörgårdsidyll vi får se i den förljugna reklamen har i verkligheten ersatts med högautomatiserade system där djur kan lida och dö utan att någon upptäcker deras umbäranden innan de efter utdragen dödskamp samlas ihop och kastas i en sopcontainer. Tidigare jordbruksministern Eskil Erlandsson erkände utan omsvep att: ”I många produktionsformer är de enskilda djurens värde så lågt att det inte längre är rimligt av ekonomiska skäl att tillkalla veterinär för behandling av enstaka djur.”

Den dag svenska konsumenter blir fullt medvetna om att svenskt djurskydd inte är ett föredöme utan snarare rymmer sämre djurvälfärd än andra europeiska länder kommer svekdebatten att vara hård mot dagens politiker. Några konsumenter kommer att aktivt välja bort svenska produkter med tanke på djuren. Andra kommer att inse att storskalig djurindustri alltid sker på bekostnad av djurens välfärd, och övergå till en helt växtbaserad kost.

Vi vill därför uppmana regeringen att dra tillbaka propositionen om ny djurskyddslag med försämrad djurvälfärd och skyndsamt återkomma med en avsevärt omarbetad proposition som ger djuren en möjlighet att leva ett anständigt liv där hänsyn tagits till för arten etologiska och fysiologiska behov. Att åter föra fram Sverige som ett land där djurvälfärd finns för djuren i verkligheten och inte bara i den vackra men förljugna reklamen.

Astrid fick aldrig uppleva att Ingvar Carlssons löften till henne uppfylldes. Djuren lider fortfarande i sina trånga burar. Mjölkkon, ”världens amma” som Astrid Lindgren kallade henne, är i dag så hårt exploaterad att hon ofta slaktas innan hon bytt sina mjölktänder. ”Griseknoen” som kommer från den konventionella bulkproduktionen andas frisk luft en kort stund på väg till slakteriet. Nu är rätt tid att erkänna djur som levande, kännande varelser, och att införa lagar som ger dem rätten till värdiga liv.

DN Debatt.12 maj 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.