Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 23:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/nya-karolinska-inte-dyrare-att-bygga-an-huddinge-sjukhus/

DN Debatt

DN Debatt. ”Nya Karolinska inte dyrare att bygga än Huddinge sjukhus”

Mediedrevet mot NKS-projektet har lett till att allt färre av under åren involverade politiker varken vågar eller vill stå bakom fattade beslut, skriver Stig Nyman.
Mediedrevet mot NKS-projektet har lett till att allt färre av under åren involverade politiker varken vågar eller vill stå bakom fattade beslut, skriver Stig Nyman. Foto: Roger Turesson

DN DEBATT 25/1. Under lång tid har jag våndats över överdrifter och felaktigheter om Nya Karolinska. Nu senast kallade socialminister Lena Hallengren (S) det för världens dyraste sjukhus. Men söker man sanningen kan man till exempel se att kostnaden är jämförbar med kostnaden för att bygga Huddinge sjukhus, skriver förra landstingsrådet Stig Nyman (KD).

I den debatt som pågått de senaste åren har Nya Karolinska fått beteckningen ”världens dyraste sjukhus…” Uttalandet har myntats av flera debattörer och socialministern Lena Hallengren har i en DN-intervju nyligen och i Aktuellt den 21 januari använt det påståendet. Syftet är naturligtvis att försöka svartmåla den sjukvårdspolitik som förts i regionen av de fyra allianspartierna från och med valet 2006 och sedan 2018 av en blågrön fempartikoalition.

Av en seriös och ansvarig social­minister kräver jag kunskap, sanning och konsekvens i uttalanden och ageranden. Jag undrar om hon eller för den delen övriga ministrar har en aning om hur många tusen patienter som dagligen får adekvat och god vård på Nya Karolinska och Stockholmssjukhusen i övrigt.

Under lång tid har jag våndats över de överdrifter och felaktigheter som presenterats i tidningsartiklar, böcker och i politiska uttalanden.

Det som kritiska politiska röster på senare tid framfört har ingen relevans för det som gjorts och görs. Det handlar mer om politisk feghet eller i bästa fall opportunism.

Om man vill söka sanningar om kostnaderna för Nya Karolinska, så kan man till exempel börja med att blicka tillbaka till bygget av Huddinge sjukhus för omkring 50 år sedan. Då finner man, att byggkostnaderna är jämförbara med byggkostnaden för Nya Karolinska.

När Huddinge sjukhus byggdes motsvarade byggkostnaden två års löner för sjukhusets personal. Praktiskt taget detsamma gäller för Nya Karolinska. De 14,5 miljarder som avtalades i juni 2010 motsvarar två års löner för sjukhusets personal.

Mäter man kostnaden för bygget per kvadratmeter ligger Nya Karolinska på cirka 48 000 kronor. Enligt officiell statistik kostar bostäder i Stockholms innerstad cirka 52 000 kronor per kvadratmeter. Ett annat exempel är Mall of Scandinavia, som kostade cirka 60 000 kronor per kvadratmeter. Det finns OECD-uppgifter som säger att det är 52 procent dyrare att bygga i Sverige än inom OECD. Och i Stockholms innerstad finns inget avancerat bygge, utom Nya Karolinska, med de särskilda miljökrav som ställdes. Ett av syftena var att nå en klimatneutral effekt.

Konverteringen från det gamla till det nya uppvisar tyvärr brister och har i allt väsentligt sina rimliga förklaringar. Ingen har gjort något liknande tidigare i Sverige. Att envist påstå att NKS-investeringen är en ”skandal” eller ett ”haveri” är, enligt min mening, i bästa fall grundat på ytliga kunskaper. Viktigast är att vårdsäkerheten inte äventyras. Händelser efter valperioden som slutade 2014 har jag inte haft tillräcklig insyn i och jag kommenterar därför inte dessa här. Därför avstår jag från att ge synpunkter på till exempel de uppmärksammade konsultinsatserna.

När den dåvarande landstingsledningen för nära tjugo år sedan insåg att Karolinska universitetssjukhuset i Solna led av fundamentala problem som inte skulle kunna lösas med renoveringar, till- eller ombyggnationer fattades ett avgörande inriktningsbeslut att bygga nytt. I de politiska överläggningarna växte det fram en vision, som handlade om att investera i ett nytt sjukvårds- och forskningssystem som kunde möta dagens och morgondagens utmaningar. Visionen delades och fick stöd av landstingets samtliga partier. Intresse- och fackliga organisationer och vårdens professioner bjöds in och har haft utomordentligt goda möjligheter att medverka under beredningsarbetet.

När man som landstingspolitiker behöver upphandla något så komplext som ett modernt universitetssjukhus med långsiktighet, aktualitet och hållbarhet för ögonen så behövs ett annat grundläggande tänkande och nytänkande än när man enbart uppför en byggnad. Därför var siktet tidigt inställt på en upphandling som beaktade behovet av flexibel funktionalitet både på kort och lång sikt.

Mediedrevet mot NKS-projektet har lett till att allt färre av under åren involverade politiker varken vågar eller vill stå bakom fattade beslut om valet av offentlig privat samverkan (OPS).

Förebilder hämtades från några av världens mest framstående universitetssjukhus, bland annat Cleveland clinic och Mayo, båda i USA. Erfarna ledare från Cleveland clinic medverkade under delar av det inledande arbetet med tillkomsten av Nya Karolinska. Det samarbetet borde ha fått fortsätta ytterligare några år. Någon svensk förebild fanns inte.

Mediedrevet mot NKS-projektet har lett till att allt färre av under åren involverade politiker varken vågar eller vill stå bakom fattade beslut om valet av offentlig privat samverkan (OPS) som upphandlingsform eller de tilläggs­beställningar som det fanns goda skäl för. Nu och för överskådlig tid är det ”politiskt korrekt” att vara emot OPS som en effektiv upphandlingsform. Jag tillåter mig tvivla på att det förhållningssättet bygger på ingående kunskap. Det har varit lätt att låta sig skrämmas av mediedrevet trots rik tillgång på fakta som är och har varit offentligt tillgänglig i god och kronologisk ordning. Och jag är rädd för, att man med detta förhållningssätt, kommer att bromsa nytänkande vid behov av större och framtidsinriktade investeringar i den offentliga sektorn.

Det som kritiska politiska röster på senare tid framfört har ingen relevans för det som gjorts och görs. Det handlar mer om politisk feghet eller i bästa fall opportunism.

OPS-avtalet sträcker sig ända fram till halvårsskiftet 2040. Avtalet innefattar, utöver byggkostnaden, också driften, vidmakthållande, underhållet och finansieringen liksom servicetjänster på sjukhuset, som lokalvård och teknisk service. Det betyder att landstinget enligt OPS-avtalet kommer att betala 52,2 miljarder kronor, inklusive byggkostnaden på 14,5 miljarder kronor. 

Med den tillkommande medicin­tekniska utrustningen, cirka 4,3 miljarder, tilläggsbeställningar på cirka 1,5 miljarder och övriga bygginvesteringar, utöver OPS-avtalet blir totalsumman som blir landstingets vederlag fram till 2040 cirka 61 miljarder kronor. En omförhandling under 2019 ledde till att vederlaget reducerades med cirka 3 miljarder kronor.