Ambitionshöjning. Polisens arbete mot brottslighet som hotar grundläggande fri- och rättigheter ska förstärkas. Tre nya enheter i storstadsregionerna ska arbeta med utredning, underrättelse och utveckling av metoder för att förebygga brott som hotar det öppna samhället, skriver rikspolischefen Dan Eliasson.
Hoten mot vårt öppna samhälle och våra grundläggande fri- och rättigheter känns allvarligare än på länge. Attentat och hot mot moskéer och synagogor i svenska städer, attacken mot tidningsredaktionen Charlie Hebdo i Paris och nu senast dödsskjutningarna i Köpenhamn. Samtidigt ser vi en oroande utveckling i Mellanöstern – dit även unga svenskar reser för att strida, sporrade av religiös fanatism.
Hot och angrepp mot religiösa och etniska minoriteter är ett allvarligt problem. Vi ser också att politiker, journalister och konstnärer utsätts för sina åsikters skull. En jordmån för åsikterna återfinns i internets träskmarker. Här odlas en hätsk ton mot de som står upp för alla människors lika värde.
Det fria ordet och den öppna debatten är grundbultar i vårt demokratiska samhälle. Likaså rätten att fritt uttrycka sin religiösa tro, att visa sin sexuella identitet eller att accepteras för den man är, oavsett ens etniska ursprung. Avsikten från de som angriper de grundläggande värdena är att skrämma till tystnad och passivitet. En metod är att attackera de som anses representera den fria tanken, konsten och den personliga friheten. Även de som handgripligen skyddar de rättigheterna, som rättsväsendets företrädare, angrips.
Det är bakgrunden till att svensk polis nu utvecklar arbetet för att slå vakt om och skydda det öppna demokratiska samhället. Det är en ambitionshöjning från polisens sida. De metoder som polisen redan använder ska förfinas och nya initiativ är under utveckling. En viktig signal är att polisen tar ett samlat grepp kring brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheter som rör vårt öppna samhälle. Hatbrott i alla former, hot mot förtroendevalda, hot mot medieredaktioner och liknande brott ska hanteras som en helhet i ett större sammanhang.
De tre storstadsregionerna inom polisen ska inrätta och utveckla särskilda enheter som arbetar med brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheter som rör vårt öppna samhälle. Övriga polisregioner får också i uppdrag att inrätta en sådan förstärkt förmåga. En viktig uppgift blir att utveckla metoderna för att utreda och förebygga dessa brott. Stödet till brottsutsatta ska också utvecklas.
Alla polisregioner ska utveckla de förtroendeskapande och trygghetsfrämjande åtgärderna kring brott mot grundläggande fri- och rättigheter. Kontakten och dialogen med trossamfund, massmedia, politiska partier och idéburna organisationer ska förbättras. Arbetet startade redan efter den senaste tidens angrepp och hot mot moskéer och tidningshus. De insatserna ska fördjupas och förstärkas ytterligare.
Underrättelsearbetet och uppföljningen ska utvecklas. En gemensam definition av hatbrott har tagits fram i samverkan med Brottsförebyggande rådet och åklagarmyndigheten. De nationella lägesbilder som polisen tar fram tillsammans med Säkerhetspolisen ska utvecklas och i större utsträckning ta in brott som kan riktas mot trossamfund och mediehus. En viktig målsättning är att få en bättre bild av denna brottslighet och att minska mörkertalen.
Polisen har fördjupat sin samverkan med Säkerhetspolisen. Det handlar både om att bli bättre på att utbyta information och att bistå varandra i det operativa arbetet med att utreda och förebygga brott mot grundläggande fri- och rättigheter. Samverkan ska också fördjupas med andra nationella och lokala myndigheter.
Ett nytt nationellt IT-brottscentrum planeras. Centrumet ska möta nationella och internationella krav kring resurser och kompetens för den alltmer komplexa IT-relaterade brottsligheten. Det stärker förmågan kring de brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheter som rör vårt öppna samhälle ytterligare.
Polisen ska ta större plats i dialogen kring dessa frågor. Vi vill tydligt markera var gränserna går. Allmänheten ska känna till att brottsliga handlingar inte passerar obemärkt och att polisen erbjuder stöd och hjälp till utsatta. Det är också viktigt att allmänheten har kunskap om våra grundlagar och polisens skyldighet att försvara demonstrations- och mötesfriheten.
”Mitt i allt detta får vi inte glömma att Sverige är ett av världens mest toleranta och öppna samhällen.”
Dan Eliasson, rikspolischef
Hela arbetet ska byggas underifrån och bedrivas lokalt i nära samverkan med andra myndigheter och samhällskrafter. Det blir en central del i polisens nya inriktning, med förstärkt lokal närvaro och satsning på det vi kallar medborgarlöften. Det senare innebär att polisen tillsammans med andra lokala krafter tar fram tydligare mål för det lokala polisarbetet.
Skyddet av det öppna demokratiska samhället är ett ansvar för oss alla. Det räcker därför inte med att bara polisen arbetar med dessa frågor. Andra statliga myndigheter, kommuner, politiska partier, frivilligorganisationer, fackliga organisationer, idrottsrörelsen, massmedia, näringslivet, universitet och högskolor och många fler måste känna ett ansvar för denna centrala demokratifråga. Även enskilda människor kan bidra, med sitt civilkurage och sin medmänsklighet.
Mitt i allt detta får vi inte glömma att Sverige är ett av världens mest toleranta och öppna samhällen. I de breda folklagren har synen på invandring, mångkultur, respekt för sexuell läggning och fri religionsutövning utvecklats i en alltmer tolerant riktning. Men denna tolerans och öppenhet måste hela tiden försvaras.
Polisen som organisation har ett särskilt stort ansvar att omfamna dessa värden. Vårt arbetssätt och bemötande måste uppfattas som legitimt och förtroendeingivande. Det handlar till exempel om hur vi använder våra tvångsmedel, hur vi bemöter brottsutsatta och hur vi hanterar känsliga personuppgifter i våra spaningsregister. I den sista frågan pågår ett stort arbete inom Polismyndigheten för att bättre garantera integritetsskyddet i polisens behandling av personuppgifter.
Jag hoppas att alla goda krafter är villiga att stå upp för de grundläggande fri- och rättigheter som utgör en av grunderna för den svenska statsbildningen. Då kan det demokratiska samhället behålla initiativet i denna viktiga framtidsfråga.
