Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Nyanlända behöver utbildning – inte politikernas låglönejobb”

Enligt nya siffror som vi begärt ut från Migrationsverket har 770 förlängningsansökningar hunnit behandlats. Av dem har 90 personer nekats förlängt uppehållstillstånd, skriver artikelförfattarna.
Enligt nya siffror som vi begärt ut från Migrationsverket har 770 förlängningsansökningar hunnit behandlats. Av dem har 90 personer nekats förlängt uppehållstillstånd, skriver artikelförfattarna. Foto: Marcus Ericsson TT

Enligt nya siffror förlorar en av tio rätten att vistas i Sverige när de tillfälliga uppehållstillstånden nu börjar omprövas. I dag tvingas nyanlända tacka nej till utbildning eftersom de är pressade att ta förstas bästa jobb. Det är hög tid att lägga om politiken, skriver Lisa Pelling och German Bender vid Arena Idé.

Nu har de första tidsbegränsade uppehållstillstånden som beviljats enligt den tillfälliga begränsningslagen löpt ut. Enligt nya siffror som vi begärt ut från Migrationsverket har 770 förlängningsansökningar hunnit behandlats. Av dem har 90 personer nekats förlängt uppehållstillstånd. Om trenden håller i sig kan alltså en av tio mista sin rätt att vistas i Sverige i samband med omprövningen av tillfälliga uppehållstillstånd.

Därmed ökar pressen på nyanlända att ta den enda väg till fast mark under fötterna som begränsningslagen innehåller: att omvandla det tillfälliga tillståndet till ett permanent uppehållstillstånd genom arbete eller företagande. Lagstiftningen försätter nyanlända i ett extremt utsatt läge på arbetsmarknaden och är ett hot mot den partsmodell med jämbördiga fack och arbetsgivare som lönebildningen bygger på.

Därför är det hög tid att lägga om politiken. Det vore dessutom rimligt av rent pragmatiska skäl, eftersom fokus nu måste skiftas från migration till integration.

För att förbättra integrationen borde riksdag och regering omgående överväga att förlänga uppehållstillstånden generellt. Förslagsvis genom att den majoritet som i dag får tillstånd i 13 månader ges tillstånd i tre år, och de som i dag får tillstånd i tre år ges permanent uppehållstillstånd direkt.

Hittills har integrationsdebatten i hög grad handlat om att ”sänka trösklarna” till arbetsmarknaden genom att skapa nya låglönejobb eller ”enkla jobb”. Det senaste exemplet är Alliansens förslag om ”inträdesjobb” (DN 15/8 2017). Det är feltänkt av flera skäl:

  • För det första är de flesta nyanlända unga. Sju av tio av de inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram som inte har gymnasieutbildning är under 40 år och behöver utbildning, inte låglönejobb skapade av politiker. Detta har LO tagit fasta på i sitt förslag om ”utbildningsjobb” – tillfälliga anställningar till en lägre kostnad där en del av arbetstiden ägnas åt studier.
  • För det andra finns det redan en mängd möjligheter för arbetsgivare att sänka lönekostnaden vid nyanställningar. Trots det har arbetsgivarnas intresse för subventionerade anställningar inte varit i närheten av den volym på 40 000 inträdesjobb som Alliansen tror sig kunna skapa för nyanlända. Arbetsförmedlingen måste istället få bättre möjligheter att arbeta med matchning. I dag är arbetsbelastningen orimligt hög, det finns etableringskontor där förmedlarna har hand om över 100 sökande samtidigt. Ett alternativ är att kompletterande aktörer ges ökad möjlighet att effektivisera matchningen.
  • För det tredje skulle lagstiftning om lägre lägstalöner och nya anställningsformer, som Alliansens inträdesjobb, enligt TCO kunna strida mot Europakonventionens artikel 11 om föreningsfrihet. Det vore dessutom ett hot mot för hela arbetsmarknadens funktionssätt och skulle sabotera den partssamverkan som skapat de mest framgångsrika insatserna för nyanlända, som Yrkesutbildningsavtalet mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier och de 14 snabbspår för ett trettiotal yrken som tagits fram av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter.

Enligt jobbcoachen Maria Mattson Mähl, som också är styrelseledamot i Svenskt Näringsliv, förändras arbetsmarknaden nu snabbt: ”Det finns gott om enklare jobb på svensk arbetsmarknad, som inte ställer särskilt stora krav på utbildning eller kompetens och dessa ökar” (DN 4/9 2017). Hon pekar i stället på att nyanlända fastnar hos olika myndigheter i väntan på åtgärder.

Politikerna har helt enkelt inte hängt med i utvecklingen – de lägger förslag för gårdagens arbetsmarknad. När pressen på nyanlända med tillfälliga tillstånd nu ökar, måste vi istället förbättra etableringsprocessen:

  1. Väntetiderna måste kortas. Enligt Migrationsverkets senaste prognos ökar den genomsnittliga handläggningstiden i asylärenden till drygt 15 månader i år. Men efter det fortsätter väntan. Färska uppgifter som vi bett Arbetsförmedlingen ta fram, visar att asylsökande som bott i Migrationsverkets anläggningsboenden måste vänta i genomsnitt 95 dagar på en etableringsplan och därefter ytterligare 66 dagar för att påbörja svenskstudier – sammanlagt alltså nästan ett halvår. Väntan tär på uppehållstillståndets 13 månader och tvingar människor att göra kortsiktiga, ibland desperata val. Under tiden går samhället och näringslivet miste om nyanländas kompetens och yrkeskunskaper.
  2. Fler måste få möjlighet att bo där jobben finns. Bostadsbristen gör det svårt för nyanlända att bosätta sig i starka arbetsmarknadsregioner. Arbetsförmedlingen ställer krav på en bokföringsadress för att låta nyanlända påbörja etableringsinsatser – och hyresvärdarna ställer krav på en regelbunden inkomst. Det skapar ett moment 22, som har lett till en kriminell handel med adresser och hyreskontrakt. För att avlasta de kommuner dit många asylsökande söker sig, som Södertälje, Malmö och Botkyrka, bör även de som valt egen bosättning (EBO) under asyltiden kunna ångra sig och få en kommunplacering av Migrationsverket när de fått uppehållstillstånd. Det är inte möjligt idag.
  3. Utbildning måste prioriteras. I dag tvingas nyanlända tacka nej till snabbspår och utbildning på högskoleorter eftersom de är pressade att ta första bästa jobb och varken har råd att flytta eller pendla. Arbetsförmedlingen bör ordna bostad åt nyanlända som deltar i ett snabbspår eller en liknande valideringsprocess.
  4. Fler måste få möjlighet att bo i höginkomstkommuner. Arbetsförmedlingen konstaterade i en rapport tidigare i år att det finns belägg för starka grannskapseffekter – de som bor i områden med hög andel inrikes födda och höga inkomster får tillgång till nätverk och socialt kapital som kan vara avgörande för att etablera sig på arbetsmarknaden. Höginkomstkommuner har också störst ekonomisk möjlighet att investera i hyreslägenheter. Det bör påverka fördelningen av nyanlända till kommunerna.
  5. Permanenta uppehållstillstånd måste återinföras. Tillfälliga uppehållstillstånd är skadliga för integrationen. Som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson själv sagt: ”Det är mycket stor risk att det kommer att försvåra etableringen. Dels för att människor är oroliga för om de ska få stanna och dels att de är oroliga för om de ska få hit sin familj” (DN 7/7 2016). 

Den här hösten kommer konsekvenserna av tillfälliga uppehållstillstånd bli synliga på flera sätt:

  • Migrationsverkets handläggningstider riskerar att förlängas när en majoritet av alla uppehållstillstånd till asylsökande måste omprövas redan efter 13 månader.
  • Pressen på nyanlända att ta första bästa jobb ökar. Det riskerar att tränga undan personer med kort eller ingen utbildning och öka den redan betydande felmatchningen på arbetsmarknaden.
  • De tillfälliga tillstånden i kombination med långa väntetider på kommunplacering och insatser från Arbetsförmedlingen driver fram handel med falska folkbokföringsadresser och falska anställningsbevis.

För att förbättra integrationen borde riksdag och regering omgående överväga att förlänga uppehållstillstånden generellt. Förslagsvis genom att den majoritet som idag får tillstånd i 13 månader ges tillstånd i tre år, och de som idag får tillstånd i tre år ges permanent uppehållstillstånd direkt.

Att ge fler fast mark under fötterna, det borde vara fokus för integrationsdebatten.

DN Debatt. 15 september 2017

Debattartikel

Lisa Pelling, utredningschef och German Bender, programchef för arbetsmarknad, Arena Idé:
”Nyanlända behöver utbildning – inte politikernas låglönejobb”

Repliker

Andreas Bergström, Fores:
”Höga lägstalöner ger arbetslöshet bland lågkvalificerade”

Siri Steijer och Fredrik Hultman, Timbro:
”Fackens makt är problemet”

Slutreplik från Lisa Pelling och German Bender:
”Den svenska modellen bygger på uppkvalificering”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.