Hushållningssällskapet: ”Nyanlända kan få jobb i gröna näringar – om vi samarbetar” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Nyanlända kan få jobb i gröna näringar – om vi samarbetar”

Av drygt 400 som i skrivande stund har svarat på enkäten behöver nästan var femte anställa omedelbart. 40 procent behöver anställa inom ett år. En fjärdedel känner till minst tre lediga jobb inom gröna näringar. Det är störst brist på djurskötare, men det efterfrågas även många maskinskötare inom lantbruk och skog, skriver artikelförfattarna.
Av drygt 400 som i skrivande stund har svarat på enkäten behöver nästan var femte anställa omedelbart. 40 procent behöver anställa inom ett år. En fjärdedel känner till minst tre lediga jobb inom gröna näringar. Det är störst brist på djurskötare, men det efterfrågas även många maskinskötare inom lantbruk och skog, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Med rätt utbildning skulle många nyanlända kunna få jobb inom det gröna näringslivet. För jobben finns – det visar vår enkät. Var femte behöver anställa omedelbart. Men okunnighet och dålig styrning hos statliga myndigheter gör att utvecklingen har gått i stå. Nu behövs lokalt samarbete, skriver Jesper Broberg och Mats Halling, Hushållningssällskapet.

Vårbruk! Nu kör traktorerna på fälten i södra Sverige. Det är här en del av årets svenska mat ska växa under sommaren.

För första gången står sju riksdagspartier bakom målet att svensk livsmedelsproduktion ska öka. Sverige har goda förutsättningar för att producera mer livsmedel med hög kvalitet. Konsumenterna efterfrågar mer svensk mat. De gröna näringarna lyfts dessutom ofta fram som lösningen på många av våra miljöproblem.

Men vem är det som ska göra jobbet? Vem ska utveckla de här framtids­näringarna? Arbetsförmedlingen och andra statliga myndigheter kortsluter den här delen av arbetsmarknaden. De stoppar regionala och lokala initiativ som skulle underlätta för företagen och skapa fler jobb.

Det råder redan i dag brist på utbildade och kompetenta medarbetare inom det gröna näringslivet. Det bekräftas av en färsk enkät som Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge har gjort bland sina medlemmar och kunder, lantbruks- och landsbygdsföretagare i de tre länen. Av drygt 400 som i skrivande stund har svarat på enkäten behöver nästan var femte anställa omedelbart. 40 procent behöver anställa inom ett år. En fjärdedel känner till minst tre lediga jobb inom gröna näringar. Det är störst brist på djur­skötare, men det efterfrågas även många maskinskötare inom lantbruk och skog.

Vår bedömning är att behovet av utbildad arbetskraft i den här branschen är ungefär lika stort i resten av landet. Inriktningen varierar eftersom lant­bruket ser olika ut. Det saknas arbetskraft även inom trädgård, park och anläggning, skog och bioenergi.

Jobben inom de gröna näringarna – nu och i framtiden – är inte längre några enkla jobb. Det här är redan en högteknologisk bransch som kräver utbildad och kvalificerad arbetskraft. Att förse den här branschen – och andra branscher – med kompetent arbetskraft är ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden. Ett annat problem är att en stor grupp människor – bland dem nyanlända invandrare – står utanför arbetsmarknaden.

Problemen är olika, men de skulle delvis kunna lösas samtidigt.

Många nyanlända har en bakgrund i de gröna näringarna i sina hemländer. Men de har inte rätt utbildning och kan inte tillräckligt bra svenska.

De senaste åren har det startats ett stort antal projekt, mentorsprogram och utbildningar. Flera av landets Hushållningssällskap finns bland dem som satsat resurser och arbetar för att se till att de gröna näringarna får rätt kompetens i framtiden. De driver naturbruksgymnasier, arbetsmarknads­utbildningar och har haft lyckade projekt med grön arbetsförmedling. Det är ett frustrerande arbete. Mycket fastnar nämligen i de statliga myndigheternas stuprör. Inte nog med att det blir en gigantisk bromskloss, lyckade exempel stoppas.

Vi är övertygade om att bättre samordning, samarbete och större öppenhet för regionala initiativ skulle ge fler nyanlända rätt utbildning – och jobb. För jobben finns, trots att de inte är synliga i Arbetsförmedlingens system. Det är inte bara den nyss nämnda enkäten som visar detta. Arbetsförmedlingen säger själv i sina centrala prognoser att det inom de närmaste åren finns stora behov av att nyrekrytera inom de gröna näringarna.

En kartläggning från Hushållningssällskapet Skåne visar att det 2016–2017 fanns fler än 4.000 lediga gröna jobb utlysta. Företag, offentliga arbetsgivare och Svenska kyrkan beräknas behöva anställa omkring 2.500 personer om året de kommande åren inom trädgård och anläggning.

Arbetsförmedlingen lokalt är motståndare till att nya arbetsmarknadsutbildningar dras i gång. Motiveringen är att det inte finns några jobb. Detta trots att det är enkelt att visa motsatsen.

Gemensamt för alla de här jobben är att de kräver någon form av utbildning. Hushållningssällskap runt om i landet driver flera naturbruksgymnasier som fungerar som regionala utbildningsnav. På skolorna finns också arbetsmarknadsutbildningar inom trädgård, lantbruk och skog. Majoriteten av eleverna har hittills varit nyanlända och resultatet är gott. Ungefär 60 procent av dem som gått ut har fått jobb.

Men Arbetsförmedlingen lokalt är motståndare till att nya arbetsmarknadsutbildningar dras i gång. Motiveringen är att det inte finns några jobb. Detta trots att det är enkelt att visa motsatsen. Vi upplever att flertalet handläggare hos Arbetsförmedlingen har bristande – och ibland obefintliga – kunskaper om företag i det gröna näringslivet och deras behov. Det här är ingen smal bransch. Enligt LRF omfattar lantbruket, livsmedels- och skogsindustrin cirka 180.000 heltidstjänster.

Privata lågprisföretag som vinner Arbetsförmedlingens upphandlingar av utbildningar har inte resurser, lärare eller kompetens att genomföra dem med den kvalitet de har lovat. Resultatet är att eleverna inte lär sig det som krävs för att få ett jobb.

Ett exempel från sydöstra Sverige: det företag som vann en upphandling förmår inte ens att ge trädgårdselever den enklaste formen av röjsågskort. Att kunna klippa gräs med röjsåg är ett rimligt krav för att få jobb inom trädgård och park. Arbetsförmedlingen är handlingsförlamad och trots erbjudande får inte vi starta kurser.

I Skåne drev Hushållningssällskapet 2016–2017 det framgångsrika projektet Grön arbetsförmedling i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. 70 personer fick jobb tack vare att Hushållningssällskapet kunde koppla ihop lokala arbetsgivare, myndigheter och nyanlända.

Nu har Arbetsförmedlingen beslutat att fortsätta på egen hand. Resultatet är att allt går i stå.

Skogsstyrelsen är en av de myndigheter som har regeringens uppdrag att skapa nya gröna jobb. De liknar mest de gamla beredskapsjobben, alltså ingen utbildning och ingen yrkeskompetens.

Dålig struktur, styrning och ledning hos de statliga myndigheterna gör att utvecklingen snarast går bakåt. Myndigheterna måste börja samarbeta med företag och organisationer på det lokala planet. Först då kan det gröna näringslivet växa och skapa många nya arbetstillfällen.

Vi vill inte ge oss in i någon parti­politisk debatt om Arbetsförmedlingens framtid. Men det minsta man kan kräva är:

  • att Arbetsförmedlingen efterlever sitt eget regleringsbrev: myndigheten ska aktivt samverka lokalt och regionalt med relevanta företag och organisationer.
  • att handläggarnas kunskaper om de gröna näringarna höjs och att beslut fattas av kompetent personal.
  • att upphandlingar följs upp så att kvaliteten på utbildningar och möjligheten att genomföra dem säkerställs.

DN Debatt.22 april 2018

Debattartikel

Jesper Broberg och Mats Halling, Hushållningssällskapet:
”Nyanlända kan få jobb i gröna näringar – om vi samarbetar”

Repliker

Fredrik Gunnarsson, samordnare Naturnära jobb, Skogsstyrelsen:
”Felaktig bild av Naturnära jobb”

Petter Carolusson, chef Arbetsförmedlingen Externa tjänster och Daniel Warelius, chef Arbetsförmedlingen marknadsområde Skåne:
”Obegriplig kritik om jobb i gröna näringar”

Slutreplik från Jesper Broberg och Mats Halling, Hushållningssällskapet:
”Det är inte bara att åka ut till en gård och jobba”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.