Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Nyanlända tjänar på enkla jobb med lägre ingångslön”

Sverige har EU:s högsta ingångslöner och Europas lägsta andel enkla jobb. I snitt tar det i dag åtta år innan ens hälften av de nyanlända alls arbetar, skriver bland andra Centerpartiets partiledare Annie Lööf.
Sverige har EU:s högsta ingångslöner och Europas lägsta andel enkla jobb. I snitt tar det i dag åtta år innan ens hälften av de nyanlända alls arbetar, skriver bland andra Centerpartiets partiledare Annie Lööf. Foto: Magnus Hallgren

Minskat utanförskap. Det finns potential för upp till 80 000 fler enkla jobb i Sverige. Nyanlända skulle tjäna mer pengar på en lägre ingångslön än att vara fast i bidragsberoende – tvärtemot påståenden från statsminister Stefan Löfven, skriver Centerpartiets Annie Lööf, Emil Källström och Martin Ådahl.

Det svenska samhället är delat. Klyvningen går mellan de som har jobb och de som saknar jobb. Det är en ekonomisk, social och geografisk klyvning som går genom stora som små samhällen och avgör människors livschanser.

Alliansen gick till val på att pressa tillbaka tudelningen i Sverige. Till stora delar lyckades vi. 340 000 fler människor jobbade 2014 än 2006, detta trots finanskrisen. Med våra reformer har dessutom minst 200 000 människor lämnat utanförskap.

När Sverige nu befinner sig i en högkonjunktur kommer sysselsättningen naturligt att fortsätta öka – men bara i vissa löntagargrupper.

Parallellt med den ekonomiska återhämtningen växer nu en ny tudelning av samhället som är långt djupare och tycks vara oberoende av konjunkturen. Inom några år väntas fyra av fem i arbetslöshet tillhöra vad som kallas för utsatta grupper, till exempel unga, nyanlända och funktionsnedsatta. Enligt regeringens egna beräkningar riskerar uppåt en miljon människor leva i utanförskap inom några år, samtidigt som regeringen hävdar att det går bra för Sverige.

Till dem som förväntas hamna i utanförskap räknas många av de i dag 85 000 vuxna asylsökande som har fått uppehållstillstånd de senaste åren. Det handlar också om de 80 000 unga under 24 år som varken studerar, jobbar eller deltar i några åtgärder. Till de utsatta räknas dessutom den stora grupp av människor med funktionsnedsättning varav många har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Att klyftan i Sverige växer oberoende av den starka konjunkturen visar att det behövs helt andra reformer än vad regeringen föreslår.

Jobb handlar om frihet och makt över sitt eget liv, men är också en förutsättning för att Sverige ska kunna vara ett land som håller ihop, där varken föräldrarnas plånbok eller efternamn avgör hur långt varje människa kan nå.

Valet för de nyanlända står inte mellan en första hög eller låg lön, alternativet är en lite lägre första lön eller ännu lägre bidrag. Om inte parterna tar sitt ansvar kan vi tänka oss att gå fram med lagstiftning.

Om politiken ska underlätta social rörlighet och klassresor måste den omfamna idén att alla jobb behövs. Vi behöver hela spannet från de kunskapsintensiva forskningsjobben, över tjänste- och industrijobb som kräver kortare högskoleutbildningar, till de så kallade ”enkla jobb” som inte nödvändigtvis är enkla att utföra, men som ofta saknar utbildningskrav. Jobb som kan vara första steget på lönetrappan.

Sverige är i dag illa rustat för att hantera denna utmaning. Vi har bland EU:s högsta ingångslöner som stänger ute många människor. Vi har också Europas lägsta andel enkla jobb. I snitt tar det i dag åtta år innan ens hälften av de nyanlända alls arbetar, och ännu längre innan de är heltidsanställda.

Detta är inte den normala situationen i andra länder. Vi ligger i botten i internationella jämförelser vad gäller gapet i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda. Det handlar heller inte om brist på arbetsvilja. Arbetskraftsutbudet hos utrikesfödda har ökat kraftigt. Sedan Alliansen genomförde omfattande reformer för att förbättra drivkrafterna till arbete ligger den nu ungefär på samma nivå som inrikes födda. Nyanlända både kan och vill jobba, men hindras.

Problemet är att höga ingångslöner i kombination med höga löneskatter pressar ned efterfrågan på arbetskraft och leder till en konstlat låg andel enkla jobb i ekonomin, vilket i sin tur innebär en fördröjning av inträdet på arbetsmarknaden. Att Sverige har hälften så många enkla jobb som Danmark och bara en bråkdel av Tysklands är ingen naturlag. Det beror på uppressade skattenivåer och ingångslöner, som gör att de mest utsatta på arbetsmarknaden inte får någon lön alls utan bidrag.

Men det behöver inte vara så här. Centerpartiet presenterar i dag en rapport genomförd av analysföretaget WSP som låtit undersöka potentialen för fler enkla jobb i Sverige. Resultatet visar att en marginellt lägre nivå på ingångslöner för lågutbildade nyanlända skulle kunna ge 35 000 fler enkla jobb. Med en större sänkning av nuvarande lägstalöner ökar antalet enkla jobb i Sverige till 80 000.

Det var tudelningen mellan utsatta grupper och de som redan är etablerade på arbetsmarknaden som var orsaken till att Centerpartiet tidigare i år riktade en uppmaning till arbetsmarknadens parter att ta sitt ansvar för lönebildningen. Vi vädjade till parterna att teckna avtal om ingångsjobb, där nyanlända skulle kunna anställas till en lägre lön på sitt första arbete. Valet för dessa nyanlända står nämligen inte mellan en första hög eller låg lön, alternativet är en lite lägre första lön eller ännu lägre bidrag. Om inte parterna tar sitt ansvar kan vi tänka oss att gå fram med lagstiftning. Att öppna upp för en ny anställningsform är däremot inte detsamma som att riksdagen skulle sätta lönerna på arbetsmarknaden.

Stefan Löfven har beskrivit vår uppmaning som ”fattiglöner”. Det står i skarp kontrast till de rekommendationer arbetsmarknadsforskare riktar till Sverige. Regeringens egna experter, Finanspolitiska rådet, pekar på behovet av lägre ingångslöner, liksom bedömare som OECD, IMF och EU-kommissionen. Deras slutsatser pekar alla åt samma håll: Lägre ingångslöner tidigarelägger inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper och minskar arbetslösheten.

Vi har därför också låtit undersöka hur mycket gruppen nyanlända med högst förgymnasial utbildning tjänar på att kunna tidigarelägga sitt inträde på arbetsmarknaden under en tioårsperiod. Resultaten pekar på dramatiskt positiva effekter.

Om inträdet skulle kunna tidigareläggas bara två år och arbetsinkomsterna skulle öka i samma takt som i dag skulle den sammanlagda arbetsinkomsten för en nyanländ under sina första tio år öka med nära 40 procent. Samma beräkningar visar att ett tidigarelagt inträde på tre år skulle ge nästan 60 procent högre inkomst över samma period. Även om ingångslönen skulle vara 10 procent lägre än i dag skulle inkomsten de tio första åren ändå bli 42 procent högre. De mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden hindras i dag från att kunna öka sina inkomster genom socialdemokratins hårdnackade motstånd mot enklare jobb.

Vi ser med allvar på risken att det växer fram en ny underklass i Sverige, vars frihet begränsas och vars möjligheter tas ifrån dem av politiker och fackföreningar som inte vågar tänka om och tänka nytt. Sverige ska vara ett solidariskt land som håller ihop. Ansvarstagande krafter behöver inse att alla jobb behövs om vi ska klara av denna utmaning.

DN Debatt. 4 juli 2016

Debattartikeln

Centerpartiets Annie Lööf, Emil Källström och Martin Ådahl:
”Nyanlända tjänar på enkla jobb med lägre ingångslön”

Repliker

Monika Arvidsson, utredningschef Tankesmedjan Tiden:
”Höj kompetensen i stället för att sänka lönerna”

Slutreplik

Martin Ådahl (C), chefsekonom:
”Inget i förslaget handlar om att sänka löner”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.