Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Nytt rekord i ­­bedrägeribrott – nu måste brotten stoppas”

Problemet är att det hos många säljföretag finns en rädsla att en extra kod ska avskräcka kunder från att handla. Därför väljer också många e-handlare bort att kräva 3D Secure för internetköp. Tyvärr lär sig bedragarna snabbt vilka dessa företag är, skriver Jan Olsson.
Problemet är att det hos många säljföretag finns en rädsla att en extra kod ska avskräcka kunder från att handla. Därför väljer också många e-handlare bort att kräva 3D Secure för internetköp. Tyvärr lär sig bedragarna snabbt vilka dessa företag är, skriver Jan Olsson. Foto: Claudio Bresciani/TT

Av de fem punkterna på polisens önskelista för att minska bedrägerierna återstår det mesta att göra. Bolagsverket utnyttjas fortfarande av kriminella och hälften av de svenska bankkunderna är oskyddade för kontokortsbedrägerier. Nu måste politiker och näringsliv ta sitt samhällsansvar, skriver Jan Olsson, Polisens Nationella Bedrägericenter.

Bedrägeribrottsligheten i Sverige slår i år ännu ett rekord. Nästan 20 000 bedrägeribrott anmäldes bara i november månad vilket är den högsta uppmätta siffran sedan Polisens Nationella Bedrägericenter (NBC) började följa brottsutvecklingen. Det hade inte behövt hända.

För ett år sedan skrev vi på NBC en artikel på DN Debatt där vi presenterade en önskelista med fem konkreta åtgärdsförslag som om de realiserades skulle ge tiotusentals färre brottsoffer. Önskningarna var ställda till de med makt och möjlighet att genomföra åtgärderna, det vill säga våra politiker, myndigheter och företagsledare. Vad har då hänt under året som gått?

1

På väg mot färre och bättre id-handlingar. I Sverige finns en mängd olika id-handlingar som fungerar som giltig legitimation. Svenska id-kort förfalskas dock i allt större omfattning och mängden av olika typer av handlingar gör det svårt att veta hur en godkänd handling ska se ut. Det gör att kriminella kan beställa varor i andras namn och hämta ut varorna med falska id-handlingar.

Glädjande är därför att regeringen i somras tillsatte en utredning som ska föreslå just åtgärder för att stoppa fusket med svenska identitetshandlingar. Möjligheterna är därför stora att det blir så som NBC önskade för ett år sedan; att en ensam myndighet blir ansvarig för att utfärda ett fåtal godkända id-handlingar. Det skulle vara en viktig början på lösningen av den svenska id-handlingsproblematiken.

2

Bolagsverket utnyttjas fortfarande av kriminella. Bolagsverket är den myndighet som ansvarar för registrering av företagsinformation i Sverige. Problemet med verksamheten är dock att uppgifter kontrolleras för dåligt innan de registreras. Eftersom näringslivet fattar viktiga affärsbeslut bland annat baserat på information från våra myndigheter är det viktigt att informationen går att lita på. Tyvärr gäller det inte alltid uppgifterna som Bolagsverket tillhandahåller.

Bristen på kontroll har exempelvis lett till att vem som helst kan använda Bolagsverkets tjänster för att sätta in sig själva, andra personer eller falska identiteter i bolagsstyrelser utan bolagets godkännande. En möjlighet som kriminella bland annat utnyttjar för att kapa och tömma företag på pengar.

Trots en närmast samstämmig kritik från näringsliv, NBC och andra myndigheter har denna allvarliga brist inte åtgärdats. Bolagsverkets nyinrättade register över verkliga företrädare för bolag inrättades av helt andra anledningar än att komma tillrätta med de tidigare bristerna. Registret innehåller dessutom alltför många undantag som gör det möjligt att rapportera in felaktig information. Vi på NBC menar att Bolagsverkets brister är en politisk fråga och att en lösning borde vara en prioriterad åtgärd mot den organiserade brottsligheten. Svenska företag har inte råd att vänta ett år till.

Genom att enkelt skicka in falska kopior av identitetshandlingar kan en och samma person ha flera samordningsnummer registrerade på sig. Ett ansenligt antal av samordningsnumren som i dag finns har utfärdats till icke existerande personer.
3

Hälften av Sveriges bankkunder är fortfarande oskyddade. Kontokortsbedrägerier, så kallade card not present-bedrägerier (CNP), är den absolut vanligaste bedrägeriformen och utgör närmare 40 procent av alla anmälda bedrägerier i Sverige. Genom exempelvis dataintrång kommer kriminella över kontokortsuppgifter som sedan används vid bedrägliga köp på internet. Säkerhetsbristen som möjliggör CNP-bedrägerier är att många banker fortfarande, trots vår allt mer digitaliserade tid, tillåter internetköp där endast de uppgifter som är tryckta på det fysiska kontokortet knappas in vid betalning. Problemet är att banken då bara identifierar kortet, men inte användaren, som genuin.

Ett år efter vår debattartikel har flera banker infört lösningar som motsvarar stängda kort. Det är glädjande. Fortfarande har dock mer än hälften av de svenska kontokortskunderna banker som håller kontokorten öppna för internetköp. Därmed utsätts fortfarande svenska bankkunder för risken att kriminella handlar för kundens pengar. Det är en risk som Sveriges bankkunder inte borde acceptera.

4

Näthandeln tar fortfarande inte sitt samhällsansvar. 3D Secure kallas kontokortsutgivarnas säkerhetsfunktion som genom extra kod vid internetbetalning syftar till att säkerställa att den som använder kontokortet för betalning också är kontokortets ägare. Systemet är bra och förhindrar i många fall bedrägerier. Problemet är att det hos många säljföretag finns en rädsla att en extra kod ska avskräcka kunder från att handla. Därför väljer också många e-handlare bort att kräva 3D Secure för internetköp. Tyvärr lär sig bedragarna snabbt vilka dessa företag är.

Ett exempel på detta är säljföretag som tar fram appar för att underlätta snabb och enkel konsumtion. Eftersom just enkelheten är ett ledord glömmer företagen ofta bort att ställa relevanta säkerhetskrav, exempelvis att den som fyller på pengar i appen med kontokortet faktiskt också är kortets ägare. Den frågan hade krav på 3D Secure löst. Via apparna genomförs sedan bedrägliga köp av enklare varor som mat, kaffe, taxi eller digital underhållning såsom film och dataspel. Många av dem som utför de här bedrägerierna är dessvärre ungdomar eller unga vuxna. I förlängningen kan alltså dålig säkerhet hos svenska säljföretag dessutom vara en enkel väg in i brottslighet för unga svenskar.

Trots en ökning av kontokortsbedrägerierna ökar inte användningen av 3D Secure. Det är bekymrande och ett tecken på att näringslivet prioriterar försäljning före säkerhet. NBC hoppas fortfarande att svenska företag ska ta sitt moraliska ansvar och bara tillåta köp där man identifierat sin kund, exempelvis genom det väl fungerande 3D Secure. På lång sikt tjänar inte företagen på att låta kriminella handla hos dem för andras pengar.

5

Samordningsnummer tilldelas utan egentlig kontroll. Som en ny punkt på önskelistan önskar NBC lyfta problematiken med dagens system gällande samordningsnummer.

Systemet med samordningsnummer skapades i syfte att kunna identifiera personer som inte var mantalsskrivna i Sverige men som arbetade här och därmed skulle betala skatt i Sverige. Dessvärre tilldelas nu samordningsnummer också i många fler syften och framför allt ställs inget egentligt krav på att personen ifråga ska infinna sig för identifiering inför beviljandet av samordningsnumret. Genom att enkelt skicka in falska kopior av identitetshandlingar kan en och samma person ha flera samordningsnummer registrerade på sig. Ett ansenligt antal av samordningsnumren som i dag finns har utfärdats till icke existerande personer. Eftersom samordningsnummer i dag ger tillgång till en hel del välfärdsförmåner är bedrägeririsken överhängande och i vissa fall kan ersättning betalas ut till en person med flera identiteter. Systemet har alltså lett till ett allvarligt missbruk. 

I Norge har man valt att införa en trestegsmodell för identifiering av personer som lever i landet. Där ska varje identitet klassificeras utefter på vilket sätt identiteten är kontrollerad, till exempel om individen inställt sig personligen hos en myndighet och om man lämnat biometrisk data i samband med detta. Klassificeringen ska sedan ligga till grund för vad man kan använda sin identitet till och vilka sociala rättigheter och förmåner man då har tillgång till.

I de bidragsbrott som polisanmäls ser vi ett missbruk av samordningsnummer. Vi på NBC önskar därför att även Sverige tittar på möjligheten att på ett tydligare sätt särskilja personnummer och samordningsnummer, samt att krav ställs på personlig inställelse hos berörd myndighet om man avser att leva och verka i Sverige.

Med tanke på de 20 000 bedrägeribrott som anmäldes bara under november månad i år kan man sammanfattningsvis konstatera att inte tillräckligt gjorts för att förhindra att människor utsätts för bedrägerier. Förra årets önskelista med enkla brottsförebyggande åtgärder skulle kraftigt ha minskat det antalet. NBC hoppas därför att 2018 blir ett år då fler aktörer tar sitt fulla samhällsansvar och åtgärdar de brister som möjliggör den rekordhöga bedrägeribrottsligheten.

DN Debatt. 8 december 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.