Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 02:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ofullstandiga-kalkyler-gor-jordbruket-till-klimatbov/

DN Debatt

DN Debatt. ”Ofullständiga kalkyler gör jordbruket till klimatbov”

För att trygga vår inhemska produktion och samtidigt inte ”exportera våra utsläpp” så bör svenska magar och även bränsletankar fyllas med energi som är bunden av fotosyntesen i Sverige, skriver artikelförfattarna.
För att trygga vår inhemska produktion och samtidigt inte ”exportera våra utsläpp” så bör svenska magar och även bränsletankar fyllas med energi som är bunden av fotosyntesen i Sverige, skriver artikelförfattarna. Foto: Per Frankelius

DN DEBATT 7/5.

13 jordbruksexperter: Vi har fyra förslag till hur klimatarbete och produktion kan bli ännu bättre.

De internationella klimatkalkylerna tar inte med det kol som binds in i jordbrukets livsmedel. Och den energi som jordbruk producerar till motorer bokförs i en annan sektor. Räknar man in detta så är jordbruket sannolikt klimatneutralt redan i dag.

I den oroliga tid vi nu upplever går tankarna till grundläggande ­saker som vänskap, hälsa, husrum och mat. Det gäller här och det gäller i andra länder. David Beasley vid FN:s World food programme sa den 21 april att coronapandemins efterspel kommer leda till en svält­katastrof ”av bibliska proportioner”. Inte konstigt alltså att värdet av jordbruket har uppmärksammats. Men jordbruket har inte alltid framstått som en hjälte i samhället. Under senare år har debattörer allt oftare beskrivit jordbruket som främst en klimatbov.

Jordbruket är inte bara en producent av den livsviktiga maten. Jordbruket ger oss även annat som till exempel ­etanol, biodiesel, biogas och linnekläder. Inte nog med det: Jordbruket är en storskalig fotosyntes som gör att luftens koldioxid omvandlas till syre och energirik kol i rötter och växtdelar. Kol binds även i det som skördas. Där hålls kolet bundet ända tills dess att konsumenter äter maten eller förbränner jordbrukets biodrivmedel. Konsumentsektorn, inte jordbruket, står för utsläppen av koldioxid från den förbränningen.

Coronan har aktualiserat frågan om självförsörjning.

Rapporten Sveriges självförsörjningsgrad (Silvbergs Miljöteknik, 2019) visar att svenskt jordbruk skapar dubbelt så mycket energi i sina produkter som det förbrukar. Resultatet är dessutom högvärdiga livsmedel och fossilfria produkter som kan ersätta petroleum.

Men märkligt nog får inte jordbruket tillgodoräkna sig alla sina positiva klimattjänster. Kol som binds in i livsmedel, tack vare jordbruk, ingår inte i de internationella klimatkalkylerna. Dessutom bokförs den energi som jordbruk producerar till motorer i en annan sektor. Inte konstigt alltså att jordbruk har framstått mer som en klimatbov än en klimathjälte och att politiker vill ”ställa om” jordbruket.

Tidigare i år presenterade ministrarna Isabella Lövin (MP) och Jennie Nilsson (S) en utredning för ett fossiloberoende jordbruk. Samtidigt har riksdagen beslutat om en livsmedelsstrategi, vars mål är att vi ska producera mer svenska livsmedel. Coronan har aktualiserat frågan om självförsörjning. Att utveckla jordbruket är strategiskt, men hur bör det ske? Vi har fyra förslag som både kan gynna klimatarbetet och öka produktionen:

1 Vi bör övergå till fossilfri drivning av lantbrukets maskiner. I väntan på eldrift behövs förbränningsmotorerna. Dessa bör dock gå på biodrivmedel. Svenskt jordbruk har inga problem att tanka fossilfritt – om ekonomiska ramar ges och om tillgången på bränsle säkras. Ha i minnet det motstånd som finns inom EU mot att odla jordbruksgrödor tänkta för biobränsle.

2 Vi bör vidareutveckla metoder som spar drivmedel. Att bearbeta jord kräver mycket energi och i fallet förbränningsmotorer innebär det utsläpp av koldioxid. Lantbrukare bearbetar jorden bland annat för att få bukt med ogräs, sniglar och svampsjukdomar. Få är dem som i dag kan minimera sin jordbearbetning enligt filosofin ”conservation agriculture” och samtidigt få höga skördar utan att använda kemiska växtskyddsmedel. Med ”conservation agriculture”avses permanent täckning av åkerjorden, smarta växtföljder och minimerad jordbearbetning. Oavsett odlingsfilosofi måste vi vidareutveckla mekanisk hantering av sjukdomar och ogräs så att det blir mer energieffektivt.

3 Vi bör binda ännu mer kol genom bättre brukande av jordarna. Lantbrukets förmåga att binda kol i marken är intressant i ett klimatperspektiv. Enligt tankeexperimentet ”4 per 1000” skulle en årlig ökning av kolinlagringen på 4 promille kunna hejda hela världens ökning av koldioxid i atmosfären. Men hur? Jo:

Viktigt att direkt betona är att goda skördar ökar kolinlagringen i mark. Smart teknik och nya metoder som ökar skördarna bör stimuleras.

Vi bör sträva efter grön mark året om. Det mest effektiva för svensk del är vall där skörden kan förädlas till mjölk och kött. Vallen gynnar marklivet, inte minst daggmaskar som gör gångar i jorden vilket gynnar rotutveckling och vattentransport.

En möjlighet är mellangrödor – grödor som odlas mellan huvudgrödorna och fångar in solenergi även efter skörd av huvudgrödan. Försök visar att mellangrödor leder till att cirka 1,2 ton koldioxid per hektar och år fastläggs i marken. Men det detaljrika och snåriga regelverket gör att lantbrukare avstår.

4 Vi bör värna fotosyntesens raketbränslen: kväve, kalium och fosfor. Ju mer fotosyntes desto mer växlighet och därmed kolinlagring. Växtnäring – stallgödsel såväl som mineralgödsel eller restprodukter – stimulerar växtligheten, även om det förstås finns en lagom nivå att sikta på (så kallat biologiskt optimum). Ett nyckelbegrepp är kväveeffektivitet.

Om mineralgödsel: En del av hanteringen ger klimatgaser i form av utsläpp vid produktionen. Men mineralgödsel kan sätta fart på växtligheten. Enligt beräkningar i Svenska jordbrukets klimatpåverkan (2014) binds runt 8 gånger mer energi och växthusgaser i produkterna än vad produktion av mineralgödsel använder och ger upphov till. Dessutom byggs nu pilotanläggningar för att producera mineralgödsel fossilfritt.

Stallgödsel då? Argument framförs ibland att jordbruket borde inrikta sig mer mot vegetabilier i stället för att hålla djur. Debatten om att korna rapar metan har få undgått. Men gräs- och klövervallar fyller en uppgift. Odlas baljväxter, oljeväxter eller rotfrukter ofta, får vi problem med sjukdomar. Vallen är ett avbrott som ger bra möjligheter för nästa gröda. Den ger hög avkastning i hela landet och gynnar kolinlagringen. Och inte minst: Gräs är svårsmält för människor, men nötkreatur kan omvandla gräs till högvärdiga livsmedel och gödsel, som berikar jordarna och dessutom kan ge oss biogas.

Det finns dock en allt starkare opinion mot djurhållning. Exempelvis meddelade flera myndigheter och kommuner förra året att alla luncher skulle vara vegetariska. Men vad händer om den svenska marknaden för animalier viker och andelen import inte förändras? Vad händer med vår biologiska mångfald om vi planterar skog på jordbruksmarken där det inte är möjligt att odla mer än vall och foderspannmål?

Så var landar vår analys? Om vi inkluderar det kol som binds in i jordbruksprodukterna, är svenskt jordbruk till skillnad mot många andra branscher sannolikt klimatneutralt redan i dag. Ändå har jordbruk betraktats som ett stort klimatproblem. Men visst, vi kan göra ännu mer. Dock medför nya komplexa odlingssystem risker för lantbrukare och kräver investeringar i kunskap och teknik. Det förutsätter god lönsamhet, vilket saknas i många lantbruksföretag.

Slutligen: För att trygga vår inhemska produktion och samtidigt inte ”exportera våra utsläpp” så bör svenska magar och även bränsletankar fyllas med energi som är bunden av fotosyntesen i Sverige. Därför är det viktigt för oss alla att expandera det svenska jordbruket.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Jordbruk
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt