Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 14:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ogenomforbara-utvisningsbeslut-kan-inte-effektiviseras/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Ogenomförbara utvisningsbeslut kan inte effektiviseras”

REPLIK DN DEBATT 4/2.

Företrädare för Flyktinggruppernas riksråd: Med mer humanitet och rättssäkerhet hade färre omöjliga beslut om återvändande fattats. 

I debattartikeln presenterar artikelförfattarna rapporten från Delegationen för migrationsstudier (Delmi) om skillnaden mellan hur många utvisningsbeslut som fattas och hur många som verkligen lämnar Sverige. Anslaget känns igen från många debattinlägg: Återvändandet behöver effektiviseras och prioriteras mer.

Vi håller med om att det är ett stort problem att allt fler lever i ett skuggsamhälle och riskerar hamna i misär utan sociala rättigheter. Men rapporten bortser från verkligheten bakom de förhållanden som kritiseras.

Gymnasielagen tas upp i rapporten som exempel på dålig lagstiftning eftersom den ger möjlighet till uppehållstillstånd trots avslag i asylprocessen. Men gymnasielagarna skapades på grund av att ungdomar som sökt asyl inte fått en rättssäker prövning, exempelvis genom godtyckliga åldersuppskrivningar, flera år långa handläggningstider och nya riktlinjer som antogs av Migrationsverket i strid med lagstiftarens intentioner. 

Samtidigt med en skärpt praxis för bedömning av krigshärdar som Afghanistan ledde detta till tusentals utvisningsbeslut för redan integrerade ungdomar som om de kommit några år tidigare skulle ha fått permanent uppehållstillstånd utan att någon lyft ett ögonbryn. Dessa skulle sannolikt i stor utsträckning ha ”valt” att leva papperslösa hellre än att återvända till ett livsfarligt område eller ett land där de var precis lika oönskade som här. Gymnasielagen avsåg att hindra en del av denna katastrof. Lagen utformades så ogenomtänkt att många som omfattades ändå blivit hemlösa eller pressas ut ur systemet. Men det är inte gymnasielagen som är grundproblemet, utan de olämpliga utvisningsbeslut som den avsåg att läka.

Det finns många utvisningsbeslut som på grund av den verkliga situationen inte går att verkställa. Mest utstående är statslösa och andra individer som inte släpps in till sitt hemland eller något annat land hur de än agerar. Migrationsverket och domstolarna har, delvis genom buggar i lagstiftningen, lagt fast en praxis som gör att dessa kan bli kvar i Sverige i många år med utvisningsbeslut som inte är möjliga att verkställa – samtidigt som personerna och familjerna utsätts för sociala och ekonomiska påtryckningar som straff för en situation som de inte kan påverka. Inget kommer att vinnas genom att ”effektivisera” dessa påtryckningar.

Utrymmet tillåter inte fler exempel. Det här är verkligen svår materia, som en av författarna sa i ett radioinslag. Men just därför får frågorna inte ställas för enkelt. Det räcker inte att diskutera återvändandeproceduren utan att även titta på asylproceduren för att förstå varför återvändandet inte fungerar. Något som borde stämma till eftertanke är att andra EU-länder, främst Frankrike, just nu beviljar asyl till åtskilliga personer som flytt utvisningsbeslut i Sverige.

Rapporten antyder att det varit för lite av effektivitet och för mycket av humanitet och rättssäkerhet i återvändandet. Vi tror att om det hade funnits mer av humanitet och rättssäkerhet i asylproceduren så hade färre omöjliga beslut om återvändande fattats. Denna situation har förvärrats av att riksdagen fryst möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl och gjort permanenta uppehållstillstånd beroende av anställningsbarhet – inte skyddsbehov. Detta är tragiskt, men kommer inte att bli bättre av att även möjligheten till arbetstillstånd stryps.

Vi menar att rättssäkerhet är en förutsättning för effektivitet och, inte minst, en förutsättning för legitimiteten i utvisningsbesluten.