Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Ohållbara argument mot arbetskraftsinvandring”

I debatten underskattas ständigt den specialiseringsnivå som ofta krävs även för så kallade enkla jobb. Tar man bort möjligheten till arbetskraftsinvandring kommer många jobb inte att bli av. En arbetsmarknadsprövning skulle innebära en stelare, krångligare och sämre arbetsmarknad, skriver artikelförfattarna.
I debatten underskattas ständigt den specialiseringsnivå som ofta krävs även för så kallade enkla jobb. Tar man bort möjligheten till arbetskraftsinvandring kommer många jobb inte att bli av. En arbetsmarknadsprövning skulle innebära en stelare, krångligare och sämre arbetsmarknad, skriver artikelförfattarna. Foto: Janerik Henriksson / TT

DN DEBATT 17/6. Arbetskraftsinvandrarna tar inte våra jobb och de sänker inte våra löner. Socialdemokraternas argument mot arbetskraftsinvandring håller inte. I själva verket skulle det vara mycket skadligt för de svenska företagen och den svenska ekonomin att riva upp dagens modell, skriver Caspian Rehbinder och Karin Svanborg-Sjövall, Timbro.

I april presenterade Socialdemokraterna ett reformpaket för att riva upp den svenska modellen för arbetskraftsinvandring. Dagens system har gjort det möjligt för arbetsgivare och arbetstagare från hela världen att bidra till värdeskapande i Sverige. Socialdemokraterna vill i stället återinföra en arbetsmarknadsprövning där en myndighet avgör om arbetsgivare verkligen är i behov av kompetens från andra länder. Det visar på en statisk och förlegad bild av jobbskapande.

Också vissa borgerliga röster har på senare tid uttalat skepsis mot lågkvalificerad arbetskraftsinvandring. Varför ska vi låta personer från andra länder utföra jobb när en stor grupp lågutbildade flyktingar står utanför arbetsmarknaden? I en ny rapport från Timbro visar vi dock att de vanligaste argumenten mot arbetskraftsinvandring inte håller för närmare granskning.

Det är feltänkt att låta myndigheter pröva behovet av en anställning. Det är den enskilde arbetsgivaren som har bäst kunskap om vilka rekryteringsbehov som finns i den egna verksamheten – inte en byråkrat på Arbetsförmedlingen.
1

Arbetskraftsinvandrarna tar inte våra jobb. Socialdemokraterna menar att jobben ska gå till dem som redan är här. Argumentet bygger både på överdrivna siffror och felaktiga antaganden om arbetsmarknadens funktion. Forskning visar att de nyanländas integration inte försvårats av hur många som fått asyl – även om de är många gånger fler än arbetskrafts­invandrarna.

Även om volymeffekterna skulle visa sig vara större efter 2015 är det mycket svårt att tro att arbetskraftsinvandrarna skulle förhindra integrationen av nyanlända flyktinginvandrare. Enligt S skulle många tusentals arbeten frigöras med en mer restriktiv arbetskraftsinvandring, men det rör sig inte om mer än 1 000 arbetstillstånd som 2017 gick till yrken med låg konkurrens om jobben, alltså överskottsyrken.

Det är också feltänkt att låta myndigheter pröva behovet av en anställning. Det är den enskilde arbetsgivaren som har bäst kunskap om vilka rekryteringsbehov som finns i den egna verksamheten – inte en byråkrat på Arbetsförmedlingen.

I debatten underskattas ständigt den specialiseringsnivå som ofta krävs även för så kallade enkla jobb. Tar man bort möjligheten till arbetskraftsinvandring kommer många jobb inte att bli av. En arbetsmarknadsprövning skulle innebära en stelare, krångligare och sämre arbetsmarknad.

2

Arbetskraftsinvandrarna sänker inte våra löner. Trots att Sverige anses ha ett av världens mest liberala system för arbetskraftsinvandring är arbetskraftsinvandrarna en mycket liten del av arbetsmarknaden – ungefär 0,3 procent av arbetskraften. För att få ett jobb krävs lön och villkor som följer de svenska kollektivavtalen. Ett tillskott på 0,3 procent av arbetskraften till kollektivavtalsenliga löner leder inte till löne­dumpning, vilket även LO-ekonomer har konstaterat.

Forskning på bland annat dansk data visar också att invandring kan innebära en förbättring för den inhemska befolkningen genom en omstrukturering av arbetsmarknaden. När lågutbildade invandrare kommer in på arbetsmarknaden får inrikes födda högre produktivitet, vilket gör att lönerna och sysselsättningen ökar. Effekten är liten, men det finns inga skäl att tro att arbetskraftsinvandringen skulle sänka några löner.

3

Arbetskraftsinvandrarna kostar inte pengar. Ett tredje argument som ibland även hörs från höger är att arbetskraftsinvandringen, i alla fall den lågkvalificerade, skulle vara en ekonomisk börda. Ingenting tyder dock på att det stämmer. När migrationen till Sverige dominerades av arbetskraftsinvandring var invandringen en nettovinst för offentliga finanser, enligt beräkningar från ekonomiprofessorn Jan Ekberg, även om arbetskraftsinvandringen främst bestod av personer i lågkvalificerade yrken.

Den låga sysselsättningen bland flyktingar gör att den invandringen som helhet medför större kostnader än intäkter. Men vid en sysselsättningsgrad på över 72 procent skulle balansen vända enligt uträkningar av Ekberg – och i princip 100 procent av arbetskraftsinvandrarna är sysselsatta. Däremot har de anhöriga låg sysselsättning, men även med dem inräknade är den offentligfinansiella effekten av allt att döma försumbar. Bristen på heltäckande offentliga beräkningar kan inte i sig anföras som argument för att riva upp hela det nuvarande systemet. Och även om en sådan skulle visa på en marginell kostnad – vilket verkar osannolikt – måste detta vägas mot alternativkostnaderna för att göra en av världens stelaste arbetsmarknader ännu mer sluten.

4

Arbetskraftsinvandrare utnyttjas inte systematiskt. Det fjärde påståendet vi granskar är att arbetskraftsinvandrare skulle vara utsatta för fusk, utnyttjande och felaktigheter i systemen. Inget regelverk är immunt mot missbruk, men det finns i dag inga tecken på att detta skulle vara ett omfattande problem. Ofta hänvisas till effekterna från när systemet var nytt, utan att ta hänsyn till effekten av de nya regler och den skärpta tillämpning som infördes 2011–2014. Att peka på enstaka fall och dra de mest långt­gående slutsatserna – inte regelförändringar för att minska missbruket, utan en omvälvning av hela systemet – tyder på att det snarare är invandringen än missbruket som man vill stoppa.

Att riva upp den svenska modellen för arbetskraftsinvandring skulle vara mycket skadligt. Det generella systemet tjänar Sverige väl, det ger en unik och välfungerande öppenhet mot omvärlden, underlättar kompetensförsörjning för företagen och bidrar till ekonomisk tillväxt. Skulle alla – redan krångliga – rekryteringar av personal från länder utanför EU också behöva prövas av Arbetsförmedlingen, skulle många företag få svårare att hitta rätt kompetens, arbetsmarknaden skulle bli mindre smidig och produktionen lägre.

Socialdemokraterna har en lång historia av att motsätta sig arbetskraftsinvandring, av både strategiska och ideologiska skäl. Men argumenten håller inte i sak. Nu riskerar företag att ställas utan den kompetens de behöver och rekryteringskanaler att strypas, utan nytta och på osaklig grund.

Det finns problem med långa handläggningstider, kompetensutvisningar och byråkratiskt krångel. Systemet är inte perfekt. Men den svenska modellen för arbetskraftsinvandring ska utvecklas, inte avvecklas. Socialdemokraternas långtgående begränsningar av arbetskraftsinvandringen skulle vara ett hårt slag mot många företag och mot Sveriges ekonomi.

DN Debatt.17 juni 2018

Debattartikel

Caspian Rehbinder och Karin Svanborg-Sjövall, Timbro:
”Ohållbara argument mot arbetskraftsinvandring”

Repliker

Markus Pettersson (S), facklig-politisk sekreterare:
”Jobb i Sverige ska gå till arbetskraft som finns här”

Slutreplik från Caspian Rehbinder och Karin Svanborg-Sjövall, Timbro:
”Även ’enkla jobb’ kan vara högspecialiserade”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.