Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/oka-mojligheten-bota-cancer-med-ny-precisionsmedicin/

DN Debatt

DN Debatt. ”Risk att patienter inte kan få precisionsmedicin mot cancer”

Trots precisionsmedicinens stora potential att förändra hur man diagnosticerar och behandlar bland annat cancerpatienter finns det i dag flera utmaningar vid dess införande i sjukvården, skriver artikelförfattarna. Foto: Tobias Hase/TT

DN DEBATT 20/12. Utvecklingen av skräddarsydd behandling av exempelvis cancerpatienter bromsas eftersom lagstiftning och statlig samordning saknas. Regeringen måste nu agera skyndsamt och säkerställa att patienter i hela landet får tillgång till den nya precisionsmedicinen, skriver patientföreningar och företrädare för sjukvård och forskning.

Tidigare i år rapporterade DN (28/5 2019) om sexårige Vilfred som för fyra år sedan blev svårt sjuk i cancer. Med hjälp av en genetisk undersökning av hela arvsmassan kunde hans läkare identifiera en genvariant och sätta in en helt ny tidigare oprövad behandling. I dag lever Vilfred som en frisk sexåring.

Det finns fler exempel där så kallad precisionsmedicin (se ruta nedan) ger nya möjligheter att välja en effektiv behandling utifrån patientens egna förutsättningar. Ett sådant är sällsynta sjukdomar där man med hjälp av den detaljerade informationen från en genetisk undersökning av hela arvsmassan, så kallad helgenomsekvensering, i många fall kan ställa en diagnos och därmed ge barnet rätt omhändertagande. Att få en diagnos kan vara till stor hjälp för familjen och ökar möjligheterna att få tillgång till rätt behandling.

Precisionsmedicin gör nu sitt intåg i sjukvården över hela världen. Det är bland annat den snabba teknikutveckling inom bred gensekvensering och godkännande av helt nya typer av behandlingar som gjort de här framstegen möjliga. I praktiken innebär precisionsmedicin en mer skräddarsydd vård där varje patient kan få en mer effektiv behandling med minskad risk för kort- och långsiktiga biverkningar. Förutom den uppenbara patientnyttan kan precisionsmedicin dessutom på sikt bidra till att minska sjukvårdens kostnader.

Trots precisionsmedicinens stora potential att förändra hur man diagnosticerar och behandlar patienter finns det i dag flera utmaningar vid dess införande i sjukvården. Det handlar om såväl legala som etiska hinder som nu bromsar sjukvårdens, akademins och näringslivets arbete. Andra stora utmaningar gäller den långsiktiga finansieringen av sjukvårdens infrastruktur för precisionsmedicin, liksom frågan om jämlik tillgång till precisionsmedicin i hela landet. Om vi inte tacklar de här utmaningarna nu finns det en påtaglig risk att patienter alltför länge kommer att gå miste om de nya behandlingar som precisionsmedicin öppnar för.

I Sverige har vi inlett ett nationellt samarbete genom Genomic medicine Sweden, GMS, för att möta utmaningarna kring införandet av precisions­medicin i sjukvården. GMS bygger på initiativ från universiteten och sjukvårdshuvudmännen och finansieras som ett projekt med begränsad finansiering under en kortare tid.

Många andra länder investerar stort för att införa precisionsmedicin. I Danmark har man till exempel satsat 1,4 miljarder kronor på ett nationellt genom­center. I Finland, likt Danmark, har man infört en moderniserad lagstiftning för att säkerställa att hälsodata, som till exempel genetiska data, kan delas och göras tillgänglig inte bara för direkt patientvård, men även för forskning och utveckling av nya behandlingar i samverkan med näringslivet.

För att säkerställa att patienter i hela Sverige får tillgång till precisionsmedicin föreslår vi, representanter för GMS tillsammans med patientorganisationer, att regeringen skyndsamt agerar:

1 Modernisera lagstiftning för datahantering. För att precisionsmedicin ska vara till nytta för patienten behöver individuella data kunna jämföras med data från många andra patienter. Genetiska data måste därför kunna delas och kopplas samman med information från våra unika kvalitetsregister och annan hälsodata.

Det finns en stor vilja att dela data för att utveckla vården, inte minst från patienternas sida, men i dag råder stora oklarheter kring vilka regler som gäller. Det får inte finnas några tveksam­heter kring integritetsskydd och därför måste lagar och regler vara tydliga och tillämpbara. Staten måste nu ta ett nationellt grepp om hur nuvarande regelverk kan uppdateras för att stödja utvecklingen av precisionsmedicin.

2 Ge hållbar och ändamålsenlig finansiering. Svensk sjukvård brottas med omfattande besparingar och nedskärningar. Det är därför orimligt att sjukvårdsregionerna ska ta kostnaderna för att bygga upp en nationell infrastruktur för precisionsmedicin. Till dess att precisionsmedicin har blivit en del av rutinsjukvården behövs därför en sammanhållen och långsiktig finansiering på nationell nivå.

3 Ta ansvar genom en långsiktig nationell samordning. I dag ansvarar flera olika departement för policy, finansiering, regelverk och lagstiftning som berör precisionsmedicin, vilket bidrar till en olycklig fragmentering inom området där ingen tar det övergripande ansvaret. Regionerna vill samverka inom precisionsmedicin men behöver verktyg för att ta sig an de utmaningar som finns inom området. Här krävs en tydlig nationell samordning från staten.

De åtgärder vi förordar stämmer väl överens med de målsättningar som regeringen föreslår i den nationella life science-strategin som presenterades den 12 december. Det är nu av största vikt att staten tar ett övergripande ansvar för precisionsmedicin och tar fram konkreta åtgärder utifrån strategin för att säkerställa att patienter i hela Sverige får lika tillgång till den bästa vården. Sverige är ett för litet land för att bygga parallella strukturer regionvis inom detta specialiserade område, här behöver vi samla resurserna.

Om inget görs finns en överhängande risk att patienter inte får tillgång till de nya behandlingar som precisionsmedicin kan möjliggöra.

 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Cancer
Barn
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt