Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-25 21:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/oka-statens-kontroll-av-privata-vardforsakringar/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Öka statens kontroll av privata vårdförsäkringar”

Sophiahemmet i Stockholm från 1889 är ett av Sveriges äldsta privata sjukhus där både offentligt och privat finansierad vård utförs.
Sophiahemmet i Stockholm från 1889 är ett av Sveriges äldsta privata sjukhus där både offentligt och privat finansierad vård utförs. Foto: Henrik Isaksson/TT

DN DEBATT 8/10.

Statlig utredning: Statens och regionernas kontroll över privata sjukvårdsförsäkringar bör öka. Inspektionen för vård och omsorg bör utöva tillsyn för att kunna agera förebyggande i stället för efter konstaterade vårdskador, skriver utredaren Karin Lewin.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Privata sjukvårdsförsäkringar har växt fram vid sidan av lagstiftningen. Det finns inte något beslut om att vare sig möjliggöra eller förbjuda denna betalningsform för hälso- och sjukvård.

Även om betalning via försäkringar uppskattas till mindre än en procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna är det cirka 690 000 personer som har sådana försäkringar, och antalet ökar. Denna utveckling har lett till en oro för att tilliten till vården och välfärdssamhället kan minska.

I debatten uttrycks en risk att ”försäkringspatienter går före i kön och får en gräddfil till vården”. Jag fick därför i augusti i fjol regeringens uppdrag att beskriva de privata sjukvårdsförsäkringarnas påverkan på hälso- och sjukvården och att lämna förslag om att begränsa sådan påverkan.

I dag presenterar jag mitt betänkande ”Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar – ökad kunskap och kontroll” (SOU 2021:80) med slutsatser och förslag till författningsändringar.

När utredningen försökt att beskriva och analysera frågor som rör de privata sjukvårdsförsäkringarna framkommer en verklighet som är svår att överblicka. Förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar rör grundläggande välfärdsfrågor som hur vården ska finansieras, tillgänglighet till vård samt patientsäkerhetsfrågor.

Det handlar om vilken påverkan försäkringarna har på vården och samhället och huruvida försäkringar går att förena med grundläggande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen. Det gäller särskilt bestämmelserna om en vård på lika villkor för hela befolkningen och behovs-solidaritetsprincipen, som är en del av den så kallade etiska plattformen.

Det finns även en ideologisk debatt om utvecklingen från en behovsstyrd till en mer efterfrågestyrd vård och konsekvenserna för välfärdssamhället med universalismen som grund, det vill säga att hela befolkningen ska ha tillgång till samma vård finansierad via skatteuttag.

Hälso- och sjukvården är ett offentligt åtagande där regionerna är ansvariga för att planera, organisera, erbjuda och finansiera vården. Den största delen bedrivs i regionernas regi och är offentligfinansierad.

En region kan uppdra åt en privat vårdgivare att bedriva vård. I båda dessa fall är regionen huvudman – regionen har det övergripande ansvaret, även om det är en privat vårdgivare som sköter utförandet.

Det förekommer olika former av privatfinansierad vård hos privata vårdgivare som betalning kontant eller betalning via privata sjukvårdsförsäkringar. Privata vårdgivare kan välja att enbart bedriva privatfinansierad vård. De kan också välja att ha flera uppdragsgivare och både bedriva offentligfinansierad och privatfinansierad vård.

Regioner är inte huvudmän för privatfinansierade vården. All hälso- och sjukvård står dock under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Det finns alltså flera aktörer som har ansvar för privata sjukvårdsförsäkringar och ska tillförsäkra patienter en god och patientsäker vård som ges efter behov.

Lagstiftningen är inte anpassad till den utveckling som ägt rum. Frågor som rör privata sjukvårdsförsäkringar har lämnats oreglerade. Det saknas regler om finansiering av vård, omfattningen av regionernas huvudmannaansvar, vårdgivarens skyldigheter enligt behovs-solidaritetsprincipen samt Ivo:s tillsyn kopplad till försäkringarna.

Denna brist på ändamålsenliga och tydliga regler har skapat en osäkerhet om rättsläget och hur en god och patientsäker vård kan säkerställas. Det saknas även regler som möjliggör insamlande av data. Kunskapsluckorna skapar svårigheter när man vill studera vad som driver framväxten av försäkringarna och deras effekter.

Utredningen anser att det nu behövs aktiva och medvetna beslut från riksdag och regering. Staten och regionerna behöver ta ett större ansvar i syfte att tillförsäkra patienterna en god och patientsäker vård i samband med försäkringar.

Privata sjukvårdsförsäkringar behöver regleras och utredningen lämnar följande förslag:

1. Öka statens och regionernas kontroll över frågor som rör privata sjukvårdsförsäkringar. Staten bör ta sitt ansvar genom att tillhandahålla ett tydligt regelverk som möjliggör en ökad kontroll. Ivo bör ges bättre förutsättningar att utöva tillsyn över frågor som rör försäkringarna med fokus på att agera förebyggande utifrån riskanalyser i stället för utifrån konstaterade vårdskador. Regionerna bör ges en skyldighet att i egenskap av huvudmän för hälso- och sjukvården ställa krav på och följa upp privata vårdgivare som vid sidan av regionen har andra uppdragsgivare som försäkringsbolag. Ett tydligare rättsläge och en ökad kontroll gör det lättare för privata vårdgivare att ta sitt ansvar.

2. Öka kunskapen om hur försäkringarna fungerar och om deras påverkan på hälso- och sjukvården. Staten bör möjliggöra tillgång till data och ökad kunskap om privata sjukvårdsförsäkringar genom krav på en utökad rapportering och redovisning av uppgifter. Dessa uppgifter kan användas av myndigheter, forskare, allmänhet och andra aktörer som vill studera försäkringar och vilken påverkan de har på vården och välfärdssamhället.

3. Säkerställ en beredskap för framtida åtgärder. Det är angeläget att oron för privata sjukvårdsförsäkringars konsekvenser inte leder till förhastade beslut utan juridisk analys och faktabaserade underlag. Samtidigt är det viktigt att bygga upp en beredskap för att inom en nära framtid kunna vidta de ytterligare åtgärder som kan bedömas motiverade.

Utifrån den nya kunskap och erfarenhet som följer av utredningens förslag kan det framöver finnas behov av ytterligare åtgärder. Förslagen ska därför betraktas som ett första steg i regleringen av privata sjukvårdsförsäkringar.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt