Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Ökad ojämlikhet när digital vård växer med privata appar”

Det är inte förorterna och landsbygden som tar del av det digitala utbudet. Det är i stället ett fåtal privata vårdappsjättar och de som nyttjar tjänsterna är lindrigt sjuka bosatta i storstadsområden, skriver artikelförfattarna.
Det är inte förorterna och landsbygden som tar del av det digitala utbudet. Det är i stället ett fåtal privata vårdappsjättar och de som nyttjar tjänsterna är lindrigt sjuka bosatta i storstadsområden, skriver artikelförfattarna. Foto: Janerik Henriksson/TT

DN DEBATT 17/5. Vi vill utöka tillgången till digital vård. Men också den digitalt baserade hälso- och sjukvården måste vara jämlik. Därför vill vi att landstingen ska ansvara för utvecklingen och infrastrukturen av de digitala vårdkontakterna. Det skapar också utrymme för att på olika sätt reglera appläkarnas verksamhet, skriver Jonas Sjöstedt (V) och Karin Rågsjö (V).

Ett klick i mobilen, några minuter senare har du kontakt med en läkare som ställer diagnos och skriver ut recept. På kort tid har de digitala vårdappsjättarna vuxit i storlek och framför allt i våra storstadsområden är det många som konsulterar läkare online i stället för att ta sig till en vårdcentral eller akutmottagning.

Att även vården intar nya plattformar i ett allt mer digitaliserat samhälle är vi i Vänsterpartiet positiva till. I Västerbotten har till exempel Stor­umans vårdcentral visat hur glesbygden kan bygga upp digitala vårdsystem som gynnar befolkningen. Där har man öppnat ett obemannat hälsorum, där läkarna finns med via videolänk och där invånarna själva kan mäta sitt blodtryck och ta prover. Allt detta i ett led att se till så att alla Sveriges invånare får tillgång till en likvärdig vård.

Men som den digitala vården ser ut i dag kommer den inte alla till del. Det är inte landstingens digitala tjänster som dominerar marknaden och det är inte förorterna och landsbygden som tar del av utbudet. Det är i stället ett fåtal privata vårdappsjättar som har ett grepp om den digitala vårdsektorn och de som nyttjar den typen av vård är lindrigt sjuka bosatta i storstadsområden.

Detta är en del av en större trend, där ojämlikheten i tillgång till vård gör att vissa grupper missgynnas och i slutändan får sämre hälsa än andra. En rapport från Cancerfonden från tidigare i år visar till exempel att om överlevnaden för cancerpatienter med låg utbildning hade varit lika stor som bland högutbildade skulle 2.900 liv kunna räddas per år. Det motsvarar ungefär åtta liv – varje dag. Ojämlikheten i tillgång till vård skiljer sig inte enbart mellan olika samhällsklasser utan klyftan går också mellan kön och geografisk hemvist, där tillgången till vårdcentraler och sjukhus är betydligt bättre i tätbefolkade delar av landet.

En fast läkarkontakt i primärvården är ett av de främsta sätten att göra hälso- och sjuk­vården mer patient­centrerad och bör kunna erbjudas de patienter som önskar det.

Den ojämlika tillgången till vård är en konkret manifestation av klassamhället, där effekten i slutändan blir att vissa lever sjukare och kortare liv än andra. De senaste 25 åren har den rika delen av befolkningen dragit ifrån resten av samhället när det kommer till hälsa – gruppen blir allt friskare och lever allt längre. Detta samtidigt som ojämlikheten i stort ökar snabbt i samhället: För tre decennier sedan var Sverige världsmästare i jämlikhet. Så ser det inte ut längre.

Marknadsutsättningen av vården är en anledning till varför hälsoskillnaderna ökar. Privatiseringarna har skapat en oöverblickbar marknad, där det är upp till den som behöver vård att försöka navigera i en uppsjö av vårdgivare. Vårdinrättningar har till stor del försvunnit från platser där framföra allt resurssvaga och vårdkrävande grupper bor, för att ha överetablerat sig på andra platser där rika och friska människor bor. Detta ger sämre vård för de som behöver det mest, de ofta gamla och kroniskt sjuka, och de enda som gynnas är vårdföretagen vars fickor sväller över av skattepengar som delas ut i vinster till ägarna eller slussas vidare till skatteparadis.

För att alla ska få tillgång till en jämlik vård krävs därför ett stopp för vinstintresset i vården. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf stipulerar att vård ska ges efter behov. Så blir det inte när vårdcentraler prioriterar resursstarka grupper med lindriga sjukdomar i stället för mer vårdtunga patienter.

Under mandatperioden har Vänsterpartiet varit det parti som drivit på för en bättre vård med mer resurser. Vi har förhandlat fram flera viktiga miljarder och reformer inom sjukvården, totalt 4,7 miljarder kronor. Vi har gjort vården tillgängligare genom gratis primärvård för personer över 85 år och gratis mammografi och cellprovtagning. Vi har också fått igenom pengar till förlossningsvården, psykiatrin och till personalens arbetsvillkor.

Men mer behöver göras för att alla ska få tillgång till en jämlik vård. Vi behöver inte enbart se till att stoppa vinsterna så att alla, inte bara de välbärgade, har en vårdcentral att gå till, vi måste också satsa på innehållet i vården. För att sluta hälsoklyftorna är primärvården central, det är den instans som den som är sjuk först möter. 

Därför har vi en rad förslag för att se till att primärvårdens resurser verkligen går till den som bäst behöver det:

Flexiblare öppettider som ger bättre tillgänglighet. Alla människor har inte möjlighet att söka sig till sin vårdcentral under kontorstid. Det finns ett reellt behov av att kunna erbjuda tillgång till vård också utanför traditionella öppettider. Vänsterpartiet förslår därför utökade öppettider i primärvården en eller par gånger i veckan.

Låta primärvården få ansvar för ett uppsökande arbete. Vänsterpartiet vill erbjuda regelbundna hälsoundersökningar till dem som inte själva uppsöker hälso- och sjukvården i dag. Efter den första kontakten ska personen i fråga kunna erbjudas kontakt med rätt yrkeskategori för dennes behov. Ibland kan det vara en psykologkontakt, en annan gång sjuksköterskerådgivning.

Fasta läkarkontakter inom vården. I dag har den kraftiga överanvändningen av så kallade hyrläkare gjort att systemet med fasta läkarkontakter i princip helt urholkats. Vi behöver ta ett långsiktigt grepp om kompetensförsörjningen och återväxten av läkare på Sveriges vårdcentraler och sjukhus, för att inte vara fortsatt beroende av hyrläkare som är dyra och dränerar vården på resurser.

En fast läkarkontakt i primärvården är ett av de främsta sätten att göra hälso- och sjukvården mer patientcentrerad och bör kunna erbjudas de patienter som önskar det.

Utöka tillgången till digital vård. Den nya teknologin är bra och ska användas, men dagens system behöver ses över. Vi vill att samhället ska ta ansvar för att även den digitalt baserade hälso- och sjukvården är jämlik. Därför vill vi att landstingen ska ansvara för utvecklingen och infrastrukturen av de digitala vårdkontakterna. Primärvården bör kunna erbjuda digitala besök, inte minst för att öka tillgängligheten i glesbygd där det kan vara långt till närmsta vårdcentral. Detta ska kombineras med en fysisk mottagning som patienten kan hänvisas till för personlig konsultation. I dag är det frivilligt för landstingen att erbjuda möjlighet till onlinebokning på vårdcentraler och möjlighet att läsa sin journal på internet. Detta menar vi ska vara obligatoriskt. När ansvaret för den digitala vården läggs över på landstingen skapar det också utrymme för att på olika sätt reglera appläkarnas verksamhet.

DN Debatt.17 maj 2018

Debattartikel

Jonas Sjöstedt (V), partiledare och Karin Rågsjö (V), vårdpolitisk tales­person:
”Ökad ojämlikhet när digital vård växer med privata appar”

Repliker

Bengt Eliasson (L), riksdagsledamot, Hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson och Mathias Sundin (L), riksdagsledamot, skattepolitisk talesperson:
”Privata företag behövs för att utveckla digital vård”

Johannes Schildt, vd och grundare Kry; Livia Holm, Sverigechef Kry och Joakim Röstlund, medicinskt ansvarig läkare, Kry:
”Tråkigt att företag som vårt utmålas som något negativt”

Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI – nätverk för läkemedelsepidemiologi och Håkan Nordgren, skärgårdsläkare och chef för vårdcentral i Stockholms skärgård:
”Hur ska vård efter behov vägas mot tillgänglighet?”

Slutreplik från Jonas Sjöstedt (V) och Karin Rågsjö (V):
”De digitala appjättarna dränerar vården på resurser”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.