Metoo-upproret hösten 2017, larm om ökande psykisk ohälsa bland unga, klimatstrejker och det ändrade säkerhetsläget i Sverige och Europa kan ha påverkat ungas attityder och värderingar. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som bygger på en enkät till 6.000 slumpvis utvalda unga i åldern 16–29 år från hösten 2018.

För första gången är sjukvården den viktigaste samhällsfrågan för unga, både bland tjejer och killar. Varannan ung rankar sjukvården högst och det är något vanligare bland unga med symtom på stress eller psykisk ohälsa. Migration, integration, klimat och jämställdhet är andra viktiga frågor. Arbete och sysselsättning minskar däremot i betydelse för unga.

Målet för den svenska ungdomspolitiken är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Social inkludering för unga är mål även i EU-kommissionens strategi Europa 2020 och FN:s globala utvecklingsmål Agenda 2030. Den 1 januari 2020 blir också Barnkonventionen lag i Sverige. Beslut om unga måste bygga på kunskap om unga. De har rätt att komma till tals i frågor som rör dem och att känna tillhörighet. Att vara en del av ett större sammanhang är viktigt för alla människor, men särskilt för unga. Under ungdomstiden skapas förutsättningar för trygghet och aktivt deltagande i de demokratiska processerna, i arbetsliv och utbildning. Att sakna inflytande över samhällsutvecklingen och de egna livsvillkoren skapar känslor av utanförskap och maktlöshet.

För första gången är sjukvården den viktigaste samhällsfrågan för unga, både bland tjejer och killar.

MUCF:s studie visar att intresset för politik ökar bland unga. De är också mer positiva till politiker än vad den äldre generationen är. En större andel unga vet vad de tycker i viktiga samhällsfrågor jämfört med tidigare ungdomsgenerationer.

Allt fler unga tycker att medborgare i allmänhet, men också de själva, kan föra fram sina åsikter till politiker. Men vi ser en tydlig könsskillnad. För första gången sedan 2002 märks en tydlig skillnad mellan tjejers och killars atti­tyder. Tjejer i dag upplever inte att de kan föra fram sina åsikter till politiker i samma utsträckning som killar. Tjejer halkar efter i känslan av att kunna påverka samhällsutvecklingen.

Det behövs mer och fördjupad kunskap om varför tjejer halkar efter i sin upplevda förmåga att påverka beslutsfattare. Dels för att fånga upp och stödja de individer som riskerar att ställas utanför, dels för samhället i stort. Sveriges står inför stora utmaningar på arbetsmarknaden med en åldrande befolkning och brist på arbetskraft inom många yrken.

Även i andra frågor märks en ökad skillnad i killar och tjejers attityder. För första gången klassar unga jämställdhet som en av de fem viktigaste samhällsfrågorna. Ökningen beror dock endast på att fler tjejer rankar jämställdhet allt högre. Metoo-upproret kan ha bidragit till det här men rapporten ger inte svar på den frågan eller om det är en mer bestående utveckling. Det är något som behöver studeras vidare, likaså frågan om varför killar inte är lika positiva till jämställdhet.

Majoriteten av Sveriges unga är positiva till invandring och invandrare. Men även här skiljer sig killar och tjejers attityder åt. Allt fler unga, fram­förallt tjejer, ser invandring som något positivt för Sverige. Samtidigt vill allt fler unga, framför allt killar, att Sverige tar emot färre flyktingar.

Tre av fyra unga känner oro för miljön och klimatet. Oron för krig och terrorism ökar också. Men framför allt märks en ökande oro bland unga, särskilt bland tjejer, för den personliga tryggheten. De är rädda för att utsättas för hot, hat och lurendrejeri på internet. Och också för inbrott och skadegörelse. Allt fler unga, främst killar, oroas för att utsättas för våld ute. Jämfört med tidigare studier så är också trygghet, lag och ordning viktigare samhällsfrågor för unga. 83 procent av de unga, både killar och tjejer vill till exempel se hårdare fängelsestraff för grova brottslingar.

Stödet för ett fortsatt EU-medlemskap är stort bland unga, nio av tio vill att Sverige stannar kvar i EU.

I enkäten ställs även frågor om inställning till droger. Allt fler unga tycker att det är okej att använda droger och andelen unga som vill legalisera cannabis för privat bruk har fördubblats. I årets undersökning är det 27 procent av alla unga som vill det, 2013 var det 13 procent och 2007 var det 11 procent. Killar är mer positiva till droger än tjejer, drygt var tredje kille vill legalisera cannabis för privat bruk medan var femte tjej svarar så.

För första gången undersöker MUCF ungas attityd till Europa och världen. Stödet för ett fortsatt EU-medlemskap är stort bland unga, nio av tio vill att Sverige stannar kvar i EU. De flesta vill också att Sverige samarbetar mer med andra länder i Europa. Hälften av alla unga är intresserade av europeisk och internationell politik. Bland gruppen unga som vill lämna EU, 11 procent, är det fler killar.

Varannan tjej och var tredje kille tycker att Sverige borde göra mer för att hjälpa fattiga länder, totalt 41 procent mot 27 procent i 2013 års enkät.

Att unga, och särskilt tjejer, upplever att de inte själva kan föra fram åsikter till beslutsfattare är en oroande utveckling som alla aktörer i samhället måste ta på allvar. Annars riskerar vi att många unga halkar efter i de demokratiska processerna, i arbetsliv och utbildning samt i samhället i stort

Tendensen till ökad polarisering mellan unga tjejer och killar i migrations- och jämställdhetsfrågor behöver också noga följas upp. Likaså ungas oro och utsatthet för sexuella trakasserier, hot om våld, och ungas attityder till psykisk och fysisk hälsa.

Fortsatta insatser behövs för unga som varken arbetar eller studerar. Likaså behöver vi stärka arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bland unga samt att förbättra unga hbtq-personers levnadsvillkor. Alla unga måste med i samhällsutvecklingen.