Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-15 01:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/oklart-vad-rothstein-menar-att-de-fackliga-organisationerna-ska-gora/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Oklart vad Rothstein menar att de fackliga organisationerna ska göra”

REPLIK DN DEBATT 4/6.

Företagsekonomen Nils Brunsson: Varken möjligheten att bilda nya företag eller att ändra lagarna påverkas av indexfondernas utveckling.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Bo Rothstein hävdar på DN Debatt att det ökade antalet aktier i indexfonder innebär att en allt mindre andel av aktieägarna i börsbolag har intresse av att utnyttja sin rätt att påverka bolagens aktiviteter. Han menar att det är en chans för de fackliga organisationerna att kunna demokratisera arbetslivet, en chans som de inte verkar vara intresserade av.

Men det är oklart vad Rothstein menar att de fackliga organisationerna ska göra. Hans terminologi är också förvirrande. Han talar om företags ägare och ”personalägda företag”, men företag liksom andra juridiska och fysiska personer kan inte ägas, de har inga ägare. Det gäller även aktiebolag. Till aktiebolag är kopplade ett finansiellt instrument som kan ägas, nämligen aktier. Enligt aktiebolagslagen ger aktieinnehav bland annat rätt att delta i utseendet av en styrelse för bolaget och styrelsen har i sin tur befogenhet att fatta viktiga beslut om bolagets verksamhet.

Företag liksom andra juridiska och fysiska personer kan inte ägas, de har inga ägare. Det gäller även aktiebolag. Till aktiebolag är kopplade ett finansiellt instrument som kan ägas, nämligen aktier.

I stora börsbolag är situationen sedan mycket länge den som Rothstein beskriver. Många eller de flesta aktieägare har inget intresse av att aktivt delta i valet av styrelse. Det gör att det ofta räcker det med ett relativt begränsat aktieinnehav för att kontrollera styrelsevalet.

Menar Rothstein att de aktiva aktieägarna nu har blivit så få att fackliga organisationer enkelt kan köpa tillräckligt många aktier för att få reellt inflytande på styrelsevalen? Frågan är emellertid om medlemmarna är beredda att finansiera detta genom sina medlemsavgifter – i stora bolag kostar även relativt små andelar av aktiestocken väldigt mycket pengar.

En annan, troligen mer realistisk väg för att öka de anställdas inflytande i bolagen är nu som tidigare att göra lagändringar. Det är ju trots allt staten som beslutar om hur styrelser utses i aktiebolag. Det är ingen naturlag att aktieägarna ska ha hela makten. Sedan länge utses personalrepresentanter till styrelserna i svenska publika aktiebolag och det är möjligt att gå vidare i denna riktning om den politiska viljan finns. En inspirationskälla skulle kunna vara aktiebolagslagarna i Tyskland.

I aktiebolagslagen (ABL 3:3) anges att syftet med aktiebolagets verksamhet kan vara ”att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna”, men enligt samma paragraf kan syftet också helt eller delvis vara något annat. I framtiden skulle lagstiftaren kunna sluta acceptera ensidiga bolagsordningar.

Men om ingen av dessa lösningar är önskvärd eller möjlig återstår det för fackliga organisationer eller andra att bilda nya företag, där de själva eller företagens framtida personal innehar aktiemajoriteten, alternativt är medlemmar i den ekonomiska förening som ett företag också kan utgöra. Det kan finnas goda argument för sådana företag. Men varken möjligheten att bilda nya företag eller att ändra lagarna påverkas av indexfondernas utveckling.

Ämnen i artikeln

Fackförbund
Demokrati
Företagande

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt