Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Okunniga domare friar ­anklagade i sexbrottsmål”

Utbilda juristerna. En rad fall där män utsatt barn och unga kvinnor för ­våldsamma, sadistiska övergrepp slutar med att männen frias från våldtäktsanklagelserna. Det är ­domare som dömer i våra rättssalar, inte lagboken i sig. Därför behövs en nationell ­utbildning om ­sexualbrott, normer och våld i förhållande till sex, skriver Nina Rung.

Det senaste året har varit (ännu) ett mörkt år för unga sexuellt utnyttjade flickors möjlighet att få en domstols bekräftelse på att det de utsatts för varit ett brott – ett sexuellt övergrepp som inte är deras egen skuld. I mars 2015 kom domen från Svea hovrätt där en man blev friad efter att ha plockat in en 13-årig flicka från en parkbänk och därefter haft sex med henne. Flickan hade sagt till mannen att hon var på rymmen. Mannen uppgav att han uppfattade att hon var mellan 15–17 år. Domstolen valde att fria mannen utifrån en egen bedömning att hon hade en ”mogen kropp” och ett inte alltför barnsligt språk.

Det är dags att vi frågar oss varför det får anses vara ett normalt beteende att plocka in en ung flicka, ett barn, från gatan och ha sex med henne? Lagen om våldtäkt mot barn kom till för att skydda barn från övergrepp. Sexuella handlingar mot ett barn under 15 år ska därför dömas som våldtäkt om gärningspersonen ”borde ha insett barnets ålder”. Lagen var inte tänkt att skydda en man som sexuellt utnyttjar en fullständigt okänd flicka som han uppfattat vara mellan 15–17 år utan att på något sätt försöka ta reda på hur gammal hon är. Det är inte heller domstolens uppgift att göra en egen bedömning om flickan var ”mogen” eller inte. I så fall saknar en kroppsligen utvecklad 13-åring helt lagskydd mot att bli sexuellt ­utnyttjad av en vuxen man.

I somras kom den friande domen mot mannen som enligt domen trott att kvinnan han har sex med spelar en roll i en ”dominanslek” när hon skriker ”nej” och ”sluta”. Han antog att hon var med på det eftersom han tidigare haft sex med kvinnor som ville delta i en ”dominanslek”. Han blev friad trots att hon tydligt uttalat att hon inte ville, skrikit och sprungit ut från lägenheten i panik. Mannen friades på grund av att han hävdat BDSM-samtycke, men seriösa BDSM-utövare intygar att inga av kraven för detta är uppfyllda i en situation som denna. När ”dominanslekar” ska utövas är till exempel alkohol ett brott mot reglerna eftersom möjligheten att bedöma sina egna eller den andras handlingar eller uttryck begränsas kraftigt när någon av parterna är berusade. Men trots att mannen och kvinnan aldrig pratat om att de skulle utöva BDSM, trots att han inte inhämtade samtycke, trots att mannen var berusad och hon gjorde motstånd frias han i två instanser.

I veckan kom så domen i hovrätten då en man utövat grovt sadistiskt sexuellt våld mot en uppenbart mycket utsatt flicka. För ovanligheternas skull när det gäller sexualbrott så finns hela händelseförloppet på film då gärningsmannen själv filmat. Det är otvetydigt så att flickan har pågående självskada – hon har skärsår över stora delar av kroppen. Det anser hovrätten också att gärningsmannen har insett. Flickan är 16 år, men kunde utseendemässigt lika gärna uppfattas som betydligt yngre.

Att skada sig via sex är något som vi ser mer och mer hos unga självskadande personer. I det här fallet är det övertydligt. Gärningsmannen är en 40-årig man som vill utöva sina sexuella fantasier på flickan med starkt sadistiska inslag, som att föra upp en toaborste i hennes underliv, urinera och spotta på henne och slå henne med olika tillhyggen. Tingsrätten hade ogillat våldtäktsåtalet och inte ens dömt honom för misshandel trots en lång räcka slag som gett henne både smärta och skada. Domen är märkligt ofullständig och präglad av okunskap.

I hovrätten skriver man så här:

”Gärningsmannen har också berättat att han under hela händelseförloppet regelbundet stämde av med Sekretess A för att försäkra sig om att han inte gjorde något som hon inte ville samt att han alltid respekterade ett nej. Filmen visar emellertid tydligt att han under stora delar av händelseförloppet inte på något sätt stämde av med Sekretess A att hon samtyckte till de avancerade och uppenbarligen mycket smärtsamma handlingar som han vidtog. Av filmen framgår också att han, när Sekretess A bad honom att ta bort klämmorna från hennes bröst, först frågade henne varför och var hon i stället ville ha dem innan han, nästan en halv minut efter att hon hade bett honom om det, faktiskt tog bort klämmorna”.

Ändå friar också hovrätten mannen från våldtäkt. Han döms för misshandel, men inte grov sådan, trots att alltså tillhyggen används, hon i vissa delar är bunden och det är en utdragen misshandel som pågår i mer än 40 minuter. Till de sexuella handlingarna anses hon nämligen ha ”samtyckt”.

Men vad kan en person som är 16 år ”samtycka” till att bli utsatt för? Ett barn som uppenbart lider av ett självskadebeteende – och som dessutom fått hjälp att hälla i sig alkohol och slutligen är kraftigt berusad. Lagen säger att ett samtycke inte friar från ansvar för en gärning som med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter är oförsvarlig. Är då inte just detta ett oförsvarligt handlande? Att använda ett självskadande barn (en 16-åring är ett barn enligt FN:s barnkonvention) för att tillfredsställa sin egen sadistiska sexualdrift?

 

Men vad kan en ­person som är 16 år ”samtycka” till att bli utsatt för? Ett barn som uppenbart lider av ett självskade­beteende – och som dessutom fått hjälp att hälla i sig alkohol och slutligen är ­kraftigt berusad.

 

Så till frågan om den aktiva okunskapen, alltså att välja bort kunskap om faktiska orättvisor i samhället. Det är ett val som Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt har gjort. De har fått upprepade erbjudanden från både den största kvinnojouren i Sverige och från Isis, en organisation som arbetar med sexuella övergrepp, om att få utbildning gällande sexualbrott. Motiveringen till att tacka nej har varit att domarna inte vill ses som “jäviga” eller som “icke-objektiva”. Är det då inte det som sker just nu? Att domstolarna brister i objektivitet genom sin ovilja att ta till sig kunskap om den verklighet de ska bedöma?

Vi har numera en stor uppslutning om behovet av en samtyckeslagstiftning. Men vi kan inte nöja oss med det. Det krävs även ett införande av ett oaktsamhetsansvar, som verkligen innebär att ansvar ska utdömas där gärningsmannen ”borde ha insett” att hen inte samtycker. Vi kan inte heller nöja oss med lagändringar. Det är inte en lagbok som dömer i våra rättssalar, utan det är domare. Jurister som precis som vi alla andra har egna uppfattningar och fördomar som färgar hur de dömer i varje enskilt mål. Därför måste det till en nationell utbildning om sexualbrott, om normer och om våld i förhållande till sex. Den måste ingå redan i utbildningen av blivande jurister och det måste införas ett krav på genomgången fortbildning när en jurist blir klar för sin domartjänst. Utbildningen ska innefatta allt från hur sexualbrott utförs, de psykiska faktorerna, hur de utsatta kan reagera efteråt och hur självskada genom sex yttrar sig och vilka mekanismer som finns bakom.

Vi ser nu hur fler unga blir utsatta av män som är oerhört skickliga på att fånga upp barn på nätet, inte minst barn som är villiga att utsätta sig själva för skada genom att ha sex med våldsinslag för att dämpa sin ångest. Samtidigt ses våld och sex mot sådana barn som något som kan vara naturligt och icke straffbart i våra rättssalar. Män frias från ansvar för våldtäkt mot barn trots att de borde ha förstått eller borde ha skaffat sig vetskap om den utsattes ålder. Män frias från ansvar för våldtäkt om de säger att de trott att en ung kvinna spelar ett rollspel, trots att ingenting tyder på att det förhåller sig så. Män frias från ansvar för våldtäkt trots att de insett att flickan (barnet!) de utsätter för sadistiskt våld inte längre samtycker, eller kanske ens är i stånd att kunna samtycka.

Vi har faktiskt inte råd att vänta på resultatet av ytterligare en sexualbrottsutredning. Dagens flickor och kvinnor måste få en rättvis rättegång, dagens domare måste ha tillräckligt med kunskap för att kunna döma så som lagstiftaren tänkt, och dagens potentiella förövare, som letar flickor på nätet eller på en parkbänk för att förgripa sig på dem sexuellt måste få ett klart besked: Skadar du ett barn sexuellt duger inga ursäkter. Du döms till ett långt fängelsestraff och får bära med dig en livslång börda, precis som de utsatta flickorna.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.