Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 16:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/om-politikerna-vagar-kan-de-hjalpa-oss-att-ata-ratt/

DN Debatt

DN Debatt. ”Om politikerna vågar kan de hjälpa oss att äta rätt”

När vi äter så mycket kött och så mycket livsmedel från tropiska regioner som vi gör i dag i Sverige överstiger vi flera gånger om de gränser för planeten som forskare etablerat, skriver artikelförfattarna.
När vi äter så mycket kött och så mycket livsmedel från tropiska regioner som vi gör i dag i Sverige överstiger vi flera gånger om de gränser för planeten som forskare etablerat, skriver artikelförfattarna. Foto: Claudio Bresciani/TT

DN DEBATT 15/6.

9 forskare: I dag är det svårt att välja bra mat. Genom marknadsföring och annan påverkan uppmuntras vi ständigt att äta för mycket och fel.

Den miljösmarta maten är många gånger dyrare än den som är dålig för miljön. Vilka partier kommer att visa handlingskraft och vilka fortsätter stoppa huvudet i spenaten?

Våra matvanor skapar i dag stora hälso- och miljöproblem. Matproduktionen står för en stor del av vår klimatpåverkan och är den största orsaken till utrotning av djur och växter. Maten vi äter orsakar dessutom många av våra vanligaste sjukdomar och förkortar våra liv. Vi behöver ändra vad vi äter. Det går men kräver modiga politiker som vågar införa kraftfulla åtgärder som i stort sett saknas helt i dag. Vi släpper i dag en rapport med tre råd om hur styrmedel för hållbar matkonsumtion kan införas redan nu. 

Vad är då hälsosam och miljövänlig mat? Framför allt är det en kost med mindre kött, salt och socker och mer växtbaserad mat, så som fullkornsspannmål, ärtor, bönor, frukt och grönsaker. I dag sker en explosionsartad utveckling av nya växtbaserade livsmedel som gör det enkelt att dra ned på köttet. 

Vart vi än vänder oss – i simhallen, i byggvaruhandeln, på fotbollsmatchen, i kassan på macken – erbjuds vi ohälsosam och miljöbelastande mat till låga priser.

Och genom att välja ekologiska livsmedel kan vi minska användningen av bekämpningsmedel. I dag orsakar den mat vi importerar skövling av skog och användning av giftiga bekämpnings­medel och antibiotika i andra länder. När vi äter så mycket kött och så mycket livsmedel från tropiska regioner som vi gör i dag i Sverige överstiger vi flera gånger om de gränser för planeten som forskare etablerat. Överkonsumtion och mat­svinn gör oss sjuka och orsakar onödig miljöpåverkan.

Varför äter vi då som vi gör? Framför allt för att vi tycker det är gott! Men vad vi äter styrs i stor utsträckning också av vanor och normer. När vi är små växer vi upp med en viss typ av mat som blir det normala. Vi blir också ständigt matade med reklambudskap från butiker, industri och restauranger, ofta för ohälsosam mat. Lockvaran är ofta billigt och dåligt kött. Vart vi än vänder oss – i simhallen, i byggvaruhandeln, på fotbollsmatchen, i kassan på macken – erbjuds vi ohälsosam och miljöbelastande mat till låga priser.

Ett ännu radikalare grepp är köttransonering där ett system med handel med ”kötträtter” kan etableras, precis som företag i dag inom EU handlar med rätt att släppa ut koldioxid.

Kan vi ändra på detta? Ja det går! Vi är nio forskare som i dag lanserar en rapport som sammanfattar vad forskningen säger om hur offentligheten, det vill säga staten, regioner och kommuner, kan hjälpa människor att göra bättre val för sig själva och miljön. Till exempel kan märkning av produkter och informationskampanjer öka kunskapen hos människor om vad som är hälsosam och miljövänlig mat. Men det räcker inte. Staten måste också se till att den mat som är ohälsosam och miljöfarlig kostar mer och den som är nyttig och miljösmart är billigare. Det kan göras med skatter eller med olika moms på olika typer av mat. Sådan momsdifferentiering finns redan i till exempel Storbritannien, där liknande åtgärder just fått ett nytt fan i Boris Johnson.

I Sverige har i stället all mat en lägre moms (12 procent, jämfört med 25 procent för de flesta andra varor). Det betyder att Sverige i dag subventionerar dålig mat som godis, läsk och nötkött och palmolja från skövlad regnskog.

Ett ännu radikalare grepp är kött­ransonering där ett system med handel med ”kötträtter” kan etableras, precis som företag i dag inom EU handlar med rätt att släppa ut koldioxid. Vidare kan man genom olika typer av regleringar se till att den mat som erbjuds och marknadsförs är mat som är bra för oss och vår jord.

Utifrån rådande kunskapsläge som vi sammanfattar i vår rapport vill vi ge tre rekommendationer till våra beslutsfattare:

1 Gör ännu mer inom offentlig sektor. De görs redan i dag mycket bra inom offentlig sektor för att åstadkomma en hälsosammare och miljövänligare matkonsumtion. Många kommuner har måltidspolicyer med riktlinjer att upphandla och servera mer hållbar mat, man ställer krav på miljövänlig mat vid inköp av råvaror till offentliga måltider, och man ändrar menyer för att minska köttkonsumtionen. Forskning visar att sådana initiativ är effektiva och ofta gillas av matgäster och personal.

Sverige bör sätta upp mål för hur en matkonsumtion som är bra för människor och för planeten ska se ut.

Samtidigt så står maten i offentlig sektor endast för 4 procent av Sveriges totala matkonsumtion. Men den har ett mycket viktigt signalvärde och detta kan användas mer. Förslag vi lyfter fram i rapporten är utbildning av landets förskole- och skolkockar i vegetarisk matlagning, att använda skolmåltiderna mer i undervisningen och att bra mat även serveras i annan verksamhet som finansieras av skatter såsom på sjukhus, i idrottsanläggningar och science centers. Genom skolmåltiden kan barn få upp ögonen för bra mat. Den offentliga måltiden kan visa vägen och inspirera till en mer hälsosam och miljövänlig livsstil.

2 Sätt upp mål för en hälsosam och miljövänlig matkonsumtion. Utan tydliga mål är det svårt att veta vad vi försöker åstadkomma. Sverige bör sätta upp mål för hur en matkonsumtion som är bra för människor och för planeten ska se ut.

Genom att göra det pekas en tydlig riktning ut som visar vart vi ska, det blir lättare för alla att förstå vad som måste göras för att nå målen och det kan öka stödet för kraftigare åtgärder. Målen behöver omfatta både miljö och hälsa – ofta går dessa hand i hand. Att ta tag i överkonsumtion av mat är ett uppenbart exempel på detta, minskad konsumtion av rött kött ett annat.

3 Gör det lätt för människor att göra rätt. I dag förväntas att varje konsument ska vara upplyst och göra rätt val för sig själv och planeten. Men det blir ofta övermäktigt för oss. Samhället måste i mycket större utsträckning göra det lätt att göra de bra matvalen. Ohälsosam och miljöskadlig mat måste bli dyrare. Intäkterna från en skatt kan användas till att subventionera bra mat, se till att produktionen av mat blir mer hållbar, eller till att kompensera låginkomsttagare.

Den miljösmarta maten är många gånger dyrare än den som är dålig för miljön. För detta har offentligheten ett ansvar, även om individen till slut alltid avgör vad hen stoppar i munnen.

På produktionssidan kan skatteintäkterna till exempel användas för ökade ersättningar till betesmarker som är viktiga för den biologisk mångfalden och satsningar för att producera mer frukt, grönsaker, bönor och ärtor i Sverige. Vid utformningen av olika åtgärder är det viktigt att beakta många olika aspekter såsom olika miljöfrågor, folkhälsa, djurvälfärd, självförsörjningsgrad, sysselsättning, jämlikhet, sjukvårdskostnader, lönsamhet för svenskt jordbruk och livsmedels­industri och effekter på landskapet och landsbygden. Genom smarta kombinationer av åtgärder kan målkonflikter minimeras.

Men ska politiker verkligen försöka styra vad folk äter? Självklart ska män­niskor själva avgöra vad de väljer att äta. Vi förespråkar inga absoluta förbud eller detaljstyrning. Men offentligheten har ett ansvar för vår folkhälsa och miljö. I dag är livsmedelssystemet organiserat på ett sätt som gör det svårt för människor att göra bra val. Genom marknadsföring och annan påverkan uppmuntras vi ständigt att äta för mycket och fel. Den miljösmarta maten är många gånger dyrare än den som är dålig för miljön. För detta har offentligheten ett ansvar, även om individen till slut alltid avgör vad hen stoppar i munnen. Det är hög tid att visa politiskt mod och ta det ansvaret. Vilka partier kommer visa handlingskraft och vilka fortsätter stoppa huvudet i spenaten?

Ämnen i artikeln

Klimatet
Miljö
Matsvinn
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt