DN Debatt. ”Operatörerna måste tvingas att agera mot stölder på nätet”

Enligt Patent- och registreringsverket (PRV) utgörs ungefär 80 procent av svenska företags värde av immateriella tillgångar. För kunskapsekonomin Sverige blir de immateriella tillgångarna allt viktigare för tillväxten, exporten och skatteintäkterna.

Samtidigt medger närmare en tredjedel av svenskarna att de begår immaterialrättsliga intrång genom att titta på film via illegala webbsajter. Få har sympati för miljardindustrin i Hollywood som förlorar några kronor när någon tittar på en film utan att betala. Just detta är anledningen till att väldigt lite hänt för att förhindra framväxten av en enorm illegal marknad.

Pengarna som används för att skydda immaterialrätten bör inte ses som en kostnad, utan snarare som en investering som kommer att bidra till förhöjd ekonomisk tillväxt och ökade skatteintäkter.

Det är David mot Goliat, där Goliat är filmindustrin och David är den lille piraten. Det är en syn som många anammat, men som är en grovt missvisande bild av verkligheten.

För det första är ”piraterna” som tillhandahåller kopierad film inte längre glada amatörer. Enligt kalkyler i vår nya rapport ”Illegal fildelning och streaming: ett ekosystemperspektiv” tjänar de ledande piratsajterna uppskattningsvis över 30 miljoner kronor per år på att tillhandahålla kopierad film.

Men den riktigt viktiga poängen i rapporten är att piratsajterna faktiskt tjänar mycket lite i  relation till värdet de förstör för rättighetsinnehavarna, och framför allt är det andra aktörer som indirekt tjänar betydligt mer på denna illegala handel. Pirattrafiken har uppskattats utgöra närmare en fjärdedel av den totala trafiken på internet. Annonsörerna på piratsajterna, sökmotorerna som driver internetanvändare till piratsajterna och betalningslösningarna som tar betalt för transaktioner som relaterar till den omfattande pirattrafiken tjänar alla mer än piraterna själva. De riktigt stora vinnarna av den omfattande trafiken som relaterar till immaterialrättsintrång på nätet har dock varit internetoperatörerna. Mer trafik innebär förhöjd efterfrågan på snabbare och dyrare internetuppkoppling och större efterfrågan på mobildata.

Enligt våra beräkningar kan intäkterna för de svenska internetoperatörerna som relateras till piratkopierat material potentiellt överstiga två och en halv miljard kronor per år, alltså mångfaldigt mer än vad piratsajterna tjänar. Dessutom är internetoperatörerna unikt placerade för att förhindra upphovsrättsintrång på nätet, de har en unik inblick i sina kunders aktiviteter på nätet och besitter möjligheten att blockera webbsidor.

Den svenska ”piratdebatten” har hamnat fel. Fokus bör inte ligga på piraterna. Det grundläggande problemet är att de tyngsta aktörerna i det digitala ekosystemet möjliggör omfattande piratkopiering och dessutom tjänar enorma belopp på det.

Mot en bakgrund av att internetoperatörerna uppskattas tjäna över två och en halv miljard kronor på den trafik piratkopieringen genererar är det relevant att vi har en kulturminister som representerar ett parti som snarare än minska denna stöld vill legalisera fildelning.

Det kanske inte uppfattas som en speciellt strategisk fråga om folk kopierar lite film, musik och datorspel. Men verkligheten är att det handlar om uteblivna intäkter i miljardklassen, och det är inte bara ”underhållning” som påverkas. Karttjänster, e-böcker och professionell mjukvara påverkas i högsta grad.

Enligt OECD:s senaste uppskattning översteg värdet av den globala handeln av piratkopierade (fysiska) varor 460 miljarder dollar 2013, eller 2,5 procent av den totala världshandeln av fysiska varor. I och med 3D-printing kommer allt fler fysiska produkter att produceras av 3D-skrivare, där kopierbar digital information utgör den kritiska råvaran. Analysfirman Gartner har förutspått att förlusterna från upphovsrättsliga intrång kopplat till 3D-skrivarnas frammarsch kommer att överstiga 100 miljarder dollar redan 2018.

Att närmare en tredjedel av svenskarna uppger att de stjäl upphovsrättskyddat material tyder på att den digitala marknaden, som är förutsättningen för den framväxande kunskapsekonomin, är dysfunktionell. Staten har fallerat i sitt uppdrag att upprätthålla lag och ordning och skydda privat egendom. I processen har statsapparaten samtidigt förlorat viktiga intäkter på grund av uteblivet skatteunderlag. En liknande stöldfrekvens i vilket annat område som helst skulle ha orsakat ramaskri.

I och med kunskapsekonomins frammarsch kommer allt större belopp att gå förlorade på grund av den pågående masstölden av immateriella tillgångar. Till slut kommer Alice Bah Kuhnke, eller hennes efterträdare, att krypa till korset och medge att vi ”har varit för naiva”. Låt oss hoppas att det är förr snarare än senare.

Även om det är politiskt obekvämt att agera är stöld av immateriella tillgångar för viktigt att ignorera. Mark Getty, medgrundare till bildbyrån Getty Images, har sagt: ”Immateriella tillgångar är tjugohundratalets olja. Se på de rikaste männen för hundra år sedan: de tjänade alla sina pengar på att extrahera eller förflytta naturtillgångar. Alla dagens rikaste män har tjänat sina pengar på immateriella tillgångar.”

Sverige rankas som det tredje mest innovativa landet i Global innovation index 2015. Det svenska intresset av att försvara immateriella tillgångar är glasklart.

Det finns en rad viktiga åtgärdsområden där våra folkvalda måste göra mer, några av de mest kritiska är:

• Om självreglering på marknaden inte fungerar har staten ett ansvar att framtvinga ansvarsfullt beteende genom lagstiftning. Internetleverantörerna kan inte tillåtas fortsätta blunda för den stöld de både möjliggör och tjänar pengar på.

• Allmänheten bör informeras om att illegal strömning och fildelning utsätter användarna för förhöjd risk att deras datorer infekteras av skadlig kod och cyberbrottslighet. Cybersäkerhet blir allt viktigare, och riktade informationskampanjer skulle kunna spela en viktig roll i att minimera riskbeteende.

• Rättsväsendet måste tillföras ökade resurser och möjligheter för att proaktivt bekämpa immaterialrättsliga brott. I dag är resurserna helt otillräckliga i relation till omfattningen av stölden. Pengarna som används för att skydda immaterialrätten bör inte ses som en kostnad, utan snarare som en investering som kommer att bidra till förhöjd ekonomisk tillväxt och ökade skatteintäkter.