Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-07 10:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/oppna-skolorna-for-alla-riksdagspartier-infor-valet/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Öppna skolorna för alla riksdagspartier inför valet”

Skolval – som på bilden i Stockholm 2014 – är en viktig del i demokratiarbetet, skriver artikelförfattaren.
Skolval – som på bilden i Stockholm 2014 – är en viktig del i demokratiarbetet, skriver artikelförfattaren. Foto: Fanni Olin Dahl/TT

DN DEBATT 25/11.

Lena Nyberg, general­direktör: Lagen som ger rektorn makt att bestämma om partier ska få besöka en skola måste ses över.

Lagen från 2018 har lett till att allt färre unga möter politiska företrädare. Nu bör regeringen tillsätta en utredning för att se över regelverket. Inför valet nästa år bör landets rektorer öppna portarna för alla åtta riksdags­partier och deras ungdomsförbund.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Nästan en av tio unga i åldern 18–24 år är osäkra på om de ska rösta i riksdagsvalet nästa år. Många unga känner att politiker inte lyssnar på dem. Unga upplever ibland politik som krångligt och de kan ha svårt att identifiera sig med ett särskilt parti.

Samtidigt visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att majoriteten av unga är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har ökat något över tid, framför allt bland unga tjejer. Dessutom ökar valdeltagandet.

Rapporten ”Vilja att förändra — Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” är en del i uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken och bygger på flera stora enkätundersökningar gjorda 2004–2021 samt intervjuer med unga. Den innehåller även en forskaranalys som gjorts av medlemmar från 15 år och uppåt i de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund: Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Moderata ungdomsförbundet, Ungsvenskarna, Centerpartiets ungdomsförbund, Ung vänster, Kristdemokratiska ungdomsförbundet, Liberala ungdomsförbundet och Grön ungdom. Det är första gången en sådan analys görs.

Rapporten visar på en engagerad ungdomsgeneration. Sju av tio har deltagit i politiska aktiviteter under det senaste året genom att stödja en åsikt i en samhällsfråga i sociala medier, skriva på en namninsamling eller köpa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl. Det är vanligare bland tjejer än killar.

Många unga tycker att det är viktigt att bidra till bättre villkor för andra och att påverka samhället på fritiden. Varannan ung arbetar ideellt. Samhälls­engagemanget ökar med åldern.

Sociala medier spelar en allt viktigare roll. Unga berättar att de tar del av nyheter, kunskap samt får inspiration och tips där. Sociala medier också en arena för unga att själva ta ställning och påverka genom att skriva och dela inlägg, delta i kampanjer eller vara aktiva i diskussions- och aktionsgrupper.

Få unga kontaktar däremot politiker eller tjänstemän, deltar i politiska möten eller är medlemmar i politiska partier eller ungdomsförbund. Ungefär sex av tio svarar att de aldrig skulle göra det.

Det finns stora skillnader i samhällsengagemang mellan olika grupper av unga och förutsättningarna för att kunna engagera sig varierar starkt. Undersökningen visar att 14 procent har ett stort intresse för samhällsfrågor deltar i politiska aktiviteter. Det är vanligare bland tjejer, unga med svensk bakgrund med föräldrar som har längre utbildning, unga hbtqi-personer och storstadsbor.

Samtidigt har 19 procent ett litet samhällsintresse och kan inte tänka sig att delta i politiska aktiviteter. Det är vanligare bland killar, unga med föräldrar som har kortare utbildning, landsortsbor och unga med funktionsnedsättning.

Dessa skillnader är oroande och kan minska ungas tilltro till demokratin. Det strider mot målet för ungdomspolitiken om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vi ser en tydlig koppling mellan valet att inte rösta och litet intresse för samhällsfrågor och politik samt svalt intresse för politiska aktiviteter.

Oroande är också att unga avstår från att engagera sig i samhällsfrågor av rädsla för hot och hat. Nyligen publicerade MUCF en studie om näthat som visar att tjejer är mer oroliga för att ta ställning i samhällsfrågor digitalt än vad killar är. Självcensur på grund av rädsla är allvarligt och ett hot mot demokratin.

De politiska ungdomsförbundens medlemsantal minskade kraftigt från 1970-talet till 2011, men därefter har nedgången stannat av. De senaste tio åren har medlemstalet legat på ungefär 5 procent av landets unga. Några ungdomsförbund har en tydlig övervikt av killar medan andra har fler tjejer.

Mer än två tredjedelar av ungdomsförbundens medlemmar är 22 år eller yngre, de flesta medlemmar går i skolan eller studerar på universitet och högskolor och drygt en fjärdedel arbetar.

Steget in i politiken för unga går ofta via en anhöriga. Nästan hälften har föräldrar eller syskon som varit medlemmar i ett parti. Endast en mindre del har blivit värvade in i ett parti. Hela 90 procent av de tillfrågade tänker fortsätta som medlem i moderpartiet och 55 procent, främst killar, är intresserade av att ställa upp i val i framtiden.

Rapporten visar att det i dag är svårt för unga att hitta vägar in i politiska sammanhang. Det är oroande eftersom de politiska partierna är grundstenar i vår demokrati.

Skolan var tidigare en viktig arena för möten mellan unga och ungdomsförbunden. I dag är det vanligt att ungdomsförbunden inte släpps in på skolor. De besök som tillåts begränsas ofta till en dag per år eller i anslutning till valår. Flera unga som MUCF intervjuat har aldrig kommit i kontakt med politiska företrädare i skolan.

Den 1 januari 2018 infördes en ny bestämmelse i skollagen som anger att det är rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om partier bjuds in måste urvalet ske på en objektiv grund. Syftet med lagändringen var att ge skolor tydligare regler kring skolbesök och att öka möjligheterna för eleverna att ta del av exempelvis politiska debatter. Men mycket tyder på att den nya lagen fått motsatt effekt.

För att stimulera den politiska debatten i landets skolor och öka intresset för demokratiska processer behövs ett tydligt regelverk som tillåter skolbesök både av partier som är representerade i riksdagen, deras ungdomsförbund och civilsamhällesorganisationer. MUCF föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning som gör en bred översyn av regelverket och som undersöker varför skolor väljer bort att bjuda in organisationer.

Att tillåta skolbesök är även ett sätt att möta aggressiva kampanjer och försök till värvningar av elever på skolor från antidemokratiska krafter.

Skolans demokratiuppdrag har varit inskrivet i skollagen och läroplaner under hela efterkrigstiden. Även den nya skollagen (2010:800) förstärkte detta. En viktig del i demokratiarbetet är de skolval som arrangeras när det är valår. Även här ser vi tyvärr stora skillnader. Skolor med yrkesprogram, friskolor och särskolor arrangerar skolval i lägre utsträckning än andra.

Myndigheten ser behov av flera insatser för att stärka och förenkla ungas möjligheter att delta i samhällsdebatten och politiken. Barn- och ungdomsorganisationer måste ges goda och långsiktiga villkor att bedriva verksamhet. Det är också angeläget att underlätta för unga med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och som bor i landsbygdskommuner att engagera sig.

Det är glädjande att vi har en engagerad ungdomsgeneration som vet vad de tycker i olika sakfrågor. Men de måste även kunna och våga delta i samhällsdebatten. Unga har rätt till inflytande och delaktighet. Utan unga i politiken hotas demokratin.

Ämnen i artikeln

LUF
Grön ungdom
SSU
Val 2022
Riksdagen
Demokrati
Skolan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt