Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Orealistiska förslag om att snabbt öka antalet poliser”

Trots många sökande är platserna på polisutbildningarna inte fyllda. Vårterminen 2017 noterar vi 150 vakanta studieplatser och antalet platser inför hösten är osäkert, kanske 100 vakanser även för höstterminen, skriver artikelförfattarna.
Trots många sökande är platserna på polisutbildningarna inte fyllda. Vårterminen 2017 noterar vi 150 vakanta studieplatser och antalet platser inför hösten är osäkert, kanske 100 vakanser även för höstterminen, skriver artikelförfattarna. Foto: TT

Det är inte möjligt att öka antalet poliser så snabbt som politikerna önskar i sin budgivning. Det går inte att starta nya polisutbildningar med hög kvalitet för så stora kullar så snabbt som det skulle krävas. En enögd satsning på fler poliser kan paradoxalt nog kan försvåra polisens jobb, skriver ledarna för de svenska polisutbildningarna.

Den politiska budgivningen om hur många poliser som behövs är i full gång. Från Liberalernas 2.500 poliser och 5.000 beredskapspoliser till Moderaternas 5.000 nya poliser. SD kontrade med 7.000 fler poliser och KD trodde nog att de skulle ta en säker tätposition med 10.000. Nu tangeras det med Socialdemokraternas förslag om 10.000 nya polisanställda till 2024. Vi vill lyfta två frågor med anledning av denna budgivning: är det möjligt och är det önskvärt?

Dagens 20.000 poliser nåddes 2009 som ett resultat av en mycket stor satsning efter Alliansens vallöfte 2006. Sedan har Sveriges befolkning ökat med nästan 10 procent, polisen har genomgått en stor omorganisation och fått vissa delvis nya arbetsuppgifter, till exempel gränskontroll. Brottslighet och lagstiftning har förändrats vilket ställer krav på polisen. Trots det ligger antalet poliser kvar på 20.000. Alla verkar överens om att det behövs fler.

Förra året startade en satsning på ökad numerär. Ambitionen är 800 polisstudenter per termin. Med årliga avgångar från polisen motsvarande 800–900 per år ger det en årlig nettoökning om 700–800 poliser. Trots många sökande är platserna inte fyllda. Vårterminen 2017 noterar vi 150 vakanta studieplatser och antalet platser inför hösten är osäkert, kanske 100 vakanser även för höstterminen. Beställningen från polisen till lärosätena för vårterminen 2018 är lagd, ambitionen är 800 studenter. Hur ens den nivån ska nås mot bakgrund av erfarenheterna från årets kursstarter är okänt. Ökningen kommer att bli lägre än den önskade 700–800 nya poliser när årets nya studenter är färdiga 2019.

Fler poliser upptäcker och utreder fler brott vilket ger mer arbete till Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och i slutändan Kriminalvården. Att lägga alla pengarna på polisen skapar en flaskhals som i slutändan inte bara ger önskade effekter. 

Om problemet vore att det saknas utbildningsplatser för att nå ambitionerna så vore Socialdemokraternas idé om två nya lärosäten relevant men det är inte problemet. Problemet är att studenter saknas. Visst kan vi tro att några Malmöbor ytterligare skulle kunna tänka sig att bli poliser med ett lärosäte i hemstaden. Men det är inte rimligt att tro att det skulle göra mer än tämligen marginell skillnad.

En enkel plus-/minusövning visar att om antalet polisanställda ska öka med 10.000 varav de flesta ska vara poliser och den ökningen ska vara avklarad redan 2024 måste betydligt fler än 1.000 polisstudenter börja utbildningen varje termin från och med väldigt snart. Om antalet som lämnar sin poliskarriär för pensionering eller för att byta yrke beräknas till 900, behövs så många som cirka 1.300 studenter per år för att nå cirka 8.500 fler poliser i januari 2025. För att nå de 10.000 polisanställda behöver alltså ytterligare cirka 1.500, med annan bakgrund än poliser anställas. Med 1.100 studenter per år når vi cirka 6.800 fler poliser. I dag når vi inte ambitionsnivån om 800 studenter. Vår första fråga var om ambitionen är möjlig att nå. Svaret blir: Nej, inte med den information som vi som leder dagens polisutbildningar har i nuläget.

Kvar har vi då frågan om det är önskvärt med en sådan förändring i ett sådant tempo.

Att öka antalet poliser så mycket på så kort tid ger ett stort demografiskt problem i poliskåren. De nya poliserna skulle vara i samma ålder med stora behov av handledning. Det har polisen redan med dagens rekryteringstempo svårt att ge. En snabb föryngring av kåren gör att erfarenhetsbaserad kunskap inte hinner överföras. Nya poliser behöver få arbeta sina första år med erfarna kollegor.

De nya poliserna kommer ungefär samtidigt bli äldre och inte längre orka med att arbeta i ingripandeverksamhetens hårda skift, de kommer både samtidigt att behöva ersättas i radiobilarna och konkurrera om andra polistjänster.

De kommer ungefär samtidigt att vilja gå i pension, vilket skapar ett motsvarande behov av nyrekrytering 35–45 år senare. Det finns redan flera sådana ålderstoppar i systemet. De är resultat av tidigare politiska satsningar. Alla är mindre än de nu föreslagna, men nog så utmanande.

Med vår samlade erfarenhet menar vi att det inte går att starta nya polisutbildningar med hög kvalitet för så stora kullar så snabbt som det skulle krävas. Polisutbildning förutsätter dyra ny- eller ombyggnationer av stora och mycket specialiserade lokaler, genomtänkta kursplaner med god integration av ämnen, teori och praktik och rekrytering av personal med rätta polisiära och andra kompetenser. Poliser ska introduceras i lärarrollen och lärare från andra områden ska introduceras i kunskaper om polisiärt arbete.

Satsningar på polisen måste följas av satsningar på andra delar av rättsväsendet. Fler poliser upptäcker och utreder fler brott vilket ger mer arbete till Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och i slutändan Kriminalvården. Att lägga alla pengarna på polisen skapar en flaskhals som i slutändan inte bara ger önskade effekter.

Enögda satsningar av den här typen riskerar att ställa andra viktiga samhällsaktörer utanför, vilket paradoxalt nog kan försvåra polisens jobb. Viktigt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete bedrivs också genom arbete för till exempel minskad socioekonomisk utsatthet, bättre skola, bättre bostadsmiljö och bättre psykiatri.

Detta behövs:

  • En bred politisk överenskommelse med fokus på långsiktiga lösningar för hela rättsväsendet är angeläget. En ökning av antalet poliser är givetvis viktig del. Där behöver också polisens uppgifter och behov av olika professioner i polisverksamheten vara en viktig del. För detta krävs politiskt mod, politisk mognad och ansvarsfyllt samarbete snarare än budgivning i en för tidigt startad valrörelse.
  • Satsningen på fler poliser behöver spridas ut över längre tid för att garantera utbildningskvalitet och minska negativa demografiska effekter.
  • Det behövs en uppvärdering av polisyrket som både tar sikte på löneläget, arbetsmiljön och professionaliteten. Polisutbildningen behöver bli en högskoleutbildning. Det skapar möjligheter för framtidens poliser till djupare kunskap om sin egen profession och sin egen verksamhet. Förslaget om en högskoleutbildning från Polisutbildningsutredningen 2016 ligger. Remissinstanserna har till övervägande del varit mycket positiva. Vi hoppas att det förslaget inte hamnar i någon ministers skrivbordslåda.
  • Eventuella nya utbildningsorter behöver få goda förutsättningar att starta polisutbildning av hög kvalitet. Frågan om ökad numerär får inte prioriteras på bekostnad av kvalitet.
DN Debatt. 23 april 2017

Debattartikel

Anders Fjällhed, prefekt, polisutbildningen vid Södertörns högskola; Ola Kronkvist, prefekt, polisutbildningen vid Linnéuniversitetet och Lars-Erik Lauritz, föreståndare, polisutbildningen vid Umeå universitet:
”Orealistiska förslag om att snabbt öka antalet poliser”

Repliker

Roger Haddad (L), riksdagsledamot, rättspolitisk talesperson:
”Avgörande locka tillbaka poliser som slutat”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.