Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 17:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/organisera-aldreomsorgen-for-fler-manskliga-moten/

DN Debatt

DN Debatt. ”Organisera äldreomsorgen för fler mänskliga möten”

Gamla människor på äldreboenden och de som har hemtjänst behöver aktiveras, både kroppsligt, mentalt och känslomässigt, skriver artikelförfattarna.
Gamla människor på äldreboenden och de som har hemtjänst behöver aktiveras, både kroppsligt, mentalt och känslomässigt, skriver artikelförfattarna. Foto: Janerik Henriksson/TT

DN DEBATT 25/12. Den otillräckliga bemanningen och stressen inom äldreomsorgen leder till att människor far illa. Det räcker inte att äldreomsorgen innefattar mat, vård och skötsel om det saknas personal som gör gamla människor sällskap. Det som behövs är omsorg med mer rörelse, frisk luft och sociala aktiviteter, skriver Karin M Ekström och Johan Löfqvist.

Rätta artikel

Frågan om äldres ensamhet lyfts ofta fram i jultider, men det är ett problem som existerar hela året. Ensamhetens negativa konsekvenser för samhället i form av både fysisk och psykisk ohälsa diskuterades i en debattartikel i DN av KD:s ekonomisk politiska talesperson Jakob Forssmed. Ofrivillig ensamhet bidrar till lägre livskvalitet på ålderns höst. Detta gäller även äldre med hemtjänst eller i särskilt boende. Det räcker inte med att äldreomsorgen innefattar mat, vård och skötsel om det saknas personal som gör gamla människor sällskap. Kommunals ordförande Tomas Baudin betonade i en debattartikel i Aftonbladet (den 29 oktober) att situationen inom äldreomsorgen är akut. Han pekar på att ingen sektor är så personalintensiv som äldreomsorgen och att den otillräckliga bemanningen, kompetensbristen och stressen leder till att människor far illa. 

Vi instämmer i att äldreomsorgen behöver ökade resurser och att det är en sektor som behöver prioriteras, inte minst med tanke på att antalet äldre ökar. Men det behövs också fler samverkansprojekt för att lösa problemen i dagens äldreomsorg, i synnerhet ensamheten som många äldre upplever.

En god vän på ett äldreboende beskrev för några år sedan sitt boende som dödens väntrum. Han menade att fokus i hög grad låg på måltiderna – att äta och sedan bara sitta och vänta tills nästa måltid serverades. God mat är visserligen en viktig del av livskvalitet och något som tack och lov diskuteras allt oftare i äldreomsorg, men det räcker inte. 

Gamla människor på äldreboenden och de som har hemtjänst behöver aktiveras, både kroppsligt, mentalt och känslomässigt. Mänskliga och andra möten är viktiga. Musik och djur har visat sig kunna stimulera dementa. Det är inte självklart att man får komma ut i friska luften. Dagsljus och rörelse är viktigt för att må bra som människa, inte minst om man lider av demens. Empati är nödvändigt för att förstå äldres behov.

De boende sitter och ligger en stor del av sin vakna tid och situationen är mer påtaglig under helgerna då personalstyrkan är reducerad. Några boende har berättat att de väntar på att det ska bli måndag morgon och att vardagens rytm återkommer.

Under några års tid har en av oss haft möjlighet att som anhörig besöka ett äldreboende. Att bo kvar hemma kan innebära isolering, men faktum är att man även på ett äldreboende kan känna sig ensam. Visst finns det aktiviteter, men de är ändå förhållandevis begränsade i antal då det råder brist på personal. 

De boende sitter och ligger en stor del av sin vakna tid och situationen är mer påtaglig under helgerna då personalstyrkan är reducerad. Några boende har berättat att de väntar på att det ska bli måndag morgon och att vardagens rytm återkommer. Många har få eller inga besök. Vännerna finns inte längre – adressboken är full av överstrukna namn, anhöriga bor långt bort eller är alltför upptagna.

Enligt en rapport av Socialstyrelsen ( Öppna jämförelser 2017 – Vård och omsorg om äldre) som bland annat bygger på enkäter, för att samla in information om vad äldre anser, upplever 46 procent av äldre i särskilt boende att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds och inte ofta besväras av ensamhet. Kvinnor är mer nöjda än män. 46 procent av kvinnorna och 43 procent av männen har svarat positivt. Men det är ändå mer än 50 procent som inte är nöjda med aktiviteter på sitt särskilda boende och som upplever ensamhet. Spridningen av resultatet mellan kommunerna är stor och varierar mellan 14 och 69 procent. 

I detta sammanhang är det relevant att ställa frågan: hur mäter man ensamhet? Vågar människor kommunicera sina åsikter och önskemål om de upplever att de befinner sig i en beroendesituation? Fungerar enkäter över huvud taget i detta sammanhang? För att undersöka hur människor upplever eller önskar sin äldreomsorg kan andra metoder som till exempel djupintervjuer, fokusgrupper eller deltagande observation behövas. Människor kan inte alltid kommunicera sina önskemål, i synnerhet inte om man är dement. Det är angeläget att reflektera över metoder som används för att ta reda på hur människor upplever eller önskar sin äldreomsorg.

Ensamhet förefaller vara ett problem inom äldreomsorgen – det visar Socialstyrelsens rapport och även våra personliga iakttagelser. Hur löser man detta? Är det billigare att ordinera medicin än att organisera rörelse, frisk luft eller sociala aktiviteter? Enligt ovan nämnda rapport har andelen äldre som får många olika läkemedel – tio eller fler – ökat inom äldreomsorgen från 2016 till 2017. Det var 24,2 procent bland äldre med hemtjänst och 31,9 procent av äldre i särskilt boende som hade tio eller fler läkemedel 2017. Ökningen motsvarar 3 respektive 6 procent. Rapporten visar på stora variationer mellan landets kommuner. Alltför många mediciner ger risk för både biverkningar och fallolyckor framför allt hos äldre över 80 år. Det finns anledning att reflektera över varför läkemedelsanvändningen inom äldreomsorgen ökar.

Hur kan man skapa en brukarorienterad, omhändertagande, aktivitetsbaserad äldreomsorg? Hur kan äldreomsorgen organiseras bättre så att äldre, i särskilt boende och med hemtjänst, aktiveras fysiskt och socialt och inte behöver känna sig ensamma? Vad innebär ett brukarperspektiv i olika sammanhang? Det behövs visioner och nya idéer. I Borås har Stiftelsen Curamus tagit initiativ till engagemang för äldre i samarbete med Borås Stad, Träffpunkt Simonsland. Genom rekrytering och utbildning av frivilliga kan äldre få sällskap och hjälp att besöka till exempel bio, fotboll, läkare. Det är ett exempel och det behövs fler. Hur kan man organisera möten mellan äldre människor, mellan gamla och unga? Kan man bygga ihop äldreboenden med förskolor? Det är något som prövats i Frankrike.

Komplexa samhällsproblem fordrar att människor med olika kompetenser och erfarenheter möts för att öka förståelsen, vidga perspektiven, ge inspiration och idéer. Ett förslag är att bilda ett nätverk med representanter från berörda aktörer, till exempel finansiärer (landsting, kommun), anställda inom äldreomsorgen, ideella organisationer, näringsliv, anhöriga, forskare etcetera för att försöka hitta lösningar till en äldreomsorg som skulle kunna fungera bättre. 

Det kan resultera i olika lösningar för att organisera rörelse, frisk luft och sociala aktiviteter och inte bara ordinera läkemedel. Vi är övertygade om att många samhällsproblem, som i detta fall, ensamheten inom äldreomsorgen, kräver någon form av samverkansprojekt för att lösas. Ensam är inte stark!

Ämnen i den här artikeln:

Äldreomsorg
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Karin M Ekström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Johan Löfqvist, pensionerad läkare med specialistkompetens inom allmänkirurgi, allmänmedicin och urologi. Tjänstgjort fem år som överläkare på geriatrisk rehabiliteringsklinik samt haft ansvar för demensboende och äldreboende.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt