Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Orimligt lätt att rösta bort den svenska demokratin”

Om en populistisk enkel majoritet i riksdagen vill avskaffa demokratin och mänskliga rättigheter i svensk grundlag efter 2018 års val kan det vi i dag tar för givet vara ett minne blott i början av 2020. Möjligheterna till extraval och de två besluten med enkel majoritet möjliggör detta snabba förlopp, skriver artikelförfattarna.
Om en populistisk enkel majoritet i riksdagen vill avskaffa demokratin och mänskliga rättigheter i svensk grundlag efter 2018 års val kan det vi i dag tar för givet vara ett minne blott i början av 2020. Möjligheterna till extraval och de två besluten med enkel majoritet möjliggör detta snabba förlopp, skriver artikelförfattarna. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 25/3. Våra grundläggande rättigheter och friheter har ett uppseendeväckande svagt skydd mot tillfälliga populistiska majoriteter i riksdagen. På mindre än ett och ett halvt år skulle demokratin kunna avskaffas. Sverige bör, i likhet med andra länder, ange i grundlagen vilka regler som inte under några villkor kan ändras, skriver fem experter på mänskliga rättigheter.

VAL 2018

Hur många vet att det är möjligt att på mindre än ett och ett halvt år avskaffa vår demokrati? Vi menar att grundläggande rättigheter och friheter har ett för svagt skydd mot tillfälliga populistiska majoriteter i riksdagen. Detta är det lätt att komma tillrätta med genom att, som i andra länder, införa en paragraf i våra grundlagar som innebär ett förstärkt skydd av demokratin och mänskliga rättigheter.

Sverige som välfärdsstat, vårt folkliga engagemang, och långtgående jämställdhet är en förebild för många länder. Samhällsbygget vilar på ett utvecklat folkmaktstänkande men tyvärr på en svag konstitutionell kultur. När den stora moderniseringen och revisionen av regeringsformen genomfördes 2010 skedde det stort sett i skymundan utan större mediala debatter och folklig medvetenhet.

Yttrandefrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet, tryckfrihet, diskrimineringsförbud är några exempel på de grundläggande rättigheterna, vilka är tydligt reglerande. Detta som vi i dag tar för självklart kan märkligt nog avskaffas genom två beslut med enkel majoritet i riksdagen med mellanliggande val. En tillfällig populistisk majoritet kan utnyttja denna svaghet.

Ett antal andra frågor av stor vikt är även domstolarnas och myndigheternas oberoende, vilket i dag inte formellt föreligger. Våra högsta rättsvårdande presidenter i både Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen i en unik gemensam artikel uppmärksammat att våra domstolar inte är immuna mot populistiska majoriteters påverkan.

I ett flertal länder finns det begränsningar att fatta beslut som står i strid med ett demokratiskt statsskick och mänskliga rättigheter. Jämfört med Finland och Tyskland är vårt skydd uppseendeväckande svagt. I Finland krävs två beslut med ett mellanliggande val, men det ska föreligga kvalificerad majoritet i det andra beslutet. Tyskland har i sin konstitution infört en särskild klausul som omöjliggör att det demokratiska statsskicket och mänskliga rättigheter kan upphävas. Tekniken är enkel; att i grundlagen ta in en artikel som anger vilka regler som inte går att ändra under några villkor.

Vår situation är att om en populistisk enkel majoritet i riksdagen vill avskaffa demokratin och mänskliga rättigheter i svensk grundlag efter 2018 års val kan det vi i dag tar för givet vara ett minne blott i början av 2020. Möjligheterna till extraval och de två besluten med enkel majoritet möjliggör detta snabba förlopp.

Är det rimligt att en generation kan rösta bort demokratin för framtida medborgare?

Vi föreslår att man för in en artikel som tydligt innebär, om inte ett totalt förbud, så i vart fall en stark begränsning mot beslut från tillfälliga populistiska enkla majoriteter som vill begränsa vår demokrati och mänskliga rättigheter. En artikel i Regeringsformen kan införas som anger att ändringar i strid med statsskicket och de grundläggande mänskliga rättigheterna är otillåtna eller måste tas med kvalificerad majoritet och med mellanliggande ordinarie val.

En regel borde då även införas som har sin motsvarighet i den tyska grundlagen, att alla svenskar skall ha rätt att göra motstånd mot varje person som önskar avskaffa den konstitutionella ordningen, om ingen annan åtgärd är tillgänglig.

Ett antal andra frågor av stor vikt är även domstolarnas och myndigheternas oberoende, vilket i dag inte formellt föreligger. Våra högsta rättsvårdande presidenter i både Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen i en unik gemensam artikel uppmärksammat att våra domstolar inte är immuna mot populistiska majoriteters påverkan.

Domarnämnden som skall garantera någon form av självständighet i domartillsättningen tillsätts märkligt nog även den av regeringen. Den lämnar i dag förslag på domare att tillsättas av regeringen. Om domstolarna skall garanteras vara självständiga bör detta naturligtvis ändras så att majoriteten av domarnämnden utses av en kvalificerad majoritet av justitieutskottet i riksdagen och inte av regeringen.

Enligt RF kap 12 § 10 har alla offentliga organ ansvar att pröva riksdagens och regeringens beslut i förhållande till grundlagarna samt har att vägra tillämpa de som strider mot grundlagarna. Detta värn som den självständiga ställningen utgör borde lämpligen få ett starkare skydd genom att uppenbart olämpliga tillsättningar av exempelvis rikspolischefen, säpochefen med flera kan hindras genom att ett riksdagsutskott i en ny grundlagsregel får möjligheten att lägga in ett veto.

Vidare bör även vissa för demokratin centrala lagar, såsom vallagen, uppgraderas till semikonstitutionella lagar vilket innebär en stark begränsning i möjligheten att ändra dessa lagar.

Om inte grundlagarna förstärks så är den förtröstan vi känner i det att lagar inte får stiftas i strid med Europakonventionen enligt regeringsformen en chimär då detta skydd så enkelt går att lagstifta bort.

I Norges konstitution, § 121, föreskrivs att ändringar inte får strida mot principerna i konstitutionen. Varför har vi inte samma skydd i Sverige? Det föreligger inte något hinder för att göra detsamma i våra svenska grundlagar. De FN-konventioner som Sverige ratificerat förutsätter demokratiskt styre, men vi har i dag ingen effektiv garanti för demokratins fortlevnad.

Ett första steg i stärkandet av demokratin i grundlagen är att göra ändringar i RF 8 kap, §14-18 så att två likalydande beslut måste fattas med kvalificerad majoritet och där ett ordinarie riksdagsval sker mellan de två besluten. Det får inte räcka med en enkel majoritet och ett extraval.

Bakgrund.Regeringsformen

Regeringsformen (RF) anger bland annat statsskickets grunder.

1 kap, 1§ anger att ”All offentlig makt utgår från folket”. Vidare ”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse”.

2 § ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet”. Utöver detta skall bland annat ”Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden”.

Regler för stiftande och ändring av grundlag finns i RF, 8 kap, § 14-18. Två likalydande beslut krävs i riksdagen med ett riksdagsval mellan besluten (kan vara extraval). Ändringsförslaget kan tas upp i en folkomröstning om en tredjedel av riksdagens ledamöter röstar för det samtidigt som ett riksdagsval (ordinarie eller extraval).

DN Debatt.25 mars 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.