Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Oroande jakt på kryphål i flyktingkonventionen”

Vad ska vi nordbor, världens mest välmående folk, säga till fattiga Uganda, med nära 1 miljon flyktingar, när vi stänger våra gränser? skriver artikelförfattarna.
Vad ska vi nordbor, världens mest välmående folk, säga till fattiga Uganda, med nära 1 miljon flyktingar, när vi stänger våra gränser? skriver artikelförfattarna. Foto: Ben Curtis, Ben Curtis/TT

 

DN DEBATT 11/3. Förslag som riskerar att undergräva flyktingkonventionen och flyktingars rättigheter kommer numera även från etablerade politiska partier. Men ger vi oss in i ”kreativa” försök att hitta kryphål i flyktingkonventionens bokstav riskerar vi att legitimera en utveckling som helt undergräver det internationella skyddet för flyktingar, skriver sexton folkrättsexperter.

Vi ser med stor oro på den senaste tidens politiska initiativ som riskerar att undergräva flyktingkonventionen och flyktingars rättigheter. Sådana förslag kommer numera inte bara från öppet främlingsfientliga högerpopulister utan även från etablerade politiska partier inom ett bredare politiskt spektrum. Det tydligaste aktuella exemplet i Norden är de danska socialdemokraterna som i sitt program ”Retfaerdig og realistisk” (sic!) föreslår att det inte längre ska vara möjligt att söka asyl i Danmark och att de flyktingar som tagit sig till Danmark ska integreras i andra länder eller tas om hand av FN. Man föreslår också, anmärkningsvärt nog, att folketinget varje år ska fastställa hur många ”icke-västliga” invandrare Danmark kan ta emot!

I Sverige är det hittills bara Sverigedemokraterna som har uttryckt förståelse för denna hållning. Samtidigt tycks tongivande röster inom Moderaterna och Kristdemokraterna under de senaste månaderna ha gett uttryck för initiativ i en liknande riktning. Moderaterna föreslår att asylprövningar ska ske utanför EU och att EU:s nuvarande asylsystem ska ersättas av ett kvotflyktingsystem (DN Debatt 2017-10-19). Elisabeth Svantesson (M) utesluter inte ett tak för antalet flyktingar (DN 2018-02-09). Sara Skyttedal och flera andra kristdemokrater vill ha ett ”asylkvotsystem” (DN Debatt 2017-10-20). Inget av dessa förslag anger i klartext vad som ska hända med de som söker asyl i Sverige, men läsaren förstår att det är sådana ansökningar man vill undvika.

Det är på sin plats att påminna om det internationella skyddet för flyktingar. Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning (flyktingkonventionen) antogs i Genève 1951 i efterdyningarna av andra världskriget. I konventionen anges vem som ska anses som flykting samt en lägsta tillåten nivå för skyddet av flyktingar. Konventionen var till en början främst tänkt för Europa men den geografiska begränsningen togs bort genom en ändring 1967. Nästan 150 stater är i dag parter i konventionen. Sverige blev det 1954.

Svenska riksdagspartier bör nu reagera och stå upp för flyktingkonventionen och flyktingars rättigheter.

Flyktingkonventionen hindrar inte stater från att reglera invandring och bedriva gränskontroll. Vad flyktingkonventionen syftar till i stället är skydd för grundläggande mänsklig värdighet: en lägsta nivå för skyddet av flyktingars rättigheter.

Konventionen förbjuder återsändande av flyktingar och asylsökande till platser där de löper risk för förföljelse (principen om non-refoulement). Denna princip är i dag så väletablerad och allmänt accepterad att den ofta anses gälla som internationell sedvanerätt som är bindande för alla stater. Tanken är att den som hotas av förföljelse ska kunna lämna sitt land och söka skydd utomlands utan att riskera att återsändas till förföljelse.

Skyddet enligt flyktingkonventionen kompletteras i dag av folkrättens regler om mänskliga rättigheter. Såväl FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR) som internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT) och Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) förbjuder kollektiva utvisningar och återsändande till tortyr eller andra grymma, omänskliga eller förnedrande förhållanden. Motsvarande förbud finns även i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i flera andra EU-rättsakter. Kränkningar av flyktingars grundläggande mänskliga rättigheter strider därför i regel inte bara mot flyktingkonventionen utan även mot andra internationella regler om mänskliga rättigheter.

För att inte riskera att bryta mot principen om non-refoulement behöver en stat bedöma risken för förföljelse innan en person utvisas eller avvisas och den bedömningen ska göras individuellt. Även om en viss plats är säker för en viss person behöver den inte vara det för en annan, eftersom just den personen kan komma att utsättas för förföljelse på grund av hens härkomst, politiska uppfattning eller andra skäl.

Flyktingkonventionen innehåller inte bara ett förbud mot återsändande till förföljelse utan också miniminormer för behandling av flyktingar och asylsökande. Dessa normer täcks numera också av moderna konventioner om mänskliga rättigheter. Australien har undandragit sig detta ansvar genom att utackordera behandlingen av flyktingar och asylsökande till andra stater, främst Papua Nya Guinea (PNG) och Nauru. Det verkar vara en modell av detta slag som de danska socialdemokraterna vill utveckla. Ansvaret för mänskliga rättigheter kan dock inte delegeras bort. En stat som överlämnar flyktingar eller asylsökande till en annan stat är ansvarig om den andra staten behandlar dem illa. Det ska i detta sammanhang noteras att PNG:s högsta domstol år 2016 beslutade att flyktinglägret på ön Manus skulle stängas eftersom att levnadsförhållandena i lägret, som administrerades av Australien, var uppenbart undermåliga.

De danska socialdemokraterna vill också upprätta kvoter för ”icke-västliga” invandrare. Inget etablerat svenskt parti har oss veterligen ännu föreslagit något sådant, även om man kan anta att det finns en vilja att minska just den utomeuropeiska invandringen, eftersom flyktingmigrationen inom Europa i dag är mycket liten. Att behandla människor olika utifrån deras härkomst strider förstås inte bara mot grundläggande etiska normer utan också mot grunderna för diskrimineringsförbuden i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, Europakonventionen och EU-rätten.

Kan vi förvänta oss att Libanon välkomnar 1 miljon syriska flyktingar och Pakistan 2,9 miljoner från Afghanistan om vi själva sätter ett ”tak”?

Vi är på både folkrättsliga och moraliska grunder positiva till att det skapas möjligheter att söka asyl från utlandet till Sverige och andra EU-länder; på så sätt kan vi förebygga farliga båtfärder över Medelhavet. Vi är även positiva till alla försök att förbättra förhållandena för flyktingar utanför Sveriges gränser. Men om vi sätter stopp för möjligheterna att söka asyl i Sverige och utvisar asylsökande utan att bedöma risken för förföljelse har vi brutit mot flyktingkonventionen. Och om vi ger oss in i ”kreativa” försök att hitta kryphål i flyktingkonventionens bokstav så bryter vi mot dess anda och riskerar att legitimera en utveckling som helt undergräver det internationella skyddet för flyktingar.

Kan vi med trovärdighet fortsätta att ställa krav på andras respekt för folkrätt och internationellt samarbete om vi själva ifrågasätter allmänt accepterade principer? Kan vi förvänta oss att Libanon välkomnar 1 miljon syriska flyktingar och Pakistan 2,9 miljoner från Afghanistan om vi själva sätter ett ”tak”? Och vad ska vi nordbor, världens mest välmående folk, säga till fattiga Uganda, med nära 1 miljon flyktingar, när vi stänger våra gränser?

Respekten för flyktingkonventionen är inte bara en fråga om trovärdighet i internationellt samarbete och efterlevnad av internationella avtal, utan också om grundläggande mänsklig värdighet och hur vi vill att våra samhällen ska se ut. Svenska riksdagspartier bör nu reagera och stå upp för flyktingkonventionen och flyktingars rättigheter.

DN Debatt.11 mars 2018

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.