Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 12:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/overge-iden-om-att-styra-efterfragan-med-slug-information/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. “Överge idén om att styra efterfrågan med slug information”

SLUTREPLIK DN DEBATT 27/9 2021.
Forskarna Cecilia Solér, Katarina Graffman och Jacob Östberg: Den samlade kunskapen om konsumtionens roll för klimatet borde tas på allvar.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Glädjande nog råder enighet om att information är ett ineffektivt medel för att styra om konsumtionsbeteenden. Vi uppskattar att forskargruppen på Mistra Sustainable Consumption är tydliga på denna punkt i en replik på vår debattartikel.

Vi ställer oss dock frågande till varför detta inte framkommer i kommunikationen av deras arbete. I Mistras forskningsrapport ägnas merparten åt informationsrelaterade styrmedel som märkning av produkter, utbildning, kunskapsförmedling och riktlinjer.

Vi nämnde klimatkalkylatorer som ett exempel på informationsbaserade metoder. På forskningsprogrammets hemsida uppmanas konsumenter att klimatberäkna sina planerade semestrar för att veta om de reser hållbart eller ej. Hemsidans filmer som ger tips om hur man som konsument kan inreda hållbart, äta hållbart och semestra hållbart inleds med information om hur miljöbelastande konsumtion av dessa varor och tjänster är, varpå en intervju med en forskare ger ytterligare kunskap. Utifrån sett är Mistra-programmet i hög grad inriktat på att förändra individuella konsumenters beteende med hjälp av information.

Klimataktivisten Greta Thunberg förtjänar enbart beröm för sitt outtröttliga och viktiga arbete. Det är som symbol för informationens makt som vi tar Greta som exempel.

Uttalandet vi citerade illustrerar en tidsanda där vi föreställer oss att information leder till förändring av beteenden. På ett politiskt plan, i synnerhet vad gäller klimatförändringar, krävs information om och rationella beslut avseende utsläpp av klimatgaser.

Men i de fall vi önskar förändra konsumtionsmönster fungerar inte information. Kanske är det betecknande för vår tidsålder att vi har så svårt att se skillnad på information och det som vi kallar reklam.

Svendsens replik speglar tydligt denna svårighet. Han kan inte se att det skulle vara någon skillnad på reklam och information. Både information och reklamen har som syfte att vi ska förändra våra beteenden. Så långt har Svendsen rätt.

Informationen vill förändra genom upplysning. Informationen ska leda till att vi ändrar våra attityder, därefter våra intentioner och handlingar. Som konsument innebär det att först bli informerad och få kunskap om till exempel en produkts miljöbelastning och därefter fatta beslut om konsumtion. Att det inte alltid går till så bevisas av forskningens välanvända begrepp ”attityd-beteende-gapet”, som visar att de flesta konsumenter inte agerar på information.

Reklam å andra sidan är inte fixerad vid upplysning. Den vill att vi ska agera och konsumera, oavsett om vi har ändrat åsikt eller inte. För att få oss att agera är reklamen därför oftast mer mångfacetterad och suggestiv i sin utformning än den information vi möter.

Reklam påverkar konsumenter på mer eller mindre uppenbara vis. Från produktplacering i film och tv eller ”samarbeten” med diverse kändisar och influerare, till exponering i butik eller extrapriser. Konsumenter behöver alltså inte nödvändigtvis ändra uppfattning och sedan agera, utan kan hoppa direkt till handling i hopp om att kunna njuta frukterna av det som utlovas.

Svendsen undrar vad ett rimligt pris är och vem som ska avgöra detta. För den som är bekymrad över vårt planetära krisläge är frågan om rimliga priser viktig endast från ett rättviseperspektiv.

Låga priser som innebär att vi skjuter över den miljömässiga kostnaden för konsumtion på resten av samhället och framtida generationer är ett problem. Produkter och tjänster som medför kostnader som drabbar andra och planeten måste vara dyrare än de som inte gör det. Eventuella prishöjningar som följer på dessa resonemang innebär att ekonomisk svagare grupper måste kompenseras i de fall detta är motiverat.

Vi är på intet sätt informationsmotståndare, men vi vill att den samlade kunskapen om konsumtionens kulturella, symboliska och sociala roll tas på allvar i arbetet för att ställa om vårt konsumtionssamhälle. Då skulle man sannolikt överge idén om att efterfrågesidan kan ställas om genom slugt utformad information och inse att systemets alla delar måste förändras på mer eller mindre frivillig väg.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Hållbarhet
Miljö

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt