Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-27 22:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/overskatta-inte-imamernas-inflytande-over-protesterna/

DN Debatt

DN Debatt. ”Överskatta inte imamernas inflytande över protesterna”

Majoriteten av protesterna i Malmö var fredliga, men vissa tog chansen att skapa förstörelse och oordning oavsett hur engagerade de var i frågan. Risken är stor för att samma sak händer i Stockholm, skriver artikelförfattarna.
Majoriteten av protesterna i Malmö var fredliga, men vissa tog chansen att skapa förstörelse och oordning oavsett hur engagerade de var i frågan. Risken är stor för att samma sak händer i Stockholm, skriver artikelförfattarna. Foto: TT

DN DEBATT 8/9.

Göran Larsson och Simon Sorgenfrei: För att förhindra att det brinner i Stockholm på lördag måste fler civilsamhällesaktörer aktiveras.

Upploppen i Rosengård förra helgen visar vilket begränsat inflytande församlingsledare har. Av de kanske 800.000 i Sverige som identifierar sig som muslimer går endast en minoritet regelbundet i moskén.

Upploppen i Malmö förra helgen var resultatet av ett effektivt förarbete. Den danske politikern Rasmus Paludan och den svenske konstnären Dan Park lämnade in sin ansökan om att få bränna Koranen framför en moské i Rosengård i god tid. I veckor kunde frågan susa runt i nya och gamla medier och nära aggression och förbittring hos olika grupper.

Men det gav också polisen och andra aktörer tid att förbereda sig. Olika nätverk och kontaktytor aktiverades för att motverka upplopp. Församlingsledare höll möten med polis och myndigheter och på sociala medier uppmanade imamer från olika muslimska inriktningar sina följare att hålla sig lugna, eller hålla sig hemma. ”Malmöpolisen ska ha en stor eloge för att tidigt nå ut till oss för att tillsammans kunna finna det bästa för Malmö”, skrev imamen Salahuddin Barakat på Facebook den 11 augusti.

Att polisen valde att inte ge tillstånd till manifestationen eller att Paludan stoppades vid gränsen och beslogs med inreseförbud spelade i slutändan ingen roll. Några supportrar spelade snart fotboll med en Koran på Stortorget i Malmö och i utkanten av Rosengård sattes ett annat exemplar i brand. Upploppet var ett faktum, fällan slog igen. Utvecklingen förutsägbar som i en grekisk tragedi.

”Gårdagen var en av de mest smärtsamma dagarna i mitt liv,” skrev Salahuddin Barakat på Facebook dagen därpå. ”Det finns olika sätt att bry sig om Koranen på, en del är koraniska andra är det inte.” På sociala medier delades filmsnuttar som visade andra Malmöimamer som ställt sig mellan polisen och demonstrerande ungdomar för att skapa lugn.

För att förhindra att det brinner i fem Stockholmsområden samtidigt på lördag behöver många fler civilsamhälles­aktörer än de religiösa aktiveras.

Nu har Paludan åter igen annonserat att han vill bränna Koranen på fem platser i Stockholm, Botkyrka, Tensta, Akalla, Sollentuna och Upplands Väsby den 12 september. Han vet nu att supportrar kommer att bränna Koranen oavsett om polisen ger tillstånd eller inte. Upplopp och bilbränder i fem olika områden i Stockholm samtidigt skulle svårt testa både polisen och brandkåren och ytterligare spä på polarisering och befintliga motsättningar. I Dagens Nyheter 5/9 kan vi läsa att detta är en beprövad taktik. Att trigga i gång upplopp och bråk bara för att sedan framhålla sig själv och det egna partiet som den kraft som kan återställa lag och ordning har prövats otaliga gånger genom historien.

Men även denna gång ger Paludans taktik polisen och andra en möjlighet att förbereda sig och försöka förhindra upplopp.

Vad kan vi då lära oss av vad som skedde i Malmö den 28 augusti?

1 För det första visar den senaste tidens händelser att polisen och andra svenska myndigheter har ett gott samarbete med representanter för muslimska församlingar. Att så tidigt som möjligt använda sig av dessa kontaktytor så att imamer och andra kan pejla av och lugna ner stämningarna i sina församlingar är viktigt.

2 Men, för det andra, utvecklingen i Rosengård illustrerar också vilket begränsat inflytande församlings­ledare ändå har. Av de kanske 800.000 personer i Sverige som på något sätt identifierar sig som muslimer går endast en minoritet regelbundet i moskén.

Vi vet ännu för lite för att med säkerhet säga något om vilka som brände bilar i Rosengård, men mycket tyder på att det var unga människor som känt sig träffade av Paludan och Parks mani­festation, men som inte har en stark relation till moskéer och imamer.

3 För många av dem har Koranbränningen, för det tredje, aktiverat en muslimsk identitet som inte är intresserad av regelbundna böner och moskébesök. Den bärs av individer som redan upplever sig orättvist behandlade av samhället – en identitet som är mer emotionell än intellektuell och som aktiveras vid provokation snarare än av böneutrop.

4 För det fjärde bereder denna typ av händelser plats för personer som först och främst vill bråka och störa den allmänna ordningen. Det bekräftas också av polisen i en artikel i Aftonbladet 6/9, där det framgår att många av de som identifierats efter upploppet inte verkar bry sig vare sig om Koranen eller islam.

”De här personerna är som handelsresande i bråk,” säger polisen Fredrik Brokopp. ”Jag såg folk från hela Malmö bland annat Möllevången och Triangeln. De ville bara ha roligt. De såg en möjlighet att göra kaos,” säger Adam som själv bor i Rosengård. Majoriteten av protesterna i Malmö var fredliga, men vissa tog chansen att skapa förstörelse och oordning oavsett hur engagerade de var i frågan. Risken är stor för att samma sak händer i Stockholm.

5 Det är inte en alltför vild gissning att polisen, ja hela samhället, kommer att behöva förhålla sig till ett ökat antal konflikter som på olika sätt har religiösa element. Som vi argumenterar i den bok vi precis har släppt på Studentlitteratur, ”Religion, migration och polisiärt arbete”, behöver polisen, för det femte, större kunskap om religion som fenomen och om hur religion kan spela roll i människors liv. Sverige är i dag ett av Europas mest mångreligiösa samhällen och det ställer oss alla inför nya kunskapsutmaningar.

6 Utvecklingen i Malmö visar att polisen, för det sjätte, inte har råd att ha en alltför snäv religionsförståelse eller en övertro på muslimska ledares inflytande över personer med muslimsk kulturbakgrund. Vidare kontaktnät måste kastas ut och här finns redan intern kompetens hos dialog- och integrations- och områdespoliser, inte minst.

För att förhindra att det brinner i fem Stockholmsområden samtidigt på lördag behöver många fler civilsamhällesaktörer än de religiösa aktiveras. Sådana bredare skyddsnätverk kan både spela en viktig roll i skarpt läge, och genom förebyggande arbete som förhoppningsvis kan motverka (några) ytterligare bränder.

Ämnen i artikeln

Malmö
Religion
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt