Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-25 16:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/pa-pappret-later-en-sjokabel-som-en-god-ide/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”På pappret låter en sjökabel som en god idé”

REPLIK DN DEBATT 11/9.

Lowina Lundström och Per Eckemark, Svenska kraftnät: Men nödvändiga förstärkningar av anslutande nät måste genomföras. Därmed faller debattörernas tidsplan.

Investera i en sjökabel mellan Sundsvall och Forsmark, uppmanas vi på Svenska kraftnät att göra i en artikel på DN Debatt. Syftet är att öka överföringskapaciteten av el från norr till söder. Tekniken debattörerna föreslår är HVDC eller högspänd likström förlagd i Östersjön.

På pappret låter det som en god idé. Debattörerna menar därtill att en sådan kabel skulle bli klar på sex år, inklusive nödvändig tillståndsgivning.

Att vi behöver öka överföringskapaciteten i detta område instämmer vi i. Vi har därför ett omfattande investeringsprogram. Men vi vänder oss mot debattörernas påstående att vi hävdar att det tar 20 år att bygga bort överföringsbegränsningarna mellan nord och syd i Sverige.

Nej, så är det inte. De investeringar vi gör i att öka överföringskapaciteten i detta område ger resultat redan inom en femårsperiod. Till dess ökar vi kapaciteten med cirka 800 MW, eller lika mycket som en normalstor svensk kärnkraftsreaktor producerar. Därefter sker kapacitetsökningarna successivt under hela investeringsperioden.

Vår erfarenhet av att bygga ledningar är att det tar 10–12 år från beslut om en investering till att ledningen kan driftsättas. Själva byggandet tar 2–3 år. Förstudier och inte minst tillståndsprocessen ─ som passerar många olika instanser ─ tar resten av tiden i anspråk.

Vi har tidigare beaktat en HVDC-lösning för ungefär samma sträcka. För att fullt ut kunna utnyttja överföringskapaciteten som den föreslagna HVDC-kabel skulle ge, måste motsvarande anslutningsnät vid in- och utmatningspunkterna ha lika stort kapacitetsutrymme ledigt. I debattörernas förslag Sundsvall och Forsmark, eller landningspunkter som vi på Svenska kraftnät finner mer optimala, som de skriver.

Med reservation för att vi inte har studerat varje möjlig anslutningspunkt längs ostkusten, bedömer vi att nödvändiga förstärkningar av anslutande nät måste genomföras. Därmed faller debattörernas tidsplan. Vår erfarenhet av att bygga ledningar är att det tar 10–12 år från beslut om en investering till att ledningen kan driftsättas. Själva byggandet tar 2–3 år. Förstudier och inte minst tillståndsprocessen ─ som passerar många olika instanser ─ tar resten av tiden i anspråk.

Vi delar debattörernas och ansvarig ministers syn att tillståndsprocesserna behöver kortas. De utmaningar vårt samhälle står inför kräver det av alla oss berörda aktörer. En förutsättning är en förändrad lagstiftning och en ändrad tillämpning.

Ett av våra grunduppdrag är att tillse att transmissionssystemet har en mycket hög driftsäkerhet. Och det är ett skäl till att vi ställer oss tveksamma till förslaget. Utifrån de förutsättningar som kraftledningsnätet i denna del av landet bjuder på är en sjökabel med HVDC-teknik inte lika tillförlitlig och robust som en konventionell 400 KV växelströmsledning.

Vi törs dock inte säga om själva sjökabeln isolerat hinns med sex år. Men våra tidigare erfarenheter av sjökabelprojekt med de utmaningar som följer indikerar en helt annan tidsrymd. En sådan ska också prövas med de villkor som följer av tillståndsgivning. Men utan anslutningsnät med tillräcklig ledig kapacitet ger en eventuell något snabbare hantering av en sjökabel ingen tidsvinst, tyvärr.

Debattörerna betonar att vi måste ha en stabil och tillförlitlig elförsörjning och det skriver vi självklart under på. Ett av våra grunduppdrag är att tillse att transmissionssystemet har en mycket hög driftsäkerhet. Och det är ett skäl till att vi ställer oss tveksamma till förslaget. Utifrån de förutsättningar som kraftledningsnätet i denna del av landet bjuder på är en sjökabel med HVDC-teknik inte lika tillförlitlig och robust som en konventionell 400 KV växelströmsledning.

I en analys om lämpliga lösningar på förstärkta nät måste ett antal faktorer vägas in i ekvationen. De är bland annat nätstruktur i det aktuella området, risken för ett stort bortfall, genomförande, avbrott, lokal kapacitetsbrist och förnyelsebehov hos gamla ledningar.

Vi är inte främmande för att pröva ny teknik och inte heller den senaste HVDC-tekniken med benämningen VSC. Vi har byggt sådana förbindelser, till exempel Nordbalt som förbinder oss med Litauen samt Sydvästlänken. Och vi har goda erfarenheter av våra HVDC-förbindelser med våra grannländer på andra sidan Östersjön samt med Danmark. Vår tvekan ska ses i ljuset av var den föreslagna sjökabeln ska placeras.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt