Sedan flera år saknas nationell statistik för återvinning av tidningar. Ändå lutar sig producenterna mot påstått hög återvinning för att krångla sig ur de nya kraven på bostadsnära insamling. Det är varken trovärdigt eller i linje med lagstiftningen och den lösning som föreslås kommer att leda till minskad återvinning.

25 år efter det att producent­ansvaret för förpackningar och tidningar infördes kan vi konstatera att det inte blev som det var tänkt. Många tar sig förvisso till återvinningsstationerna, men producenterna lyckas alltför sällan tömma i tid och hålla dem rena. Stora mängder återvinningsbart material har också slängts i restavfallet – en tredje­del av den genomsnittliga soppåsen består av förpackningar och tidningar.

Med start 2021 ska insamlingen i stället ske nära konsumenterna och 2025 ska alla ha möjlighet att lämna förpackningar och tidningar där de bor. Det finns en enorm potential i en sådan förändring – alla erfarenheter visar att konsumenterna uppskattar den nära servicen och sorterar ut mer för återvinning. Det är inga små förändringar vi pratar om – flera kommuner som på eget initiativ erbjuder denna service visar att mängden avfall som läggs i soppåsen och förbränns kan halveras.

De vill alltså tvinga alla hushåll att själva bära i väg sina tidningar – även de som i dag kan lämna dem till återvinning i sitt soprum.

”Men”, säger pappersbranschen, ”vi återvinner redan mer än 90 procent av allt papper” (i till exempel Dagens Arbete 5 september 2019). De tar det som ursäkt för att försöka undslippa de krav som det uppstramade regelverket ställer. I stället för bostadsnära insamling vill de därför hänvisa tidningar till en betydligt billigare lösning med återvinningsstationer ute på stan. De vill alltså tvinga alla hushåll att själva bära i väg sina tidningar – även de som i dag kan lämna dem till återvinning i sitt soprum.

Inte nog med att hushållens arbete inte värdesätts. Pappersbranschens fina fasad krackelerar också när man belyser den. För sanningen är att den faktiska återvinningsgraden är oklar, eftersom pappersproducenterna av ”sekretesskäl” vägrar lämna ut uppgifter om hur mycket papper som satts på marknaden. Naturvårdsverket, ansvarig tillsynsmyndighet, noterar att ”data för returpapper inte är känt efter 2009”. Det hindrar inte lobbyister från att hävda att Sverige har ”världens bästa återvinning av tidningspapper, där 90 procent återvinns”. Man undrar hur de kan veta det.

Om producenternas statistik är höljd i dunkel är Avfall Sveriges siffror glasklara. De visar att 40 000 ton tidningar redan i dag hamnar i soppåsen och förbränns. Detta tvingas fastighets­ägarna – alltså de boende – att betala insamling och behandling för. Sedan producentansvaren infördes har svenska hushåll betalat 20 miljarder kronor för förpackningar och tidningar som sorterats fel – ofta på grund av dålig service.

Därtill har kommuner gratis upplåtit mark för återvinningsstationer till ett värde av 48 miljoner kronor – varje år i 25 år.

Avfall Sveriges statistik visar också att potentialen för ökad återvinning är stor när bostadsnära insamling införs: mängden förpackningar som fel­sorteras kan minska med minst 20–30 procent och mängden tidningar med minst 25 procent. Rätt system ger 93 procents utsortering av tidningar från villor – det är därmed en garanti för att klara det mål om 90 procents åter­vinning som regeringen satt för 2020. I dag har bara var sjunde villa tillgång till sådan service, så potentialen är stor.

Pappersbranschens lösning, att tvinga svenskarna transportera sina gamla tidningar till återvinningsstationer, uppfyller knappast heller förordningens krav, där bostadsnära insamling är huvudregeln. Om schampoflaskor och mjölkkartonger kan samlas in vid bostaden, då är det sannolikt möjligt även för tidningar. Tanken bakom förordningsändringarna är att hushållen ska kunna lämna ifrån sig alla vardagens avfallsslag på samma plats, genom samma system. Det ska vara lätt att göra rätt. Att göra avsteg för tidningar skulle försämra servicen och försvåra kommunikationen kring den nya insamlingsordningen, vilket kan försvaga den positiva effekten av bostadsnära insamling. När övrigt avfall kan lämnas vid bostaden riskerar fler tidningarna också att hamna i soppåsen i stället för att lämnas till återvinning.

Det är dags att producenterna axlar sitt ansvar. Varken Sveriges hushåll eller kommunerna lär skicka någon faktura till pappersproducenterna för de kostnader de har haft. Nu är det dags för producenterna att tacka för hjälpen och ordna den bostadsnära insamling som lagen kräver.

NYHET: Du kan nu få en påminnelse (pushnotis) i din telefon när nya artiklar publiceras på DN Debatt!

Gör så här: Gå in i DN:s mobilapp, välj Konto nere till höger och under rubriken INSTÄLLNINGAR trycker du på Pushnotiser där du markerar Aktivera pushnotiser och kryssar för DN Debatt.