Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 17:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/paralympics-i-stockholm-skulle-ge-viktiga-forebilder/

DN Debatt

DN Debatt. ”Paralympics i Stockholm skulle ge viktiga förebilder”

Argentinaren Enrique Plantey under Paralympics i Sydkorea i mars 2018.
Argentinaren Enrique Plantey under Paralympics i Sydkorea i mars 2018. Foto: Bob Martin/TT

DN DEBATT 26/12. Paralympics kan bli ett fantastiskt verktyg för att inspirera fler till fysisk aktivitet i vardagen – inte minst unga med funktionsnedsättning. Behovet av förebilder är stort och Paralympics skulle ge en unik möjlighet att visa upp parasportens elitidrottare, skriver Margareta Israelsson, Rasmus Isaksson, Harald Strand och Håkan Thomsson.

Rätta artikel

I debatten om ett OS och Paralympics i Stockholm och Sverige år 2026 finns en rad åsikter och uppfattningar. För oss som representerar personer med rörelsenedsättning, synskador och intellektuella funktionsnedsättningar är ett argument kraftigt överskuggande allt annat: Paralympics i Stockholm kan bli ett fantastiskt verktyg för att inspirera fler till fysisk aktivitet – inte minst barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Det skulle också bidra till att stärka Stockholms arbete inom tillgänglighet och bidra till att göra samhället mer tillgängligt för alla.

Statens folkhälsoinstitut uppger att det är mer än tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning än hos den övriga befolkningen.

Detta beror till stor del på bakomliggande riskfaktorer för ohälsa – såsom livsvillkor och levnadsvanor, något som med rätt vilja går att förändra.

Alla människor behöver ägna sig åt fysisk aktivitet för att må bra. Forskning visar dock att personer med funktionsnedsättning har ännu större nytta av att vara fysiskt aktiva än andra. Kontinuerlig träning ökar välbefinnandet, skapar en känsla av delaktighet och är socialt utvecklande. Människor med funktionsnedsättning uppger att de blir rörligare, får mindre smärtor och kan minska medicineringen när de börjat träna regelbundet. Svenskarnas intresse för hälsofrågor är i dag större än någonsin och tar sig tydliga uttryck i vår vardag. Men den grupp som skulle ha störst nytta av fysisk aktivitet – personer med funktionsnedsättning – är inte alls lika aktiv.

Ett svenskt värdskap skulle innebära att integrationen mellan parasporten och den övriga idrotten skulle öka. En sådan utveckling leder på sikt till att klyftan mellan personer som har funktionsnedsättning och resten av befolkningen minskar.

Förhållandena är desamma för gruppen unga med funktionsnedsättning, det vill säga att de inte idrottar i samma utsträckning som andra ungdomar. I dag idrottar mer än hälften av alla 7–18-åringar, bland unga med funktionsnedsättning är den siffran mindre än en femtedel.

Vi arbetar dagligen för att förbättra detta, men vi behöver hjälp från samhället för att lyckas. Ett OS och Paralympics i Stockholm skulle ge oss en unik möjlighet att nå ut på bredden och visa upp parasporten för stockholmarna. Det skulle samtidigt spridas i tv-sändningar över hela världen och vi är övertygade om att det går att genomföra spelen på Stockholms villkor, utan arenabyggen och svällande budgetar. Tillsammans med Sveriges olympiska kommitté vill vi arrangera hållbara vinterspel som både är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart.

Men kan verkligen ett elitidrottsarrangemang som Paralympics i Stockholm 2026 påverka vardagsidrottandet för personer med funktionsnedsättning?

Ja, det är vår övertygelse.

1. Behovet av förebilder. Elitidrottsprestationer symboliserar för många människor förmågan att lyckas med det som verkar omöjligt att uppnå. Det gäller inte minst prestationer från idrottare med funktionsnedsättning. Ett Paralympics i Stockholm ger oss möjlighet att lyfta fram parasportens elit som kan inspirera alla svenskar, med eller utan funktionsnedsättning, till regelbunden fysisk aktivitet – och att nå höga mål. I ett Paralympics i Sverige har vi också möjligheten att införa medaljevent för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, något som saknas på vinter-Paralympics som det ser ut i dag.

2. Ökad efterfrågan till parasport – mer tillgänglighet. Sverige har en tradition av att ligga före andra länder i arbete med att anpassa samhället sett till de behov som personer med funktionsnedsättning har. Sverige var exempelvis värd för det första Paralympics inom vintersport som hölls 1976. Den traditionen håller på att blekna. Vi har långt kvar till målet om att samhället ska vara tillgängligt för alla, trots att svensk lagstiftning förpliktigar till detta. Många människor med rörelsenedsättning, synnedsättning eller intellektuella funktionsnedsättningar möter dagligen tekniska hinder i sin vardag på grund av att samhället inte är anpassat efter deras förutsättningar. Vidare finns hinder i form av fördomar hos medmänniskor som begränsar deras liv och faktiskt påverkar deras hälsa. Detta gäller även när personer med funktionsnedsättning utövar idrott.

Många idrottsutövande personer med funktionsnedsättning har brist på tillgång till lokaler som saknar tillgänglighetsanpassning efter deras behov. En tillgänglighetsrapport som Parasport Sverige har gjort visar till exempel att hela 40 procent av svenska idrottsanläggningar saknar handikapptoalett. 

Ett Paralympics i Sverige kommer att sätta fokus på vad som behöver förändras. Vi vet att Paralympics 2026 i Stockholm i förlängningen skulle leda till ökad tillgänglighet för alla. Och när fler börjar idrotta så spar det offentliga medel på sikt. Även om det inte är den viktigaste effekten, visar forskning att samhället sparar 330 000 kronor per person och år när en person med funktionsnedsättning börjar med regelbunden fysisk aktivitet.

I dag är parasporten tionde störst bland idrottsförbund när det gäller kommersiella investeringar. Marknaden har förstått den attraktion som parasportens idrottshjältar besitter. Investeringar för att få samhället tillgängligt för alla behöver göras oavsett OS eller Paralympics.

3. Minska klyftan mellan parasport och annan idrott. Ett svenskt värdskap skulle innebära att integrationen mellan parasporten och den övriga idrotten skulle öka. En sådan utveckling leder på sikt till att klyftan mellan personer som har funktionsnedsättning och resten av befolkningen minskar. Arbetet har redan börjat i samband med ansökningsprocessen. Sverige skulle bli en föregångare där Paralympics och OS för en sådan utveckling vidare på global nivå.

Sammantaget så menar vi att det här är en unik möjlighet för Stockholm och Sverige. Förutsättningarna för att kunna arrangera ett vinter-OS och Paralympics som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara har aldrig varit bättre. Idrottsrörelsen och parasporten skulle kunna dra nytta av stora långsiktiga värden och det skulle stärka folkhälsan, inte minst för personer med funktionsnedsättningar. För Stockholms del så är det dessutom en enorm möjlighet att kunna visa upp vår öppna, tillgängliga huvudstad för omvärlden.

Ämnen i den här artikeln:

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Margareta Israelsson, ordförande Sveriges paralympiska kommitté Rasmus Isaksson, ordförande, DHR, Delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet Harald Strand, ordförande, FUB, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Håkan Thomsson, ordförande Syn­skadades riksförbund

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt