Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Partier, lova väljarna att avstå från oetiska digitala metoder”

Facebook har börjat prata om skärpta villkor för annonsörer som är kopplade till politik eller valrörelser. Reglering är nog önskvärt, men samtidigt är det problematiskt om gigantiska teknikföretag ensamma ska styra vad som får och inte får sägas online, skriver artikelförfattarna.
Facebook har börjat prata om skärpta villkor för annonsörer som är kopplade till politik eller valrörelser. Reglering är nog önskvärt, men samtidigt är det problematiskt om gigantiska teknikföretag ensamma ska styra vad som får och inte får sägas online, skriver artikelförfattarna. Foto: Marcio Jose Sanchez/TT

DN DEBATT 22/3. Det svenska valet hotas av digitala påverkansoperationer där falska robot-konton och så kallade ”dark ads” kan dränka det politiska samtalet. Vi utmanar nu riksdagspartierna: Ge ett enkelt löfte till väljarna om att ni inte kommer att använda er av oetiska metoder på nätet, skriver Jonas Andersson Schwarz, Stefan Larsson och Anders Mildner.

VAL 2018

Det talas ofta i massmedierna om tonläget i den politiska diskussionen på internet. Översittarattityder, förminskande ordval, obetänksamma delningar och näthat påverkar det demokratiska samtalet negativt. Men om rapporteringen mest handlar om att återge enskilda individers handlingar riskerar vi att missa den större bilden.

Om partierna menar allvar med att göra vad de kan för att på riktigt stärka demokratin behöver de enas om något betydligt mer omfattande än bara ett samförstånd om att inte kommunicera dumma, elaka eller falska saker.

Vad som behövs är en etik för politiskt kampanjande på internet.

De senaste åren har vi bevittnat en rad anmärkningsvärda propagandaoperationer i länder som Ukraina, USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Det har framför allt handlat om bottar, automatiserade robotkonton i sociala medier, och riktad reklam som förblir dold för alla förutom den som exponeras för den, så kallad ”dark advertising”.

Det finns all anledning att hysa viss oro inför årets valrörelse. Vi har ingen öppen diskussion om användandet av bottar och vi har dessutom en slapp lagstiftning kring politisk annonsering.

Bägge dessa mekanismer för systematisk påverkan har diskuterats som troliga påverkansfaktorer i både det amerikanska presidentvalet och den brittiska Brexit-omröstningen.

Naturligtvis bör vi i det här sammanhanget se med viss oro på det stundande svenska valet. För vad väntar här?

Bottar är dataprogram som utför enkla, upprepade uppgifter, som numera också används för att sprida vilseledande information på sociala medier. Bottar kan kommunicera med människor, vidarebefordra falska nyheter eller kväsa kritiker genom att mobba individer eller översvämma diskussioner. Men de kan också utnyttja de sociala nätverkens algoritmer för att få ett ämne att framstå som populärt.

Bottarna kan skapa en illusion av storskalig konsensus – i syfte att ge intrycket att ett visst ämne är politiskt viktigare än andra.

Försåtligt använda är bottar alltså inte bara bedrägliga, utan också direkt negativa för samhällsdebatten. Den automatiserade politiken kan via bottar minska förtroendet både för enstaka aktörer – men också påverka synen på hela valsystemet som sådant.

Twitter kryllar av falska bot-konton. Det är klarlagt att ett nätverk av ryska bottar spred stora mängder innehåll under både valrörelsen i USA och Brexit-omröstningen i Storbritannien. 84 procent av alla ryskspråkiga tweets som handlar om Nato härrör från bottar, enligt färska Nato-siffror.

Men det är när desinformationen kommer från och delas vidare av inhemska aktörer som den tycks få mest spridning. Populistiska aktörer har börjat med olika former av nätaktivism för att sprida budskap, som i fallet Brexit då inte minst den brittiska tabloidpressen aktivt arbetade för att sprida propaganda som sedan återpublicerades av botnätverk i syfte att ge sken av en kritisk massa.

Så kallade ”dark ads” har skapat het debatt i USA och Storbritannien eftersom de är svåra att granska då ingen annan än mottagaren ser dem. Google och Facebook har möjlighet att bygga individuella profiler av användarna, som de sedan använder för att sälja annonsering där målgruppen kan vara i princip hur liten som helst – annonsörerna betalar endast för att nå personer som de med stor sannolikhet vet är intresserade.

I det amerikanska valet kunde små målgrupper på det här sättet precisionsbombas med specialanpassade fejknyheter i syfte att förändra opinionen i stater där det var väldigt jämnt mellan blocken. Den nya skandalen kring bolaget Cambridge Analyticas hantering av miljoner människors Facebookdata som ett led i Trumps presidentkampanj har med all tydlighet visat att det finns en djup problematik att hantera.

Nu har Facebook börjat prata om skärpta villkor för annonsörer som är kopplade till politik eller valrörelser. Även arkivering och sökbarhet av politiska annonser är planerat och bolaget ska larma myndigheter om falsk information sprids. Reglering är nog önskvärt, men samtidigt är det problematiskt om gigantiska teknik­företag ensamma ska styra vad som får och inte får sägas online.

På samma sätt är det med hårdare lagar. Tyskland har infört världens kanske hårdaste lagar mot näthat. Operatörer åläggs att ta bort olagligt innehåll inom 24 timmar, annars riskerar de dryga böter. En digital diskrimineringslag som förhindrar att människor drabbas negativt av de automatiserade beslut som de digitala tjänsternas algoritmer tar har föreslagits. Samtidigt är det svårt att exakt dra gränserna mellan skyddande av människor och begränsande av yttrandefriheten.

En tredje väg är att de enskilda aktörerna i civilsamhället själva tar ansvar, samtidigt som de ges möjlighet att utkräva ansvar av de större aktörerna när så behövs.

I den tyska valrörelsen lovade partierna gemensamt att inte använda sig av information från läckor eller digitala opinionsrobotar. Vissa partier, som SPD och De gröna, krävde rentav obligatorisk ursprungsmärkning av bottar. Samsynen var förkrossande. Det enda partiet som var mer ambivalent i frågan var högerpopulistiska AfD.

Det finns all anledning att hysa viss oro inför årets valrörelse. Vi har ingen öppen diskussion om användandet av bottar och vi har dessutom en slapp lagstiftning kring politisk annonsering. Vi tillåter till exempel politisk annonsering på tv, vilket många andra europeiska länder förbjuder. Oroväckande nog har svenska politiska aktörer börjat använda dold reklam, så kallade ”dark ads” – bland annat LO, som i en kampanj köpte annonser som endast riktades mot personer som gillar Vänsterpartiet på Facebook, där LO kritiserade Sverigedemokraternas förslag på att sänka avdragsrätten för fackföreningsavgifter.

Vad behövs då göras i Sverige? Centralt är att vi snabbt börjar diskutera hur en gemensam etik för politiskt kampanjande på nätet skulle kunna se ut.

Vi ber därför samtliga riksdagspartier att besvara följande tre konkreta frågor:

  • Kan ni lova att inte använda er av bottar, eller att tydligt etikettera eller på andra sätt transparent berätta när bottar varit inblandade i spridningen av politiska budskap?
  • Kan ni lova att inte använda er av dold, riktad politisk reklam på internet – så kallade ”dark ads”?
  • Hur ser er policy ut för egna medarbetares beteende beträffande trollande, näthat och andra former av övertramp?

DN Debatt.22 mars 2018

Debattartikel

Jonas Andersson Schwarz, Stefan Larsson och Anders Mildner:
”Partier, lova väljarna att avstå från oetiska digitala metoder”

Repliker

Gita Nabavi, Gudrun Schyman och Amanda Mogensen, Feministiskt initiativ:
”När vi hotas och hatas urholkas demokratin”

Johan Ulvenlöv, valledare LO:
”Vi behöver använda riktade annonser”

Slutreplik från Jonas Andersson Schwarz, Stefan Larsson och Anders Mildner:
”Partierna bör redovisa sin etik för digitala kampanjer”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.