Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Partierna bryr sig inte om att korruptionen tilltar”

Korruptionsforskare uppskattar att 0,5 procent av Sverige bnp förloras i felaktiga upphandlingar och svåger-politiskt styrda affärer, skriver artikelförfattarna.
Korruptionsforskare uppskattar att 0,5 procent av Sverige bnp förloras i felaktiga upphandlingar och svåger-politiskt styrda affärer, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DN DEBATT 3/7. Hundra miljarder försvinner i skattebrott, korruption och svartjobb varje år, enligt Skatteverket. Dessutom har Sverige sjunkit i det senaste korruptionsindexet och ligger sämst till i Skandinavien. Därför är det nedslående att en enkät visar att inget av partierna driver frågan om etik och transparens, skriver Transparency international Sverige.

VAL 2018

Sommaren 2018 står vi inför två faktum. Förtroendet för de etablerade riksdagspartierna är historiskt lågt. Och en kavalkad av korruptionsskandaler har upptagit både mediernas och gemene mans uppmärksamhet de senaste åren. I Transparency internationals (TI) senaste korruptionsindex (Corruption perceptions index) kvitteras detta med ett tapp för Sverige. Vi ligger nu sämst till i Skandinavien, och vi tror att hur korruptionsskandalerna hanteras även påverkar förtroendet för politiken i stort.

Korruptionsforskare uppskattar att 0,5 procent av Sverige bnp förloras i felaktiga upphandlingar och svåger­politiskt styrda affärer. Enligt Skatteverket försvinner 100 miljarder kronor i skatte­brott, korruption och svartjobb varje år. Så långt den finansiella effekten av bilateralt ryggdunkande och otillbörligt förmånsutdelande.

Antalet sysselsatta i den offentliga sektorn, inklusive offentligt ägda företag och affärsverk, uppgick till nära 1,6 miljoner år 2016. Årligen görs offentliga upphandlingar värda 642 miljarder kronor, vilket motsvarar en sjättedel av bnp. Sverige är dock ett av få länder i västvärlden som fortfarande använder sig av politiskt tillsatta lekmannarevisorer på kommunal- och landstingsnivå. Sedan flera år kritiserar OECD oss för vår slappa lagstiftning kring mutor. Sverige har därtill plats i en alltmer krympande skara länder utan krav på fullständig redovisning av partifinansiering.

I ett sådant läge hade vilken (politisk) ledare som helst med överlevnadsinstinkt agerat. I den begynnande valupptakten utlovas vad vi ser i stället mer resurser och fler miljarder, både till höger och vänster.

Sedan flera år kritiserar OECD oss för vår slappa lagstiftning kring mutor. Sverige har därtill plats i en alltmer krympande skara länder utan krav på fullständig redovisning av partifinansiering.

I ljuset av den här utvecklingen har TI Sverige genom en enkät frågat riksdagspartierna om deras syn på korruptionen. Resultatet är nedslående. Inget parti driver i dag frågan om etik och transparens, i en tid då en nationell handlingsplan mot korruption hade varit högst önskvärt.

Alla utom ett parti ställer sig öppna eller positiva till ändamålsenliga åtgärder och övervägande av skärpta straff för mutbrott, vilket är positivt. Att uppfattningen om korruptionen i Sverige spretar bland partierna är dock tydligt i svaren på frågan ”Vad vill ditt parti göra för att minska alla former av mutor och korruption i Sverige?” Centerpartiet tycker att det är bankanställda som ska rapportera mer om misstänkt korruption medan Moderaterna tycker att ”polisens arbete mot grov organiserad brottslighet är särskilt angeläget”. Vänsterpartiet anser exempelvis att transparensen om partifinansiering ska öka, men menar samtidigt att det inte finns anledning att reglera partiers redovisning av prioriteringar i sin verksamhet.

Europarådets rekommendationer är att reglerna för partifinansiering bör omfatta redovisning av utgifter, tillgångar och skulder. Moderaterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser inte att det finns anledning att redovisa partiernas utgifter, medan Liberalerna och Miljöpartiet ställer sig öppna för översyn av lagen. Att Sveriges offentliga finanser till stor del revideras av politiskt tillsatta lekmän, tycker likaså de flesta partier är en bra lösning att bevara. Signalen är att skattepengar inte är lika mycket värda. Inget parti ställer frågan om de där 100 miljarderna som försvinner i skattebrott och korruption innan mer pengar lovas ut.

Svenska staten har innehav i drygt femtio stora företag, och antalet kommunala verksamheter som ombildats till bolag är omfattande på gränsen till oöverskådligt. En särskild avdelning på regeringskansliet arbetar med översynen av våra statliga företag, inklusive Telia där statens ägarandel, och därmed svenska folkets dito, är 37 procent. På grund av muthärvan i Uzbekistan ska Telia enligt korruptionslagstiftningen i USA och Nederländerna betala ett historiskt stort skadestånd på motsvarande 7,7 miljarder kronor till amerikanska och nederländska staten. Det är rena pengar ut, delfinansierade av svenska folket. Samtidigt har TI, OECD med flera organisationer under en längre tid framfört kritik mot den låga nivån på den svenska företagsboten på tio miljoner kronor. Troligen växer antalet medborgare som reflekterar över att de faktiskt själva berörs av exempel som detta, vilket vi nu börjar se utfallet av.

Låt oss ta det igen. Förtroendet för politiken är lågt. För att åtnjuta förtroende krävs trovärdighet. Enligt Medieakademins Förtroendebarometer 2018 som genomförs av Kantar Sifo, toppade Systembolaget listan över Sveriges mest betrodda organisationer med 70 procent. De politiska partierna får 17 procent, riksdagen får 38 procent och regeringen 35 procent. Tilltron till domstolsväsendet ligger på 60 procent. I en undersökning som TI Sverige genomförde 2016 om svenska folkets syn på korruption, svarade närmare en tredjedel att de anser att korruptions­nivån har ökat det senaste året.

Vi på TI Sverige anser att utfallet av enkäten visar på en bristande sjukdomsinsikt. Vi ställer oss, som en reaktion på utfallet, nu frågan varför inga partier tar korruptionsfrågan på allvar, och varför intresset för ökad transparens är halvljummet som bäst. Minskat förtroende i samhället tenderar att leda till mer korruption, vilket innebär ökade kostnader, sämre marknadsförhållanden och mer cyniska medborgare. Alla har allt att vinna på en nationell, effektiv, handlingsplan för ett korruptionsfritt Sverige. Snart är det val.

Fakta.

Transparency international (TI) Sverige arbetar för öppenhet, ansvar och integritet. 

TI Sverige har kartlagt samtliga riksdagspartiers inställning till ett antal frågor om korruption. Partierna har fått svara på om de anser att reglerna för partifinansiering bör skärpas. De har också fått ge sin syn på vad som kan göras för att minska riskerna för korruption i offentlig upphandling, hur de ser på behovet av en professionell och oberoende revision i kommunerna, om mutbrottslagstiftningen bör skärpas och vad partierna vill göra för att minska alla former av korruption i Sverige. Alla partier har återkommit med svar som redovisas i sin helhet på www.transparency.se

Enkätsvaren kommer att ligga till grund för en partidebatt i Almedalen, den 5 juli, som del av heldagen Tillsammans mot korruption. Programmet finns på tillsammansmotkorruption.se.

 

DN Debatt.3 juli 2018

Debattartikel

 

Transparency international Sverige:

”Partierna bryr sig inte om att korruptionen tilltar”


Läs fler artiklar på DN Debatt 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.