Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 14:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/patienters-irrvagar-i-jakt-pa-vard-kostar-miljarder/

DN Debatt

DN Debatt. ”Patienters irrvägar i jakt på vård kostar miljarder”

Ett tydligt fokus på ”rätt patient till rätt vårdgivare vid rätt tidpunkt” saknas i dag, men skulle kunna lösa en stor del av vårdens uppfattade resursbrist, skriver artikelförfattarna. Foto: Erik Nylander/TT

DN DEBATT 16/4. Allt för många svenskar skickas på irrvägar genom vården. Det leder till onödiga besök, dubbelarbete för personalen, missade diagnoser och vårdskador. Om irrvägarna slopas kan det frigöra resurser motsvarande 1,5 miljoner fler primärvårdsbesök, samt minskad oro och väntan, skriver Richard Fletcher, Stefan Fölster och Per Mosseby.

Rätta artikel

Sjukvårdssverige har visat ringa intresse för att rätt patient ska komma till rätt vårdgivare i rätt tid. Allt för många svenskar skickas på irrvägar genom vården. Det leder till onödiga besök, dubbelarbete för personalen, missade diagnoser och vårdskador. I en ny analys beräknas vinsten av att slopa irrvägar kunna frigöra resurser motsvarande 1,5 miljoner fler primärvårdsbesök, samt minskad oro och väntan som kan värderas till flera miljarder av patienter. Rakare vårdkedjor uppstår emellertid inte av sig själv. Regionerna, som numera styr vården, måste anpassa vårdgivares ersättningar efter hur väl patienterna vägleds genom vårdkedjan.

En del irrvägar är så vanliga att de knappt uppmärksammas.

Här är ett exempel: En kvinna ringer till telefonrådgivningen 1177 för besvär med urinvägarna. Hon får då rådet att kontakta en gynekolog. Hon kontaktar en gynekologmottagning som verkar bra, men som ställer krav på remiss. Hon ringer sin vårdcentral och väntar tre veckor på besökstid hos husläkaren. Hennes läkare sedan tidigare är inte tillgänglig. Hon träffar först en sjuksköterska, sedan en ny läkare som upplyser henne att hon inte behöver remiss till gynekolog och tipsar om en mottagning som läkaren råkar veta är mer tillgänglig jämfört med den första kvinnan ringde till. Kvinnan ringer den nya gynekologmottagningen och får tid tre veckor senare.

Facit? Patienten har berättat om sina symptom för vårdpersonal fem gånger, varit på onödigt besök i primärvården och väntat åtminstone tre veckor i onödan. Om besvären skulle ha förvärrats hade patienten sannolikt på eget bevåg även besökt akuten. Närmare en femtedel av patienterna på akuten anger att de är där för att de upplever annan vård som otillgänglig.

Totalvinsten av en intelligent remittering, så som redan finns på vissa håll i världen, kan lätt vara två miljarder kronor i sparade vårdkostnader.

Rundgångar i vården får allvarliga konsekvenser. OECD hävdar i en färsk forskningsgenomgång att nära en av fyra patienter som besöker primärvården erhåller fel diagnos, får felaktiga mediciner eller drabbas av andra misstag som kunde ha undvikits. Cirka sex procent av sjukhusinläggningar beror på sådana misstag inom primärvården, som ofta orsakas eller förvärras av krångliga vårdkedjor.

Både vårdpersonal och patienter i Sverige uttrycker mycket större missnöje med koordineringen av vård och patientinformation än i andra länder. Resursåtgången för irrvägarna är sannolikt den enskilt viktigaste förklaringen till det som har blivit den svenska paradoxen – fler läkare men längre köer jämfört med andra länder.

Ändå har landstingen visat ringa intresse för att granska hur effektivt och smidigt patienter lotsas genom vårdapparaten. Patientens perspektiv, dess egen värdering av tidsåtgång och väntan, tar man inte hänsyn till. Studier och statistik om patienters irrvägar lyser med sin frånvaro. Varför tas inte frågan på allvar?

Visserligen har det införts ett enkelt hänvisningsstöd men där saknas nästan all information som behövs för bästa remittering. Landstingsrevisorerna i Stockholms Läns Landsting (numera Region Stockholm) kommenterar i en granskning av det bevisat stora antalet felaktiga remisser, att ”frågan är inte prioriterad” och ”den stora vinsten uppstår dock först när remittenter har ett betydligt bättre och enkelt tillgängligt stöd för att remittera rätt. Vi har i denna granskning inte kommit i kontakt med någon inom SLL som har som uppdrag att göra informationen tillgänglig för remittenter…”

I vår analys jämförs kostnaderna för olika vägar genom vården inklusive patientens värdering av tid och oro, vilket hittills sällan har tagits hänsyn till i sjukvården. Ett exempel är patienter som via samtal till 1177 kommer in i vården och får råd. Ofta är rådet att kontakta en fysisk vårdcentral, akut eller specialiserad vård. Snittkostnaden för regionerna fram till en första kontakt med specialiserad vård beräknas vara 1 900 kronor och patientens värdering av väntan och olika sorters tids­åtgång skattas till 700 kronor. Regioner spenderar årligen ungefär en miljard kronor på telefonsamtal till 1177 i en utformning där de flesta hänvisas till annan vård, som de i merparten av fallen måsta hitta och boka själva och där berätta om sina symptom en gång till.

Denna omständliga väg jämförs med patienter som kontaktar en digital primärvårdsmottagning som inte osorterat slussar till videosamtal med läkare, utan är utformad så att den förenar telefonrådgivning (motsvarande 1177), digitala sjuksköterske- eller läkarbesök för de som kan behandlas via videolänk och även hjälp med tidsbokning för de som behöver ett fysiskt besök hos annan vårdgivare.

På det sättet behöver patienten inte berätta sitt ärende lika många gånger, väntetider mellan vårdgivare kortas och patienter leds oftare till rätt vårdnivå. Baserat på färsk data från en sådan, blir en väsentligt större andel av patienterna i digital miljö färdig­behandlade av sjuksköterska. Enbart vid behov involveras en digitalt arbetande läkare eller en fysisk vårdgivare. I detta digitala flöde beräknas vårdens genomsnittliga kostnad för samma vårdkedja bli 900 kronor, mindre än hälften av det normala i dag. Även patientens värdering av väntan och oro halveras till cirka 350 kronor.

Sammantaget i Sverige går cirka sex miljoner samtal till 1177 per år. Total­vinsten av en mer intelligent vägvisning i primärvården för dessa skulle då närma sig fem och en halv miljarder kronor för den skattefinansierade vården och två miljarder kronor sparade i patientens värdering.

En annan kalkyl analyserar patienter som remitteras från primärvårdsläkare till den specialiserade vården. Baserat på forskningslitteraturen kan antas att en andel av patienterna är felremitterade och avvisas eller behandlas på ett dyrare eller sämre sätt. Totalt i Sverige skrivs cirka tre och en halv miljoner remisser från primärvårdsläkare. Totalvinsten av en intelligent remittering, så som redan finns på vissa håll i världen, kan lätt vara två miljarder kronor i sparade vårdkostnader. Samtidigt skulle det innebära en dryg miljard i värde av sparad tid och oro för patienter.

Primärvården är relativt liten i Sverige och bör sannolikt byggas ut. 1177 vidare­utvecklas också och kan kanske vägvisa patienter bättre framöver. De olika nya digitala vårdföretagen förbättrar snabbt formerna för att färdighantera digitalt eller vägvisa rätt. Potentialen att korta patienters irrvägar diskuteras dock sällan.

Att bättre synliggöra irrvägarna vore ett viktigt första steg. Regionerna bör dessutom betala högre ersättning till utförare som lyckas bättre med att leda rätt. Ersättning för ett primärvårds­besök kan justeras genom att betala lägre ersättning om remitterade besök hos nästa vårdgivare inte är genomförda inom en viss tid, exempelvis därför att det avvisas, var planerat till fel remissinstans, remissen tappades bort eller skickades till en vårdgivare med lång väntetid. Dessutom bör specialiserad vård ha incitament att inte avvisa remisser för lättvindigt.

Ett tydligt fokus på ”rätt patient till rätt vårdgivare vid rätt tidpunkt” saknas i dag, men skulle kunna lösa en stor del av vårdens uppfattade resursbrist, och höja kvaliteten avsevärt för patienter. Verktygen finns. Nu behövs mod och vilja!