Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/pensionarers-skatt-lagre-an-om-de-varit-lontagare/

DN Debatt

DN Debatt. ”Pensionärers skatt lägre än om de varit löntagare”

Det är svårt för människor att tolka utfallet av pensionsprognoser när man inte har kunskaper om skattebelastningen efter pensioneringen, skriver artikelförfattarna. Foto: Christine Olsson/TT

DN DEBATT 19/9. Enligt våra beräkningar betalar pensionärskollektivet över 65 år cirka 0,9 miljarder kronor mindre i skatt jämfört med om de skulle omfattas av samma skatteregler som de förvärvsaktiva 65 år eller yngre. Beskattningen är i dag är alltså något lägre för personer över 65 år än för yngre förvärvsaktiva, skriver Daniel Barr och Ole Settergren vid Pensionsmyndigheten.

Skattereglerna för förvärvsaktiva respektive pensionärer har blivit allt mer olika under det senaste decenniet. Det innebär svårigheter för den enskilde att förstå effekten på framtida pension av arbete, sparande och pensionsålder, vilket i sin tur kan leda till att den enskilde fattar felaktiga beslut med stora effekter för den egna ekonomin. Nuvarande ordning innebär också utmaningar för den som ska beräkna och förstå statens utgifter för pensionssystemet.

Bakgrunden är följande: Dåvarande regering önskade ge ökade incitament att arbeta genom att sänka skatten för de som jobbade. Regering och riksdag införde därför jobbskatteavdraget i fem steg med start 2007.

Jobbskatteavdraget är, trots namnet, inget avdrag utan en skattereduktion. Det minskar den skatt som ska betalas på lön och inkomst av näringsverksamhet. Skatten på pension och andra ersättningar från socialförsäkringar såsom sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa etcetera minskades inte.

Regeringen har aviserat en skattesänkning för pensionärer med högre inkomst i den kommande budgetpropositionen. Pensionärskollektivet som helhet får då ännu lägre skatt än de som jobbar – något man skulle kunna benämna en omvänd pensionärsskatt.

Pensionärsorganisationerna kritiserade det faktum att pension inte ger rätt till jobbskatteavdrag med argumentet att pension ska betraktas som uppskjuten lön. Det är denna avsaknad av skatte­reduktion som i den allmänna debatten brukar benämnas pensionärsskatt, trots att det inte är frågan om någon särskild skatt riktad mot pensionärer.

Bland annat pensionärsorganisa­tionernas kritik ledde 2009 till att regeringen införde ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år. Det var utformat på ett sådant sätt att de med låga pensioner fick ett större avdrag än de med högre pensioner. Ytterligare skattesänkningar via ökat grundavdrag har skett därefter.

Hur ser då verkligheten ut i dag? Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar, som i dag publiceras i en rapport från myndigheten, betalar pensionärskollektivet över 65 år cirka 0,9 miljarder kronor mindre i skatt jämfört med om de skulle omfattas av samma skatteregler som de förvärvs­aktiva 65 år eller yngre.

I beräkningen beaktas också det faktum att personer över 65 år har lägre skatt på förvärvsinkomster. Det finns således ingen pensionärsskatt om man väljer att definiera skatten på detta sätt. I stället gäller det omvända – beskattningen är i dag något lägre för personer över 65 år än för yngre förvärvsaktiva.

Däremot finns stora skillnader inom pensionärskollektivet. De med lägre pensioner betalar lägre skatt än förvärvsaktiva med motsvarande låga inkomster. Samtidigt har de med högre pensioner fortfarande högre skatt än de som arbetar.

Regeringen har aviserat en skattesänkning för pensionärer med högre inkomst i den kommande budgetpropositionen. Om förslaget blir verklighet skulle det innebära att pensionärs­kollektivet som helhet får ännu lägre skatt än de som jobbar – något man skulle kunna benämna en omvänd pensionärsskatt. Denna omvända pensionärsskatt kan beräknas till drygt fem miljarder kronor.

Vad drar man för slutsats av detta?

1 För det första kan man fundera på om regeringen inte borde redovisa effekten på statens inkomster av det förhöjda grundavdraget för pensionärer och deras lägre skatt på förvärvsinkomster (34 miljarder kronor) som man gör med jobbskatteavdraget. Riksrevisionen har föreslagit att regeringen borde redovisa skillnaden i beskattning som en så kallad ”skatteutgift”.

2 För det andra kan man fundera på om den redovisning av kostnaderna för grundskyddet för äldre som beskrivs i statens budget är rätt­visande då den inte inkluderar uteblivna skatteinkomster till följd av det ut­ökade grundavdraget för de med låga pensioner. Statens samlade utgifter för grundskyddet för äldre; garantipensionen, efterlevandepensionen, bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet uppgår till 34 miljarder kronor.

Till detta skulle man kunna lägga uteblivna skatteinkomster från pensionärer med pensioner upp till den gräns på 17 200 kronor i månaden där pensionärer har lägre skatt än de förvärvsaktiva. Här kan man argumentera för att regeringen (och Pensionsmyndig­heten) borde redovisa en tillkommande kostnad för grundskyddet på antingen 14 miljarder kronor (skatterabatten om man jämför med dem som inte arbetar, såsom exempelvis de som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning) eller på 2,3 miljarder kronor (om man jämför med de förvärvsaktiva).

3 För det tredje innebär dagens situation ytterligare en svårighet när man ska informera om pensionssystemet. I samband med pensionsreformen på 1990-talet var en av principerna att pensionärer och förvärvsaktiva skulle beskattas på samma sätt bland annat för att underlätta förståelsen av pensionens värde i förhållande till förvärvsinkomster, men också för att lättare kunna redovisa kostnaderna för pensionssystemet. Som framgått ovan har vi hamnat ganska långt från denna princip i dag.

Pensionsmyndigheten har tidigare påpekat att grundskyddet är komplext och ställer stora krav på den enskilde om han eller hon ska förstå hur det är uppbyggt. Detta konstaterar också Riksrevisionen i en färsk rapport om bostadstilläggets mörkertal. Svårigheten att förstå effekten på framtida pension av arbete, sparande och pensioneringsålder ökar när (delar av) skattereglerna är så olika beroende på ålder och inkomstslag. Det är exempelvis svårt för människor att tolka utfallet av pensionsprognoser när man inte har kunskaper om skattebelastningen efter pensioneringen.

Det synes i dag finnas en bred enighet mellan de politiska partierna om att pensionärsskatten ska avskaffas – pensionärer och förvärvsaktiva ska beskattas på samma sätt. Det borde kunna åstadkommas på ett mindre komplext sätt än i dag. I januariavtalet aviseras en omfattande skattereform. Nu förbereds ett utredningsdirektiv. Frågan är om inte beskattningen av pensionärer förtjänar en översyn i samband med en sådan utredning.