Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-07 11:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/pensionspyramiden-maste-fa-tillbaka-sin-spets/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Pensionspyramiden måste få tillbaka sin spets”

SLUTREPLIK DN DEBATT 15/11.

Frans Lindelöw, Skandia: Ett återinfört skatteavdrag för pensionssparande behövs mest för medelinkomsttagare.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en replik till min debattartikel i DN skriver Sacos studentråd att avgörande information och kunskap till unga är viktigast för att kunna fatta beslut om sin framtida pension. Skribenten tar upp vikten av tjänstepension och där är vi helt ense eftersom tjänstepensionen för många blivit avgörande för att få en bra pension. Pensionsmyndigheten påtalar i sin replik främst effekten av att jobba längre än till 65 år.

Vad gäller behovet av information som båda skribenter lyfter bidrar Skandia just till detta: kunskap, konsumentupplysning och rådgivning för att underlätta kloka val. Rapporten Akademikernotan är del i en rad studier som berör de livsval och utmaningar som påverkar pensionerna. Vi har studerat och kommunicerat pensionseffekter av en ojämställd arbetsmarknad, deltidsarbete, höga examensåldrar, ekonomiska kriser och ålderism. Allt för att visa de många faktorer som påverkar pensionen.

Frågan om ett längre arbetsliv vågar vi påstå är allmänt känd och här saknas varken politiska initiativ eller ekonomiska incitament. I vår rapport antar vi att man också jobbar fram till sin riktålder. Den odiskutabla kraften i att jobba längre är därmed redan inräknad.

Visst blir pensionen bättre om akademiker får jobba till 72 års ålder. Mindre känt är att det finns samhällsvinster att göra om den stora och viktiga gruppen akademiker etablerar sig tidigare på arbetsmarknaden. Åtgärder för tidigare etablering har utlovats i den senaste pensionsöverenskommelsen, men inget har hänt.

Livet ska inte nödvändigtvis inrättas efter målet att få en hög pension, men det är viktigt med förståelse om vad som påverkar pensionen. Varken deltidsarbete eller sena studier ska förbjudas, men det är rimligt att det är individer, inte systemet, som i första hand ska kompensera för att valen sänker pensionen.

Ett sätt att ta ansvar för sina pensionssänkande livsval är att spara mer. Att räkna med att karriären kan förlängas bortom 70-årsdagen för en bättre pension är svårt att planera för mitt i livet.

För att underlätta sparande behövs politiska initiativ. Särskilt angeläget är det för låg- och medelinkomsttagare som sedan avdragsrätten för pensionssparande slopades saknar en dedikerad och förmånlig form för pensionssparande.

Höginkomsttagare med tjänstepension kan räkna med en god pension och sägas ha ett mindre behov av eget pensionssparande. Paradoxalt nog är det denna grupp som har bäst möjligheter att spara genom löneväxling till ytterligare tjänstepension. Medelinkomsttagarna riskerar samtidigt störst skillnad mellan sin lön och den pension de ska leva av eftersom de sannolikt inte kommer att bli föremål för vare sig riktade bidrag eller stora tjänstepensionsavsättningar.

Pensionsmyndigheten brukar illustrera vårt pensionssystem som en pyramid av allmän pension, tjänstepension och privat sparande. Den allmänna pensionen, som ofta anklagas för att ge låga pensioner, är i grunden välkonstruerad med en tydlig koppling mellan livsinkomsten och pensionsnivån medan tjänstepensionen har bred täckning bland anställda. Saknas gör dock toppen på pensionspyramiden, eller ”strösslet på glassen” som Albert Ohlin på Sacos studentråd skriver.

Vi krokar gärna arm med både Sacos Studentråd och Pensionsmyndigheten för att ge ännu bättre konsumentupplysning om pensionerna. Men oavsett hur mycket kunskap som vi gemensamt kan sprida är det främst politiska initiativ genom Pensionsgruppen som kan ge pyramiden sin spets tillbaka.

Ämnen i artikeln

Saco
Skandia
Pensioner

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt