Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 01:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/personlig-integritet-i-fokus-nar-tvangsmedel-overvags/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Personlig integritet i fokus när tvångsmedel övervägs”

REPLIK DN DEBATT 12/1.

Riksåklagaren Petra Lundh: Flera statliga instanser bevakar redan integritets- och rättighetsfrågor.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

En seriös diskussion om integritetsskyddsfrågor förutsätter att den har sin utgångspunkt i fakta. Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander efterlyser på DN Debatt en ökad kunskap och debatt om konsekvenserna av övervakning. Men att allmänt varna för faran med en ökande användning av tvångsmedel utan att redogöra för hur frågor om skydd för den personliga integriteten hanteras inom ramen för gällande ordning leder knappast till en ökad förståelse.

En grundförutsättning i ett demokratiskt samhälle är att det finns effektiva möjligheter att skydda medborgarna mot brott och lagföra de brott som begås. För att kunna fullgöra denna uppgift behöver de brottsbekämpande myndigheterna tillgång till information.

Tvångsmedel är ofta det enda sättet att få sådan nödvändig information. Användning av tvångsmedel, med det intrång i den personliga integriteten som det medför, förutsätter att det finns ett tydligt behov och en förväntad nytta med tvångsmedlet som väger tyngre än intrånget.

Behovet av tvångsmedel har i flera avseenden förändrats på senare år som en följd av bland annat en allt allvarligare brottslighet, en utbredd tystnadskultur och en explosionsartad teknikutveckling. Den ökning av tvångsmedelsanvändningen som skett är en avspegling av samhällsutvecklingen.

När ny lagstiftning om tvångsmedel övervägs genomförs alltid en grundlig analys av vilket intrång i den personliga integriteten som det nya tvångsmedlet skulle medföra om det infördes. Sådana analyser bereds med en bred krets expertmyndigheter som exempelvis Justitieombudsmannen, Integritetsskyddsmyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden samt med icke-statliga organisationer med rättighetsskyddsprofil.

Dessa instanser har specialistkompetens i integritets- och rättighetsfrågor och dessutom ofta ett behövligt kritiskt förhållningssätt i frågorna. Att som Mia Edwall Insulander efterlysa inrättandet av ett statligt integritetsskyddsråd är mot den bakgrunden svårbegripligt.

När det gäller dagens tvångsmedelshantering delar jag inte hennes bild. Åklagare och domstolar fattar dagligen ett stort antal tvångsmedelsbeslut. Min uppfattning är att kvaliteten överlag är god och hanteringen rättssäker. Ibland begås misstag och jag välkomnar förstås tillsynsmyndigheternas granskningar.

En utredare (vars tidsram nyligen kortades) har fått i uppdrag att överväga om Sverige ska införa ökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet. Med tanke på alla de överväganden som behöver göras för att få fram ett väl underbyggt beslutsunderlag är det i nuläget svårt att bemöta tvärsäkra uppfattningar om rättssäkerhetsriskerna med en sådan ordning.

Jag konstaterar också att det sedan mer än ett decennium redan finns en möjlighet att använda preventiva tvångsmedel i svensk rätt. Den slutsats som Mia Edwall Insulander drar om att vårt fria samhälle hotas när det gäller uppdraget att överväga en utökad användning av preventiva tvångsmedel framstår därför som förhastad.

Jag håller med om att det är viktigt att skyddet för den personliga integriteten diskuteras, inte minst i dessa tider när det ställs stora krav på en effektiv brottsbekämpning. Det är dock önskvärt att debatten siktar mot att åstadkomma konkreta förbättringar och inte präglas av svepande varningar för ett Orwellskt övervakningssamhälle utan rättssäkerhetsgarantier.

Att exempelvis, på det sätt Mia Edwall Insulander gör utan att närmare förklara sig, påstå att ”verktyg för övervakning av befolkningen lätt kan missbrukas av makthavare med ont uppsåt” är inte konstruktivt.

Ämnen i artikeln

Polisen

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt