Det svenska personnumret fyller 60 år i år. I sin nuvarande form har de funnits sedan 1967, med smärre förändringar vid millennieskiftet.
Varje person som är folkbokförd i Sverige och som bor här längre än ett år ska tilldelas ett personnummer. Numret är unikt för varje person och visar förutom födelsedata om en person är man eller kvinna. Den allra sista siffran är en kontrollsiffra.
Sverige är inte det enda land i världen som har personnummer. Bland annat har alla de nordiska länderna liknande system. Men Sverige är ändå unikt på det sätt att personnumren har fått en bred användning och en allmän acceptans, långt utanför folkbokföringen och myndighetsvärlden. Hos banker, försäkringsbolag, körkortsregister, videoaffärer, inom skolan och föreningslivet, överallt används personnummer som ett sätt att identifiera, eller skilja på olika individer. Även för till exempel medicinsk eller samhällsvetenskaplig forskning ger de svenska personnumren unika möjligheter att sammanföra information och göra kartläggningar om befolkningen.
Inte minst den som flyttar till Sverige från ett annat land inser snabbt vikten av att ha ett personnummer. De tio siffrorna är en biljett in till hela samhället. Den som ännu inte fått ett personnummer stöter genast på hinder.
Varje dag föds det upp till 500 barn i Sverige. Dagens personnummer räcker gott och väl till för dem. För varje enskild födelsedag finns det 499 personnummer för kvinnor och 500 för män att tillgå. Men även för dem som flyttar till Sverige i vuxen ålder behövs personnummer.
I en global värld där människor flyttar och rör sig allt mer fram och tillbaka över gränserna ställs det nya krav på folkbokföringen. Eftersom personnumret är unikt och det finns historisk information kopplat till det så kan det bara användas en gång. Personnumret för exempelvis en student från Australien som bodde ett par år i Sverige på 1980-talet och aldrig mer kommer sätta sin fot här, kan ändå inte återvändas utan är förbrukat.
Redan i dag finns det ett 15-tal födelsedatum där personnumren håller på att ta slut. Det handlar främst om datumen 1 januari och 1 juli vissa år under slutet av 1950-talet och början av 1960-talet.
Bakgrunden är att många invandrare från länder med dåliga folkbokföringssystem har fingerade födelsedatum. Tidigare fick de dessa födelsetider - 1 januari och 1 juli - i sitt personnummer. Denna schablonmässiga hantering har man sedan länge frångått. Men problemet lever kvar och växer i takt med att nya personer flyttar till Sverige. För varje dag ökar risken att folkbokföringen inte kan ge en nyinflyttad person som faktiskt kan bevisa att hon eller han är född dessa kritiska datum ett personnummer eftersom alla 500 nummer är använda.
Förra året var invandringen till Sverige den största sedan Statistiska centralbyråns mätningar började. Både globalt och framför allt inom EU spås rörligheten öka. På samma sätt som allt fler svenskar periodvis eller permanent bor utanför Sverige för att arbeta, studera eller bara njuta av livet efter pensioneringen, så kommer allt fler utländska medborgare söka sig till Sverige i framtiden. Det kan handla om danskar som flyttar över Sundet, flyktingar från Irak, polacker som löser tillfällig personalbrist i byggbranschen eller indiska gästforskare. Alla behöver de och har rätt till ett svenskt personnummer.
För att lösa den akuta bristen på personnummer för vissa kritiska datum ber nu Skatteverket regeringen ändra folkbokföringsförordningen så att det i undantagsfall blir möjligt att tilldela ett personnummer som inte avspeglar personens födelsedag i månaden. I praktiken kommer det bara bli aktuellt för personer som flyttar hit i vuxen ålder. Denna ändring bör genomföras snarast.
På längre sikt är en större reform av det nuvarande personnummersystemet nödvändig. Skatteverket tar nu första steget till att hitta en hållbar långsiktig lösning. Det kommer ske tillsammans med bland annat SCB, Polisen och Försäkringskassan.
En sådan förändring skulle beröra alla människor i Sverige och få stora konsekvenser för alla de myndigheter, företag och organisationer som har personnummer i sina register och datasystem. Samhällets kostnader för att ställa om datasystem på ett säkert och effektivt sätt kommer också bli stora. Därför krävs en noggrann analys innan ett färdigt förslag kan presenteras.
Det är inte självklart att ett framtida personnummer ska innehålla den information om födelsetid och kön som finns idag. Med en tiosiffrig nummerkombination, som 1234567890, skulle den som hyr en videofilm eller tecknar ett telefonabonnemang inte behöva skylta med sin ålder på det sätt som sker idag. En sådan nummerserie skulle även ge ett närmast obegränsat antal personnummer att tillgå.
Andra möjliga lösningar är att lägga till en extra siffra eller avskaffa kontrollsiffran sist i de nuvarande numren. Det skulle ge 9999 möjliga nummer per födelsedag. En sådan lösning tillämpas till exempel i Danmark.
I den analys som måste göras för att hitta ett väl fungerande system bör även integritetsaspekten tas in. Den utbredda användningen av personnummer i samhället ger en mycket effektiv hantering av personinformation. Internets nya revolutionerande informationsvägar i kombination med den svenska öppenheten och offentlighetsprincipen gör dock att personnumren kan missbrukas. Den som skriver in ett telefonnummer på nummerupplysningen hitta.se på internet får inte bara upp namn och adress på abonnenten. Även födelsedag kommer automatiskt upp. Det är bara ett, om än relativt harmlöst, exempel på hur personnummer används på internet idag. På andra internetsidor där alla svenskars födelsedagar går att söka på säljs högst personlig information bland annat om inkomster och förmögenheter, uppgifter som har plockats ur Skatteverkets offentliga register.
Debatten om personnumren och den personliga integriteten är långtifrån ny. På 1970-talet fanns det förslag om att avskaffa personnumren för att förhindra samkörningar i register. På 1990-talet föreslog en utredning att personnumren skulle sekretessbeläggas. Inget av dessa förslag genomfördes och få kan idag tvivla på nyttan med ett personnummersystem.
Sverige har ända sedan kyrkoböckernas tid på 1600-talet varit ett föregångsland vad gäller folkbokföring. Personnumren är till stor nytta för medborgarna. Alla använder vi det dagligen i våra kontakter med samhället. Med kloka förändringar kan personnumret som i år firar 60-års jubileum fungera väl i minst 60 år till. För framtiden måste vi hitta ett säkert, effektivt och hållbart system som bevarar vår ledande position inom folkbokföringen och övrig offentlig förvaltning. Det svenska personnumret har långt kvar till pensioneringen.
MATS SJÖSTRAND