Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 19:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/politikerna-maste-ratta-till-finansbranschens-systemfel/

DN Debatt

DN Debatt. ”Politikerna måste rätta till finansbranschens systemfel”

Vi har visat på svenska bankers kopplingar till regnskogsskövling, skriver artikelförfattarna. Bilden visar skövlad regnskog i Amazonas. Foto: Lotta Härdelin

DN DEBATT 30/4. Skandalerna kring svenska bankers inblandning i omfattande penningtvätt och skatteflykt visar på systemfel i finansbranschens arbete med hållbarhet och samhällsansvar. Vi kräver nu politiska åtgärder för att skapa mer hållbara spelregler i finansbranschen, skriver företrädare för organisationerna bakom initiativet Fair finance guide.

Rätta artikel

Svenska finans­aktörer gör fortfarande många och stora problematiska investeringar trots löften om att ta ansvar. Våra granskningar har visat att de sju största bankerna i Sverige de senaste åren investerat över 44 miljarder kronor i fossil energi men bara 9,8 miljarder kronor i hållbar energi, och Nordea och SEB har lånat ut flera miljarder till stora kol- och oljebolag.

Vi har också visat på svenska bankers kopplingar till regnskogsskövling på Borneo, vapenexport till länder som kränker mänskliga rättigheter och till företag i gruvbranschen som påverkar mänskliga rättigheter negativt. Flera storbanker har också kopplats till upprepade skandaler kring skatteflykt och penningtvätt, nu senast Swedbank, Nordea och Danske bank, där tusentals miljarder kopplade till misstänkt kriminalitet slussats ut till skatteparadis genom bankerna.

Det finns ett starkt stöd bland allmänheten för att få insyn – sju av tio svenskar tycker att det borde vara möjligt att se vilka företag som bankerna finansierar, visar vår undersökning.

Enligt chefen för Bank of England, Mark Carney, måste finansbranschen fullständigt rikta om sina investeringar för att de globala hållbarhetsmålen skall kunna uppnås. Men utvecklingen hålls tillbaka av finansbranschens kortsiktighet, konsumenternas svårighet att ställa krav och bristen på regelverk. För att finansaktörer ska ändra sitt sätt att investera och agera krävs politiska åtgärder för att skapa ett tvingande regelverk som omfattar alla.

Vi föreslår åtgärder på tre centrala områden:

1 Öka insynen. Det är svårt för utomstående, som journalister och granskande organisationer, att få insyn i bankers och andra finansaktörers investeringar och utlåning. Att spåra investeringar i olika företag och projekt kräver ofta ett detektivarbete och tillgång till finansbranschens dyra data­baser. Ofta får man heller inte en heltäckande bild eftersom investeringarna är utspridda i olika finansiella produkter och verksamheter, ibland via andra länder. Vi föreslår därför ett lagkrav på att finansaktörer regelbundet måste deklarera alla sina investeringar i en publikt tillgänglig redovisning.

När det gäller bankernas utlåning, som är deras största finansiella område, finns ingen insyn alls. Bank­sekretessen är ett hinder för att kunna se vilka företag som bankerna lånar ut pengar till, vilket är en förutsättning för att kunna utkräva ansvar. Det finns ett starkt stöd bland allmänheten för att få insyn – sju av tio svenskar tycker att det borde vara möjligt att se vilka företag som bankerna finansierar, visar vår nya undersökning. I dag är det bara Ekobanken i Sverige som redovisar sin utlåning och för att de stora bankerna ska kunna följa efter krävs en modernisering av banksekretessen. Vi föreslår därför att Finansinspektionen ges i uppdrag att utreda banksekretessen och föreskriva hur bankerna kan redovisa information om vilka företag de lånar ut pengar till.

I dag är det alldeles för lätt för bankerna att ge sken av att deras spar­produkter innebär en hög nivå av hållbarhet.

2 Förenkla för spararna. Medveten­heten har ökat bland svenska konsumenter kring sparpengarnas koppling till klimatförändringarna och andra hållbarhetsfrågor. Enligt vår undersökning vill sex av tio kunna jämföra hur olika sätt att spara påverkar klimatet, och sju av tio kan tänka sig att spara i hållbara fonder, enligt Swedbank. Ändå är det få som gjort ett informerat val eftersom djungeln av information ställer orimliga krav på spararna. I dag är det alldeles för lätt för bankerna att ge sken av att deras sparprodukter innebär en hög nivå av hållbarhet.

Det måste bli enklare för spararna att göra informerade val och de måste kunna lita på hållbarhetsinformationen. Det nya lagkravet som infördes förra året, som innebär att fonder ska redovisa hållbarhetsinformation, är en bra början. Men det saknas standarder för redovisningen som säkerställer att det som sägs även följs i praktiken.

Vi föreslår att Finansinspektionen ska få i uppdrag att utveckla sådana standarder, dels enklare varianter för sparare, dels mer omfattande för professionella målgrupper. Bland annat bör sparprodukters klimat­avtryck redovisas, det vill säga hur stora utsläpp av växthusgaser som företagen i sparprodukten orsakar. Vår undersökning visar att sex av tio svenskar vill kunna jämföra klimatavtrycket hos olika sparprodukter.

Spararna måste också ha tillgång till sparprodukter med tydlig miljönytta, det vill säga där pengarna används till att möjliggöra nya gröna verksamheter. I dag finns gröna obligationer men det begränsade utbudet hindrar marknaden från att fungera väl. Det är positivt att det så kallade januariavtalet innehåller ett försök att ge ut statliga gröna obligationer. Vi hoppas att det permanentas för att även bidra till standardisering på området.

Finansiella rådgivare spelar också en viktig roll och måste ha krav på sig att informera kunder om hållbarhetsaspekter. Om en sparare tycker att hållbarhet är viktigt måste reglerna kräva att rådgivaren rekommenderar produkter som ställer särskilt höga krav på hållbarhet.

3 Skärp regelverk och tillsyn. Våra granskningar har visat att det finns stora interna brister i bankernas system och rutiner som leder till att deras investeringar och ageranden inte lever upp till de egna riktlinjerna för hållbarhet. Vi föreslår därför ett lagkrav på att finansaktörer ska ha tillräckliga system och rutiner för att implementera sina hållbarhetsriktlinjer i den finansiella verksamheten.

Minimikrav på riktlinjer måste också finnas, det finns flera etablerade ramverk som kan tillämpas, till exempel FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, och ”Task force on climate-related financial disclosures” på klimatområdet. Regelverket och tillsynen för att motverka penningtvätt och skatteflykt måste också skärpas. Hårdare krav bör ställas på bankerna att bedöma risker för penningtvätt och skatteflykt och vidta effektiva åtgärder för att hantera riskerna.

Finansbranschen är en enorm och till stor del outnyttjad kraft för att styra världen i en hållbar riktning. Med våra förslag skulle svenska finansaktörer i större utsträckning främja de globala målen om hållbar utveckling. Konsumenterna skulle också få bättre möjlighet att göra val som är bra för planeten. Det är dags att politiken kliver in och skapar mer hållbara spelregler i finansbranschen.