Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-16 18:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/politikernas-fatala-misstag-bakom-vildsvinsexplosionen/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Politikernas fatala misstag bakom vildsvinsexplosionen”

I dag bygger förvaltningen av vildsvinen på en naiv politisk förhoppning om att markägare och jägare ska kunna lösa problemet. En omöjlighet eftersom det inte finns någon gemensam uppfattning, skriver Palle Borgström.
I dag bygger förvaltningen av vildsvinen på en naiv politisk förhoppning om att markägare och jägare ska kunna lösa problemet. En omöjlighet eftersom det inte finns någon gemensam uppfattning, skriver Palle Borgström. Foto: Patrick Pleul/TT

DN DEBATT 25/5.

Palle Borgström, LRF: Den riksdagsmajoritet som 1987 beslutade att vildsvin ska vara en del av den svenska faunan gjorde ett fatalt misstag.

Svenska vildsvin förökar sig snabbt och okontrollerat. De sprids nu också vidare till Norge. Läget är akut och nu krävs kraftfulla åtgärder. Vi vill bland annat att kameraförsedda drönare får användas vid jakt för att hitta vildsvin i tät vegetation och att fordon generellt får användas vid jakt på vildsvin.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I stora delar av Sverige är det vildsvinen som bestämmer. Bönder lägger ner, eller tvingas välja grödor som svinen ratar. Trafik­skador, sönderbökade gräs­mattor, fotbollsplaner och golfanläggningar, vildsvinen är inte längre bara ett problem för landsbygden.

Nu konstaterar även våra grannar norrmännen att den svenska vildsvinsförvaltningen totalt har misslyckats. Vildsvinen är gränslösa och har börjat vandra in i Norge och gör lika stor skada där. Kan norrmännens raseri få riksdag, myndigheter och jägare att lyssna? Det borde kännas pinsamt när det svenska haveriet går på export.

Här hemma står den svenska livsmedelsförsörjningen på spel, via gränserna även hotet från den smittsamma virussjukdomen afrikansk svinpest. Sjukdomen sprids av vildsvin och riskerar hela tamgrisuppfödningen i de länder där den får fäste. Kina tvingades avliva över 200 miljoner grisar som ett resultat av afrikansk svinpest.

Den majoritet i riksdagen som 1987 beslutade att vidsvin ska vara en del av den svenska faunan gjorde ett fatalt misstag. Jordbruksministern Mats Hellström (S) fastslog i riksdagen:

”Jag konstaterar att Naturvårdsverkets undersökning inte ger stöd för uppfattningen att vildsvinen skulle utgöra en särskilt allvarlig och svårbemästrad skaderisk för jordbruket.”

I dag bygger förvaltningen av vildsvinen därför på en naiv politisk förhoppning om att markägare och jägare ska kunna lösa problemet. En omöjlighet eftersom det inte finns någon gemensam uppfattning. Vildsvinen är ett ökande samhällsproblem som politikerna inte låtsas om. Den reglering av utfodringen som föreslås är ett steg i rätt riktning – men verkningslöst.

Norrmännen är, precis som vi svenska bönder, livrädda för att den afrikanska svinpesten ska komma till Sverige. Pesten finns bland annat i Polen, Tyskland, Baltikum och Ryssland, är oerhört smittsam och dödlig.

Svenska vildsvin förökar sig snabbt – och okontrollerat. Vildsvin är skygga, smarta och svårjagade eftersom de rör sig mest nattetid. Trots att avskjutningen har ökat till över 100.000 djur per år så växer stammen kraftigt och har nu med hjälp av olagliga utsättningar spridit sig ända upp till Jämtland. Siffror från 2015 beräknade att det då fanns 300.000 djur i Sverige. De årliga skadorna på lantbruket räknades då till 1,1 miljard kronor om året av SLU. Både vildsvinsstam och skador har ökat dramatiskt sedan dess.

Svenska bönderna får i dag stöd av oroliga kollegor i norska Bondelaget (Norges motsvarighet till LRF), vars vildsvinsexpert Finn Erlend Øvergård inte skräder orden i ett samtal med LRF:

”Vi är oerhört besvikna på hur Sverige skött problemen med sin stam. 2005 kom de första vildsvinen in till oss via den svenska gränsen. Trots att Norges regering klassar vildsvinen som en invasiv art så är det väldigt svårt för oss att stoppa dem. Vi är helt beroende av Sveriges agerande för att djuren inte ska strömma in över gränsen.”

Norrmännen är, precis som vi svenska bönder, livrädda för att den afrikanska svinpesten ska komma till Sverige. Pesten finns bland annat i Polen, Tyskland, Baltikum och Ryssland, är oerhört smittsam och dödlig. Eftersom vildsvin bökar omkring i lantbruksgrödorna så sprids den lätt till tamsvinsbesättningarna som riskerar att slås ut.

Enligt norsk lag gäller både utfodringsförbud och skottpengar (2.000 norska kronor per sugga och 500 kronor per galt eller ungdjur).

Vi håller med norrmännen i kravet på att Sveriges regering och myndigheter borde inse att det är ett gemensamt ansvar att hålla Skandinavien fritt från afrikansk svinpest. Sverige måste exempelvis sätta ett tak för hur många djur som får finnas, precis som i Norge.

Det är stor skillnad på hur regeringarna i Sverige och Norge agerar kring vildsvinsfaran:

Enligt norsk lag gäller både utfodringsförbud och skottpengar (2.000 norska kronor per sugga och 500 kronor per galt eller ungdjur). I Norge är jägarna helt överens med lantbruket om att djurstammen måste begränsas både till antal och område. Norge har satt ett numerärt tak för detta.

Alla dessa kraftfulla åtgärder saknas i Sverige. I stället har riksdagen klassat vildsvin som ett naturligt inslag. En del markägare och jägare har länge utfodrat djuren för att få ett nytt spännande vilt att jaga. Med resultatet att lantbrukare lägger ner eller anpassar sin odling. Lönsamma grödor byts mot mindre lönsamma, som svinen inte är lika förtjusta i.

Regeringens åtgärder är utsiktslösa, att begränsa utfodringen kommer inte att räcka. Den underlättade försäljning av vildsvinskött som landsbygdsministern tror ska lösa problemet, kommer inte att kunna realiseras förrän 2023. Myndigheterna jobbar alltför långsamt i frågan, och uppdragen som myndigheterna fick för att förbereda det förenklade försäljningssystemet ska slutrapporteras till regeringen först 2022.

Antalet trafikolyckor med vildsvin är nu över 7.000 varje år – de är nu fler än älgolyckorna.

Läget är akut, därför vill LRF:

● Ändra i jaktförordningen så att kameraförsedda drönare får användas vid jakt för att hitta vildsvin i tät vegetation eller högväxt gröda.

● Regeringen bör överväga om jaktförordningen ska ändras så att fordon generellt får användas vid jakt på vildsvin.

Subventionera trikin- och cesium­tester av vildsvinskött, som Livsmedels­verket föreslår.

Tillsätt en ny jaktlagsutredning. Den nuvarande jaktlagen, från 1987, är inte anpassad till dagens vildsvinstryck.

Naturvårdsverket måste tillåta fångst av vuxna vildsvin.

Nu hotar vildsvinen inte längre bara den svenska livsmedelproduktionen utan även allmänheten. Och inte bara i form av sönderbökade planteringar och gräsmattor. Antalet trafikolyckor med vildsvin är nu över 7.000 varje år – de är nu fler än älgolyckorna.

Det är ett sorgligt resultat av att den svenska vildsvinsförvaltningen totalt misslyckats. Det gäller hela vägen från riksdagen, via ansvariga myndigheter och ned till jägarnivå.

Ämnen i artikeln

Jordbruk
Skogsmark

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt